Grattis på vegetariska världsdagen! Låt oss fira med en solgul linssoppa med saffran – helt vegetarisk förstås!
När animaliska produkter inte ingår i ens kost behöver man vara noga med att få i sig protein på annat sätt. Bönor/linser, ärtor, quinoa, hampafrön, chia och andra nötter/frön är fina proteinkällor. Mjölkprodukter är ju en animalisk produkt, som många av oss ayurvedaentusiaster ändå äter och det är ju rikt på protein, förstås.
Jag äter oftast mungbönslinser eftersom det är en böna/lins som funkar fint med min mage. Mungbönslinser är näringsrikt och lättsmält och passar alla tre doshorna. Mungbönslinser är också snabba att tillreda. De behöver bara ligga i blöt 30 minuter i hett vatten innan du kan koka dem cirka 20 minuter. Dessutom är de väldigt goda! Jag älskade den gröna hela varianten av bönan redan innan jag visste att de fanns skalade och delade (innan jag utbildade mig till ayurvedisk hälsorådgivare)!
Det här receptet går snabbt att laga, är busenkelt och gott, som en liten försmak av julen med sin touch av saffran (jaaa, jag ÄLSKAR Jul). Saffran är ju dessutom värsta superkryddan – kolla länken nedan! Variera soppan med de grönsaker du har hemma och som funkar med din doshadominans/obalans. Om du inte vet doshadominans eller obalans kan du beställa mitt kostnadsfria utökade doshatest, maila.
Skölj och lägg mungbönslinserna i hett vatten minst 20 minuter. Skölj sedan igen.
Skala eventuellt morot och potatis och skär grönsakerna i bra bitar, motsvarande cirka halva slantar av den stora moroten.
Värm ghi i en kastrull, fräs hing en liten stund, tills det doftar gott.
Fräs grönsakerna ett par minuter tillsammans med ghi och hing.
Häll i de sköljda linserna och fräs återigen en liten stund under omrörning.
Tillsätt 8 dl vatten, alla kryddor, utom saffran, och buljong. Rör om och låt koka upp. Koka cirka 20 minuter på medelvärme tills grönsakerna och linserna är rejält mjuka.
Häll i saffran och citron juice. Rör om, koka upp.
Servera gärna med hackad färsk koriander och kanske lite extra citron för den som vill det.
Jag önskar dig en underbar, vegetarisk måltid! <3
Tia
PS: Du hittar både mungbönslinser och kryddor (och en massa annat härligt för en ayurvedisk livsstil) i min webbutik! <3
I avsnitt 7 av podden Ayurvediskt intervjuar jag den kompetenta ayurvedaläkaren Sangeeta Balaprakash och ämnet är kvinnohälsa!
(Foto: Charlotte Lind)
Sangeeta är en av landets mest erfarna ayurvedaläkare. Hon kommer från Kerala i Södra Indien och flyttade till Sverige för närmare 20 år sedan. Sangeeta växte som så många indier upp med ayurveda i familjen, och gick senare själva universitetsutbildning till ayurvedisk läkare. Hon har i Sverige startat mottagningen Rasayana, utbildar hälsorådgivare i ayurveda, tar själv emot klienter och arrangerar retreat till Indien.
I avsnittet pratar vi om frågor som många av mina klienter har: hur vi kan hantera besvär kring mens, graviditet och klimakteriet.
Ofta är alla tre doshorna involverade i dessa perioder och vi behöver veta när vi går i och ur de olika faserna för att kunna lindra de besvär vi upplever. Som vanligt handlar det både att anpassa både vad vi äter och den livsstil vi har för att ta som bäst hand om oss själva genom de här viktiga perioderna i våra liv. Sangeeta delar supergeneröst med sig av sin kunskap!
Du hittar mer om Sangeeta Balaprakash och hennes utbildningar på rasayana.se.
I det här avsnittet har vi också gått till botten med ljudet som har skojat lite med oss i föregående avsnitt. Jag har fått några rapporter här och där ifrån om att volymen på de tidigare avsnitten är för låg, men nu borde det problemet vara löst. Inom kort kommer vi att justera volymen även på tidigare avsnitt!
Du kan som vanligt lyssna på avsnittet i de vanligaste poddspelarna.
”Hur vet jag när jag är i balans?”. Det är en vanlig fråga när jag ger föreläsningar och konsultationer. Så här vet du att du är i balans!
Vi lever i ett hektiskt och kravfyllt samhälle där utbrändhet ökar lavninartat, allt fler äter antidepressiva medel och den vanligaste dödsorsaken är hjärt- kärlsjukdomar. Inte undra på att vi inte längre vet hur det känns att vara i balans!
Vi har förlorat kontakten med det naturliga tillståndet av harmoni och förnöjsamhet och tror att det är normalt att sova lite halvtaskigt, känna oro och gå runt med svullen, bubblig mage. Det kanske har blivit det nya normala – men det är banne mig inte normalt!
Det är inte normalt att vakna varje morgon och känna oro eller stress över någonting.
Det är inte normalt att vara så trött att man knappt tar sig ur sängen på morgonen.
Det är inte normalt att svullna upp i magen efter måltider eller ha gaser i magen.
Det är inte normalt att inte bajsa på två-tre dagar.
Det är inte normalt att måste äta läkemedel mot magkatarr eller halsbränna.
Det är inte normalt att bli stressad och orolig så snart man stillar sig.
Det är inte normalt att ofta ha ont i huvudet och/eller stelhet och värk i kroppen.
Så här vet du att du är i balans:
Matsmältningen fungerar för det mesta väl. Du går regelbundet på toa och bajsar minst en gång om dagen. fina, välformade korvar.
Du är för det mesta harmonisk, glad och kärleksfull gentemot dig själv och din omgivning.
Du är oftast frisk, även när säsongerna skiftar.
Du klarar oftast motgångar och utmaningar utan att bringas ur känslomässig balans.
Du har en sund aptit och känner dig efter de flesta måltider tillfredsställd och utan sug efter annat.
Du somnar lätt och sover djupt. Du vaknar och känner dig utvilad och pigg med en positiv känsla i sinnet.
Du har oftast inte ont någonstans och känner dig inte stel i kroppen.
Du har en jämn energinivå och känner dig alltsom oftast entusiastisk inför livet.
Jag har lagt till ”oftast” och ”för det mesta” i meningarna ovan, och även om det gör det lite mer rimligt så känns många av dessa påståenden säkert nästan ouppnåeliga för många. Men DET DÄR är vårt naturliga tillstånd. Det är så vi kan må – för det mesta – om vi tar hand om oss själva och vår hälsa.
Vi behöver själva ta ansvar över vår hälsa. Ingen kommer att knacka oss på axeln och be oss ta tag i vår mage eller värkande kropp, vår oro och ängslan eller sömnsvårigheterna. Vi behöver göra det själv. Ofta handlar det om att reducera mängden stress i livet, och öka mängden återhämtning.
Ayurveda är en underbar livskamrat för att bringa balans, men även här hänger det på oss själva. Vi behöver ju också utöva de fina rekommendationerna för hälsa som ayurveda ger oss.
Vill du ta reda på vilka doshorn som är ur balans hos dig just nu? Beställ mitt kostnadsfria utökade doshatest genom att maila.
Vill du komma på en ayurvedisk konsultation med pulsläsning och få individuella råd för att komma i balans. Boka en tid här.
Det finns också mängder av information här på min blogg och i min podd (i alla vanliga poddspelare).
Är du beredd att steppa upp ditt egna hälsoarbete? Kommentera gärna!
Se till att jobb, fritid och träning kompletterar varandra i stället för att ge för mycket av samma energi. Så här hittar du balans, kapha!
Så har turen kommit till kapha i min lilla serie om hur de olika doshorna kan hitta balans i tillvaron. Det handlar ju om att få en perfekt mix på aktiviteterna, så att vi inte stressar sönder oss – eller stagnerar, som du har en tendens att göra, kapha.
Många av oss jobbar i full fart hela dagarna, och går sedan hem till en familj som vi behöver ta hand om och serva med mat, närhet och kärlek. Emellanåt försöker vi klämma in någon form av träning, eftersom vi vet att det är hälsosamt. Kanske har vi någon idé om att vi borde träna kondition och bygga lite muskler, men utöver det väljer vi ofta inte träningsform med någon större eftertanke. Vi funderar kanske inte heller så mycket på våra övriga fritidsintressen, hur de påverkar vår livsbalans. Men faktum är att allt vi gör endera bygger upp vår hälsa – eller bryter ner den. För mycket av aktiviteter med samma typ av energi ger obalans som i längden riskerar att skapa sjukdom.
När vi lär känna ayurveda lite bättre kan vi börja förstå att till exempel att spinning kanske inte är den mest lämpliga träningen efter en intensiv dag, och att det kan vara förödande att varje kväll sjunka ner i soffan efter ett ostimulerande jobb. Det kan till och med vara så att en rolig aw med arbetskompisarna är det sista vi behöver en torsdagskväll! Allt beror förstås på vilken dosha du domineras av eller har obalans i, hur din arbetsdag ser ut, hur din fritid i övrigt ser ut, och vilka delar du kan justera eller inte. Allt handlar om balans, och att balansera med motsatt kvalitet.
För att veta hur du kan balansera ditt liv på bästa sätt behöver du titta lite närmare på ditt liv och beståndsdelarna i det, och du behöver matcha det med doshornas kvaliteter. Du behöver också ha koll på din nuvarande doshastatus. För doshastatus kan du maila mig och få mitt utökade doshatest.
Svara sedan på följande frågor om din arbetssituation, skriv gärna svaren i en anteckningsbok.
*Vilka färdigheter använder du i ditt jobb?
*Vilka fysiska, intellektuella och mentala krav ställer ditt jobb på dig?
*Hur ser din arbetsmiljö ut (läs mer om detta nedan)?
*Kräver ditt jobb att du står eller sitter i en och samma ställning under många timmar?
*Hur ser relationen till dina kollegor ut?
*Hur mycket tid tillbringar du framför din dator?
*Vad tycker du om ditt arbete?
*Utsätts du för några komplicerade relationer på din arbetsplats?
Svara på följande frågor om din fritid, skriv svaren i din anteckningsbok:
*Hur mycket fritid har du under en vecka?
*Hur mycket tränar du under en vecka?
*Vad tränar du?
*Hur mår du i kropp och sinne efter att du har tränat?
*Vad har du för hobbies?
*Vilka intellektuella, fysiska och emotionella krav ställer dina hobbies på dig?
*Upplever du något obehag samband med din fritid, så som huvudvärk eller liknande?
*Hur många timmar tittar du på tv varje vecka?
*Hur många timmar varje vecka tillbringar du med familj och vänner?
Här får du som har kapha som dominerande dosha eller har kaphaobalans råd om hur du kan tänka för att skapa ett liv i balans i livet.
Kaphas kvaliteter är kall, tung, trög, långsam, mjuk, stabil och oljig. Kapha är långsam och metodisk, gör det efterfrågas i lugn och ro. Kapha kan stagnera och fastna i rutiner av alltför enahanda liv och arbetsuppgifter. Att sitta mycket och att ha tråkigt ökar kaphaobalans.
Så här hittar du balans, kapha:
-Arbeten med mycket stillasittande och monotona uppgifter ökar kapha.
-Alltför lite omväxling, utmaningar och stimulans generellt ökar kapha. Om du har ett sådant arbete behöver du aktivera dig desto mer på fritiden!
-Se till att skapa omväxling i stort och smått, ta nya vägar till jobbet varje dag, flytta om och måla om hemma, byt lunchrestaurang.
-Undvik att fastna i soffan på kvällen, ta hellre en rask promenad med en diskussionslysten vän, eller skaffa en eller ett par stimulerande fritidsaktiviteter.
-Du behöver också träning, gärna så du blir svettig, och gärna minst 30 minuter om dagen. Intervallträning, cirkelträning, löpning eller yoga i flöde passar dig utmärkt.
Läs mer här om hur du balanserar kapha i kost och livsstil.
Minskad stress och nedstämdhet, sänkt blodtryck, stärkt immunförsvar och fler goda tarmbakterier. Naturens påverkan på oss är kraftfull, visar forskningen. Inte undra på att ayurveda rekommenderar en stund i naturen varje dag!
Det är alltid lika roligt när den moderna vetenskapen kommer ikapp de traditionella hälsolärorna. Det senaste är vikten av att spendera tid i naturen för hälsans skull, något ayurveda alltid rekommenderat och som forskning senaste åren visar har många fantastiska effekter för vår hälsa.
Du har säkert hört talas om skogsbad, det japanska fenomenet från 80-talet, som kom som ett svar från myndigheterna när många kontorsarbetande japaner på 70-talet helt enkelt arbetade ihjäl sig.
Skogsbad går ut på att bada sinnena i de intryck som en stund i skogen ger, i form av ljud, dofter och känselintryck. Att spendera tid i skogen utan krav på prestation. Forskning har bekräftat de positiva effekterna av skogsbad och det första skogsbadsterapeuterna börjar dyka upp i landet.
Det har visat sig att skogsbad minskar långvarig stress, impulser till aggressivitet och depression. Att med alla sinnen ta in skogen sänker puls och blodtrycket. Och när vi tar i träd avger de kemiska ämnen som stärker vårt immunförsvar.
Om vi dessutom stoppar ner fingrarna i jorden får vi på naturlig väg i oss de goda tarmbakterier som är viktiga för så gott som alla processer i kroppen.
På mina konsultationer ingår alltid rekommendationen att promenera 30 minuter om dagen, gärna i naturen. Det är självklart inom ayurveda att du mår gott av att tillbringa tid i skog och mark.
Tillbaka till naturen
I själva verket handlar ju hela hälsoläran ayurveda om att återgå till naturen. Att följa naturens naturliga flöden gällande dygnsrytm, årstider och ålder, genom att anpassa kost, sömn och livsstil efter naturen, och inte motarbeta den som vi ofta gör i vår livsstil i dag.
Vi håller oss vakna för länge och försöker klara oss på mindre sömn än vad som är naturligt (och nödvändigt) för oss.
Vi jobbar under stor press och stress utan återhämtning och vila.
Vi trycker undan drömmar, längtan och kärlek till förmån för andra värden som är mer accepterade i vårt samhälle.
Vi äter mat och livsmedel som inte ens fanns för 50 år sedan, och betraktar ofta ätandet som ett nödvändigt ont som ska stökas över så snabbt som möjligt.
Statistiken talar också sitt tydliga språk. Allt fler äter antidepressiva läkemedel och allt fler blir långtidssjukskrivna till följd av stress.
Jag önskar så att vi alla kunde se att vi behöver sakta ner och lyssna på vår kropp och också ge den det den behöver. De rutiner och kost som den mår bäst av – och den tid den behöver i naturen.
Ofta sugen mellan måltiderna? Se till att alla sex smakerna finns med på tallriken – det minskar sötsug och småätande! Här är recept på en komplett måltid. Glöm inte slatten med chutney – den är pricken över i!
Inom ayurveda pratar vi ofta om att det är bra om vi under en måltid eller en dag får i oss av alla de sex smakerna salt, surt, sött, kryddigt, beskt och strävt. Detta för att vi ska få i oss av så många näringsämnen som möjligt och också hålla oss tillfredsställda utan sug efter att småäta mellan måltiderna.
Här är ett exempel på hur en komplett måltid med alla smaker kan vara uppbyggd: ris, grönsaksgryta, linssoppa och en liten slatt med chutney. Mmmm, säger jag. Det tar inte heller så förfärligt lång tid att laga i ordning trots att det är tre olika rätter. Det gäller bara att ta sakerna i rätt ordning! Här har jag skrivit recepten i den ordning du gör dem smartast.
Doshajustering: Detta recept passar vata och kapha utmärkt, men kapha kan gärna krydda lite mer, kanske låta en halv chili koka med i soppan. Pitta kan byta ut/minska på kryddor och byta grönsaker så att maträtten passar pitta dosha enligt kostlistorna från tidigare mail.
Basmatiris
Koka 1-2 portioner enligt förpackningen.
Grönsaksröra med squash och tomat Ingredienser 1-2 portioner
0,5 squash
1 nypa hing
0,5 tsk senapsfrön
1 msk ghi
1,5 cm färsk ingefära
0,5 vitlök
2 tomater
0,5 dl vatten
0,5 tsk mald spiskummin
0,25 tsk mald svartpeppar Bergssalt
Gör så här:
1. Börja med att lägga mungbönslinserna i blöt i hett vatten, 30 minuter.
2. Skölj och koka riset enligt förpackningen.
3. Skär squash i kvartar, och 0,5 tomat i mindre bitar.
4. Mixa 1,5 tomat med skalad ingefära och vitlök samt 0,5 dl vatten till en puré.
5. När blötläggningen av mungbönslinserna är klar, skölj dem och häll i en kastrull tillsammans med haricot verts, alla kryddorna och 4 dl vatten. Koka på medeltemp tills mungbönorna är mjuka. Späd eventuellt med mer vatten om det behövs.
6. I en stekpanna, smält ghi, fräs hing och senapsfrön tills fröna poppar.
7. Häll i squash i stekpannan och fräs tillsammans med kryddorna i 3-4 minuter, tills squashen mjuknar något.
8. Häll i den skurna tomaten och låt steka med 2 minuter under omrörning.
9. Häll i tomatpurén, salt, svartpeppar och spiskummin. Låt koka cirka 7-10 minuter, tills squashen är helt mjuk och tomatröran kokat ihop.
10. Smaka av soppan med pressad lime och salt. Smaka av tomatsåsen med salt och svartpeppar.
11. Servera med mango chutney, ris och färsk koriander.
