av Tia Jumbe | sep 25, 2017 | ayurveda, mat, pranayama, sömn, Stress
Vata – lätt och rörlig som en fjäril. Bilden är lånad från Bakgrundsbild.com.
Av våra tre doshor är vata den allra lättaste att bringa ur balans, särskilt i våra stressiga liv. Och en vata-obalans är inte så härlig att dras med: oro, rädsla, rastlöshet, störd sömn, stelhet i kroppen och överansträngning är några av symptomen. Särskilt den kalla årstiden bör vi alla balansera vata.
Ayurveda grundar sig på de fem elementen jord, vatten eld, luft och rymd, som återfinns i de tre doshorna vata (luft och rymd) pitta (eld) och kapha (vatten och jord). Vi människor och allt annat levande omkring oss är sammansatta av de tre doshorna, i helt unika kombinationer. De tre doshorna behöver varandra, och ingen är bättre än någon annan.
Ofta är en dosha dominerande – och ofta är en eller flera doshor ur balans. Att en dosha är i obalans betyder att det finns för mycket av den doshan i kropp och sinne, och det kan vi uppleva i form av fysiska eller mentala symptom, eller båda delarna. Vata, som allra lättast bringas ur balans, kan dessutom dra med sig de andra doshorna så att även de kommer ur balans. Det är viktigt att hålla koll på vata, alltså!
De tre doshorna har egna kvaliteter, funktioner och lokaliseringar i kroppen, och de känns också olika i pulsen. Det är inte konstigt att just vata är så lätt att bringa ur balans. Rörlighet är nämligen ett av vatas kännetecken, lätthet, snabbhet och oregelbundenhet är tre andra, och med dess element luft och rymd är det logiskt att vata påverkas snabbt av både det ena och andra.
Vatas kvaliteter är alltså lätt, kall, rörlig, oregelbunden och snabb. Vatas säte i kroppen är från naveln och neråt, och vata kontrollerar alla rörelser i oss, alltifrån muskelrörelser och hjärtverksamhet till ögats blinkningar, tarmrörelser och tarmtömning. Även tankeprocessen, nervimpulser och all slags kommunikation hör till vatas områden, liksom andning.
Vata-personer har oregelbunden hunger och matsmältning. Sömnen är ytlig och hen lider ofta av ytlig sömn. Personer med vata-dominans kan vara riktiga charmtroll: de är ofta livliga, kreativa, impulsiva, flexibla, snabba och entusiastiska, men med kort uthållighet. De är också ofta oförutsägbara och med ett stort behov av omväxling. Vata lär sig snabbt – och glömmer lika snabbt.
I balans kan en vata-person vara upprymd och pratsam och ha ett vaket sinne, men i obalans slår oro, ängslan, koncentrationssvårigheter och rastlöshet till. Sömnen tenderar att bli ännu mer störd, det blir svårt att koppla av och en vata-person överanstränger sig lätt. En obalanserad vata dosha orsakar dålig blodcirkulation och kyla i kroppen, torrhosta och torrhet både i och på kroppen, gaser, stelhet och värk, samt kronisk trötthet.
Vad är det då som får vata ur balans? Alltför mycket stimulans påverkar, till exempel från tv och dataspel, och alltför mycket inbokat i kalendern. Plötsliga förändringar, oregelbundna vanor (till exempel sömnvanor, mattider) och resor ökar även det vata. Det är lätt att tycka att det låter avkopplande med en resa, men det innebär ju också en väldig massa nya intryck. De flesta av oss blir förstoppade de första dagarna på en resa (vata-obalans), men en vata blir också ofta extra trött, får ännu svårare att sova och kan känna sig rastlös i stället för avkopplad.
Om du känner dig oförklarligt orolig, ängslig, eller märker att du har svårt att koncentrera dig och ett ovanligt växlande humör kan det vara dags att balansera vata. Om du är förstoppad är även det ett tecken på att vata behöver balanseras, liksom om du har rest mycket på sistone. Under vintermånaderna oktober till februari, då det på våra breddgrader är kallt och blåsigt (extra mycket påverkan av vatas egna kvaliteter) är det extra viktigt att sänka vata i kropp och sinne.
Inom ayurveda följer vi principen att balansera med motsatt kvalitet. När vi ska sänka/balansera vata behöver vi alltså tillföra kropp och sinne motsatsen till allt det som vata innebär.
En vata balanseras och mår bäst av regelbundenhet i de dagliga rutinerna, alltså att till exempel äta och sova på samma tider varje dag. Det här är förstås inget som en obalanserad vata brukar tycka är så där jätteroligt – ju mer ur balans en person är desto mer obalanserat har hen en tendens att vilja leva. Det är ju så härligt att bara ge sig hän till sin kreativitet och sitt flow – även om det råkar vara mitt i natten. I morgon? En annan dag!
Oljemassage (abhyanga) med värmande sesamolja som jag skriver om en bit ner i det här inlägget är mumma för vata, liksom promenader i naturen. Vata balanseras också fint av skön musik. Lugnande andningsövningar, som du hittar några exempel på här, är också välgörande för att få vata att koppla av.
När det gäller kost kan du tänka på följande:
Favorisera
-Varm lagad mat i god mängd, varm dryck
-Söta, sura och salta smaker
-Alla frukter och bär
-Mjölk (så kallad lantmjölk) och mjölkprodukter, grädde, smör, ghi, lassi och buttermjölk
-Nötter och frön
-Tung och oljig mat
-Basmatiris
-Tillagade grönsaker som squash, morot, fänkål, kronärtskocka, sparris, tomat, små aubergine, pumpa, rotselleri, rödbeta, palsternacka, sötpotatis, gurka
-De allra flesta kryddor och örter
Undvik
-Råa grönsaker
-All slags kål och lök
-Torra, krispiga och kalla livsmedel
-Kall mat och dryck
-Bönor utom mungbönslinser (skalade och halverade mungbönor)
-Majs, okokt havre, korn, hirs, råg, bovete, vildris
-Kryddig, stark, bitter och sträv smak
Det här var några tips om hur hur du kan tänka kring vata och vataobalans. När löven färgas och kylan börjar komma kan du börja se över dina rutiner och din kost, så att du möter upp den externa kylan.
De råd och rekommendationer som jag skriver om här ersätter förstås inte en individuell hälsokonsultation med pulsläsning. I en sådan får du 100% individuella råd om livsstil, örter, kost, yoga och pranayama. Läs här eller maila mig på tia.jumbe@gmail.com för mer info om en sådan!
Varmt lycka till med din resa in i den kloka och fina ayurveda!
Tia
av Tia Jumbe | okt 8, 2019 | ayurvedisk livsstil, Blogg, vata
Vad innebär det egentligen att vi domineras av en dosha? Har vi alla karaktärsdrag som kopplas ihop med den doshan, eller bara vissa? Och hur mycket ”offer” är vi för vår dominerande dosha? Är vi den vi är utan möjlighet att förändra oss, eller finns det utvecklingspotential?
Det finns förstås potential att utvecklas och förfina vår personlighet alldeles oavsett vilken dosha vi domineras av. Det handlar bara om att skapa en medvetenhet om våra mentala egenskaper och uttryck och vad de innebär.
Sinnet delas in i de tre doshorna vata, pitta och kapha ofta med nära koppling till den fysiska konstitutionen. Även känslor kan klassificeras som vata, pitta eller kapha, och beroende på vilken eller vilka doshor som dominerar oss dras vi naturligt till olika typer av känslor.
Att ha en dosha som överväger innebär att vi har potential till både dess positiva och negativa personlighetsdrag och känslouttryck. Som regel kan man säga att de positiva känslorna dominerar om du är i balans, medan de negativa tenderar att smyga sig fram när du är i obalans.
Vata blir lätt uttråkad
Vata är ju ofta kreativa, livliga, pratsamma och har mycket fantasi. En vata är ofta glad, impulsiv, generös och entusiastisk. Men vata är blir också lätt uttråkad och påverkas starkt av förändring. Vata dras lätt med i stress och har mycket svängningar i energi och humör. Du som är vata kan ha svårt att omsätta idéer i praktiken eftersom nya idéer hela tiden drar iväg med din uppmärksamhet.
Medvetenhet är nyckeln till framgång både för att hantera negativa känslor och karaktärsdrag som inte gynnar oss så bra. När det gäller känslor som förstärks under obalanser är det bästa förstås att vara medveten om att de är just ett tecken på obalans.
Negativa känslor som vata ofta får under obalans är nervositet, ångest, rädsla, förvirring, ledsamhet, missmodighet och osäkerhet. När du allt oftare känner sådana känslor kan du dra slutsatsen att du är på väg in i en vataobalans. Då är det vatabalanserande kost och livsstil som behövs för att hejda utvecklingen.
Vilka karaktärsdrag som utvecklas hos oss beror på situationen när vi växte upp och på den vi lever i just nu. För att utvecklas som människor kan vi lära känna oss själva och de möjligheter vi har, och sedan välja att förstärka det hos oss som är bra för både oss själva och våra relationer. Peter Ljungsberg och Eva Sanner har skrivit om det här i sin fina bok Ayurveda för kropp och själ. Där ger de också tips på vad de olika doshorna mår bra av träna på för att kunna utveckla sina positiva sidor:
Du som domineras av vata utvecklas av att:
*Avsluta en sak innan du påbörjar en annan
*Vara i stillhet och tystnad
*Vara tydlig och konkret i sin kommunikation med andra
*Följa en disciplin, till exempel att lägga sig och kliva upp samma tid varje dag
*Göra saker i ett lugnare tempo, till exempel gå långsamt
*Behålla fokus på det du gör just nu och inte tänka på annat
*Besluta en sak och genomföra det som du planerat
*Tänka långsiktigt både professionellt och privat
*Göra saker du verkligen vill, men som du kanske är rädd för
När du vill förändra något är det fint att föra dagbok, ett råd som jag återkommer till ofta just för att det är så bra. En dagbok eller liknande ger en överblick över processen och också en möjlighet att skriva av sig om hur det nya känns och går. Dedikera en fin anteckningsbok åt den här processen och skriv in de potentialer här ovan som du skulle må bäst av att utveckla. Ägna sedan en stund varje dag åt den här processen. Kanske en stund på morgonen då du påminner dig om de nya utmaningar du har, och en stund på kvällen då du reflekterar över hur du har använt dig av dem under dagen.
Var vänlig med dig själv och ge dig själv tid. Det är en lång och bitvis delikat – men också intressant – process att utveckla sina karaktärsdrag. Läs gärna om förändringens fyra faser i min bok Nystart i livet med ayurveda!
All kärlek till dig och din utveckling!
Tia <3
PS: Vet du inte vilken dosha som dominerar dig eller är ur balans? Beställ mitt utökade doshatest – kostnadsfritt, förstås – genom att maila!
Relaterad läsning:
Lyssna på dina känslor – de visar din obalans!
Håll din flyktiga vata i balans!
Dags att balansera vata!
av Tia Jumbe | okt 4, 2018 | andningsteknik, ayurveda yoga, Blogg, vata, yoga
Senhöst och vinter är vatas årstid, och vi mår bäst av att balansera den kalla och torra doshan med både kost och livsstil – och med vår yoga förstås! Här är 16 minuter yoga som håller dig varm, mjuk och grundad i vatasäsong!
Vatas snabba och flyktiga/splittrade kvaliteter balanseras av att yoga långsamt och med närvaro. Det är fint att ha fokus på kontakten mellan kroppen och underlaget, för att ytterligare grunda dig. Stretchande positioner är också fina för vata som ofta är lite stel. Vatas huvudsäte i kroppen är tjocktarmarna, och rörelser som påverkar dessa är balanserande.
Vata ska som sagt yoga långsamt och behöver lång vila efter passet, gärna Savasana i 5-10 minuter. Här har jag räknat in 5 minuter vila. Vila längre ju mer stressad och uppe i varv du är. Jag har angett minuter nedan i stället för andetag, räkna med att du tar 7-10 andetag/minut.
16 minuter som balanserar vata
1. Katten/kon, 2 minuter
Det här är en sekvens med två positioner som du skiftar mellan i takt med ett långsamt andetag. Stå på alla fyra med handlederna rakt under axlarna, sprid ut fingrarna och pressa handflatorna mot golvet så att du aktiverar armarna. Placera knäna höftbrett under höfterna och håll till en början ryggraden i ett neutralt läge. Andas ut, vinkla svanskotan ner mot mattan och skjut upp ryggen mot taket. Ta hakan mot bröstkorgen och i slutet av utandningen, dra mjukt isär skulderbladen och dra naveln lätt mot ryggraden. Andas in, rotera bäckenet så att sittbenen kommer upp mot taket och låt svanken sprida sig längs ryggraden fram till skulderbladen. I slutet av inandningen, dra skulderbladen mjukt nedåt på ryggen. Titta rakt fram eller uppåt, det som känns lämpligast för din nacke.
Kon.
Katten.
2. Utsträckt sidotriangel, 1 minut/sida
Stå på mattan med fötterna ungefär en benlängd ifrån varandra, hälarna i linje med varandra. Sätt händerna i höfterna. Vinkla ut tårna på höger fot rakt mot mattans främre kortsida, flytta tyngden till främre delen av foten. Låt vänster fot vara parallell med bakre kortsidan av mattan, eller vinkla tårna lite framåt/inåt. Dra naveln lätt mot ryggraden och låt svanskotan sträva ner mot golvet. Sträck ut armarna i axelhöjd, andas in och förläng överkroppen fram över höger ben, som om någon drog dig i höger fingrar rakt mot väggen framför dig. När du inte kan förlänga överkroppen mer framåt, andas ut och kom utan att böja överkroppen ner med höger arm, sätt höger hand där den hamnar på höger ben. Sträck upp vänster hands fingrar mot taket och låt bröstkorgen rotera upp mot taket. Armarna ska gå som ett ”T” genom överkroppen. Låt skulderbladen sträva ihop på ryggen, och ta axlarna bort från öronen. Rotera överkroppen upp mot taket och om nacken tillåter, vrid huvudet och titta upp på vänster hand. Undvik att översträcka främre benets knä bakåt. Om du har en tendens att göra det, böj lite i knäet.
Utsträckt sidotriangel.
3. Nedåtgående hund, 1 minut
Från alla fyra, sätt i tårna, pressa ifrån med händerna och lyft sittbenen upp mot taket. Behåll knäna lätt böjda och stanna med hälarna lyfta från mattan, känn att du kan sträcka ut ryggen ordentligt! Slappna av i axlarna, bredda mellan skulderbladen och ta dem lätt nedåt på ryggen. Dra naveln mjukt mot ryggraden och sträva mot taket med sittbenen. Håll huvudet i linje med överarmarna. Aktivera framsidan av låren och låt hälarna sträva ner mot mattan så mycket det går utan att förlora förlängningen av ryggraden.
Nedåtgående hund.
4. Gräshoppan, 1 minut
Ligg på mage med hälarna ihop, kom in med armarna under överkroppen så att handflatorna ligger mot låren, benen sträckta bakåt, hälarna ihop och tårna sträckta. Sätt hakan i golvet, andas in och lyft hälarna rakt upp mot taket med raka ben. Du lyfter alltså hela benen från höften och sträcker i knäna. Håll andan i positionen så länge det känns bekvämt, andas sedan ut och sänk försiktigt benen. Kom ut med armarna längs kroppens sidor, lägg ner ena kinden i mattan och vila ett par andetag innan du upprepar. Modifiering: Om det är för tungt att lyfta båda benen kan du lyfta ett ben i taget.
Gräshoppan.
5. Halv sittande framåtfällning, 1 minut/ben
Sitt med benen sträckta rakt fram och en ihopvikt filt under sittbenen. Flexa vänster fot, låt hälen sträva lätt mot golvet så att benet är aktivt. Placera höger fotsula i vänster ljumske. Låt knäet vila mot golvet ut åt sidan. Andas in, sträck armarna rakt upp mot taket, förläng överkroppen och sträck ut ryggraden. Andas ut, dra naveln mot ryggraden och fäll överkroppen fram över vänster ben. Placera händerna kring foten eller på benet där du når. Behåll ryggen förlängd, skulderbladen strävar lite bak mot rumpan. Känn att det är bröstkorgen som strävar framåt mot tårna snarare än att pannan vill ner mot knäet. För att komma tillbaka, andas in och kom upp med överkroppen, och tillbaka till benen utsträckta. Vila ett par andetag och upprepa sedan på andra sidan. Modifieringar: Om det är långt mellan det böjda knäet och golvet kan du lägga en kudde eller en ihopvikt filt mellan, så blir det lättare för höften att slappna av. Om det är svårt att nå foten med benet sträckt, placera händerna på varsin sida om benet. Det viktiga är att ryggen behålls rak och sträckt.
Halv sittande framåtfällning.
6. Liggande viloposition, 5 minuter (ställ klockan)
Ligg på rygg med ögonen slutna, benen utsträckta, fötterna en bit ifrån varandra och armarna en bit ut från kroppens sidor med handflatorna uppåt. Justera skulderbladen så att de ligger mjukt mot mattan. Låt fötterna falla ut från varandra. Om hakan hamnar högre upp än pannan när du ligger så här och slappnar av så kan du lägga en filt under bakhuvudet. Gå igenom kroppen nerifrån och upp och slappna av i kroppsdel efter kroppsdel.
Modifiering: Om det känns obekvämt för ländryggen att ligga med raka ben, lägg kuddar eller ihoprullade filtar under knävecken, så att benen böjs lätt, och ländryggen avlastas. Ett annat alternativ är att böja knäna, sätta i fotsulorna i mattbredd och luta knäna mot varandra, så att du kan fortsätta slappna av helt i benen.
Liggande viloposition.
7. Nadi shodana, 3 minuter
Sitt i Lätt meditationsställning eller längst ut på en stol med ryggen sträckt och fotsulorna i golvet. Slut ögonen. Kom in i ett långsamt, långt och djupt andetag, känn överkroppen expandera på varje inandning och sjunka tillbaka på varje utandning. Sätt vänster tumme mot pekfinger och vila handryggen mot vänster knä/lår. Täpp till höger näsborre genom att mjukt placera höger tumme mot höger näsvinge. Andas långsamt in genom vänster näsborre samtidigt som du räknar, håll andan inne dubbelt så länge som inandningen. Täpp igen vänster näsborre med höger ringfinger och andas ut genom höger näsborre, även det dubbelt så länge som inandningen. Håll kvar fingrarna och andas långsamt in genom höger näsborre, håll dubbelt så länge, täpp försiktigt till höger näsborre med höger tumme på höger näsvinge, andas ut genom vänster näsborre dubbelt så läge. Fortsätt enligt detta mönster att byta näsborre på varje utandning.
Om det är svårt att hålla och andas ut dubbelt så länge mot inandningen kan du till en början hålla och andas ut 1,5 gånger inandningen. Om du räknade till 4 på inandningen så håller du alltså andan inne medan du räknar till sex, och andas ut medan du räknar till sex.
Varmt lycka till med balanserandet av vata!
Nu ger jag mig ut till havs på Hälsas kryssning, jag ska signera och sälja böcker, föreläsa och förhoppningsvis också få träffa några av er som följer mig. Det kommer att bli ett superintensivt men också superhärligt dygn till sjöss!
Med kärlek,
Tia
PS: Du har väl inte missat mina nya e-böcker med recept för att balansera vata, pitta och kapha? De innehåller 10 recept, kostar dryga 40-lappen och kan laddas ner hos Bokus eller Adlibris!
Relaterad läsning:
Dags att balansera vataårstiden
Håll din flyktiga vata i balans!
Superkryddan hing lindrar gaser och boostar agni
av Tia Jumbe | sep 22, 2018 | abhyanga, ayurvedisk livsstil, Blogg, vata
Foto: Eric Muhr, Unsplash.
Vinden viner runt knuten och det börjar bli kyligt ute. Vata tar över i naturen med sin kalla, torra och blåsiga kvalitet. Så här gör du för att balansera vata och undvika att vata ökar hos dig!
Vatas kvaliteter är lätt, kall, torr, snabb, rörlig och oregelbunden, och dessa tar alltså över i naturen när vataenergin dominerar. Vatas period är när det är blåsigt och kallt ute, ungefär oktober till mars.
Om du domineras av vata eller har en vataobalans är det sannolikt att du också kommer att känna av att vata ökar än mer i dig när kylan kommer, medan alla som har mycket pitta i sig snarare tycker att det är lite skönt med svalkan. Du som påverkas mycket av vataenergin utifrån behöver alltså balansera upp den, och med de ayurvediska deviserna lika ökar lika, och balansera med motsatt kvalitet i minnet är det lätt att förstå att vi behöver möta detta med ökad tyngd, värme, smörjning, långsamhet och regelbundenhet. Detta gäller maten, men förstås också livsstilen i stort!
Här är några saker att hålla i minnet när du vill balansera vata:
-Ät varm och väl tillagad mat och drick varmt, även vattnet ska vara uppkokat och drickas varmt.
-Smörj inifrån och ut: abhyanga (se länk nedan) håller dig mjuk och smidig utifrån, ghi (se recept här) och såsig mat så som grytor smörjer dig inifrån.
-Undvik stress och snabba förändringar. Yoga och träna långsamt.
-Håll dig varm. Undvik drag och kalla vindar. Klä på dig!
-Ät och sov på regelbundna tider.
I det här inlägget kan du läsa mer om vata och hur du kan balansera vata.
All kärlek och varmt lycka till!
Tia
PS: Det är dags att anmäla sig till andra omgången av mitt inspirationsmail Börja din ayurvedaresa här (start 5 oktober), där du steg för steg under 12 veckor guidas till en ayurvedisk ilvsstil. Läs mer och beställ här.
Relaterad läsning:
Stilla din oro med ayurvedisk massage
Recept: Ayurvedisk grönsaksgryta med mandel
Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch
av Tia Jumbe | nov 28, 2017 | ayurveda, Boosta din hälsa med naturens superfoods, doshor, energi, kundaliniyoga, mantra, mat, meditation, pranayama, superfood, yoga
Den här tiden på året bokas den allra största delen av sommarens charterresor till solen. När det är kallt och mörkt, och energinivå och immunförsvar slår i botten, längtar vi efter sol och värme. Men vi behöver inte spendera flera månader varje år med att längta bort. Håll energi och humör på topp hela vintern med yoga, andning, ayurveda och ingefära!
ANDNING. Det finns ingenting som så snabbt och effektivt skiftar ditt humör och din energinivå som en andningsövning – det är en riktig quickfix värd namnet. Det spelar ingen roll hur mörk dagen blir, om du inleder den med en andningsövning kommer du att känna dig pigg och glad. Egentligen räcker det med att sitta en stund och helt enkelt ta några djupa långa andetag, men det finns mer att utforska inom pranayama.
I det här blogginlägget kan du läsa mer om pranayama, som andningsövningar heter. Du får också tre andningsövningar att börja med. När du sedan känner dig redo kan du ge dig på den här helt underbara andningsserien från Kundaliniyogan: Basic Breath Series.
KUNDALINIYOGA. Jag tycker att kundaliniyogan är helt överlägsen andra yogaformer när det gäller att komma in i ett härligt mood och få ny kraft. Den här kriyan, Surya Kriya, är enkel men mycket effektiv för att ladda med härlig energi. Surya betyder sol, och visst känns det som att ha fått solens värmande strålar på sig efter att ha gjort den.
Glöm inte att tona in med Ong Namu Guru Dev Namu x3 och tona ut med Sat Nam x3 när du gör kundaliniyoga. Om tiderna är för långa kan du korta dem, men korta då alla proportionerligt mycket, till exempel halvera dem alla.
BALANSERA VATA OCH KAPHA. Vintern är kall och torr – precis som vata dosha. Inom ayurvedan säger vi att vi balanserar med motsatt kvalitet. Det som gäller under vintern är alltså att tillföra värme och smörjning. Det gäller framför allt att inte tillföra MER av det som för tillfället dominerar i omgivningen.
Här kan du lära dig mer om vata, så att du står bättre rustad när vintern kommer på riktigt. Vata är också den dosha som lättast kommer ur balans. Det kan alltså vara bra att året runt veta hur vi håller den flyktiga vatan i schack!
I skrivande stund är det dock snarare kallt och blött ute – det är kapha som dominerar. Folk snörvlar och nyser på tunnelbanor och bussar. Slem och snor och väta är typiskt för kapha, som står för all slags smörjning i kroppen, men som också har vårt immunförsvar som ansvarsområde. Vi behöver balansera kapha med värme, och lätta, torra livsmedel för att inte det tröga och lite slemmiga ska översvämma oss. Lär dig mer om kapha och hur du balanserar doshan här.
INGEFÄRA & GURKMEJA. Slutligen vill jag dela med mig av ett underbart recept på en välgörande shot för förkylningstider, från min bok Boosta din hälsa med naturens superfood. Den innehåller nästan alla de ingredienser som ayurvedan rekommenderar för att stävja en förkylning: Ingefära, citron, gurkmeja och svartpeppar. Om du vill kan du tillsätta en nypa himalayasalt och 1 tsk honung. Här är grundreceptet:
1 shot, ca 0,25 dl
3 cm färsk ingefära
3 cm färsk gurkmeja
1 citron
1 krm svartpeppar
ev kokosvatten
Skölj ingefära och gurkmeja, skär eventuellt i mindre delar. Skär bort det yttersta skalet på citronen, behåll det vita. Skär i skivor och ta bort alla kärnor. Juica allt i din råsaftcentrifug. Om du inte har någon råsaftcentrifug kan du pressa juicen ur rötterna och citronen. Blanda i svartpeppar (och eventuellt salt och honung). Om det blir för starkt kan du späda med kokosvatten. Drick denna dunderdryck ett par gånger om dagen om du blir förkyld.
Ta hand om dig nu, och låt inte regn, snö, kyla och mörker suga musten ur dig!
Tia <3
