Undvik vårtrötthet och allergi med en detox!

Foto: Biegun Wschodni, Unsplash.

Foto: Biegun Wschodni, Unsplash.

När vinterkylan övergår i vårens våta tröghet behöver vi ändra strategi. I stället för att balansera vata behöver vi balansera kapha, så att vi inte stagnerar och utveckla allergier, astma eller drar på oss slemmiga förkylningar. Förvåren är också en bra tid att rensa ut slagg. Här är en passande vårdetox för alla tre doshor!

 

Enligt ayurvedan består vi alla och allting omkring oss av de tre energiprinciperna/doshorna vata (luft och rymd), pitta (eld) och kapha (jord och vatten). Även årstiderna har sina egna doshor, där vintern är vata, medan vår är kapha. Eftersom lika ökar lika så ökar den dosha som dominerar i vårt omgivande klimat samma dosha hos oss. För att vi ska må så gott som möjligt bör vi i vårt sökande efter hälsobalans även ta hänsyn till omgivnignens dominerande dosha. Det innebär att vi de senaste månaderna har balanserat vintervatan med värme, oljighet, regelbundenhet och långsamhet, för att inte få ett överskott av vata i vår egen doshasammansättning. Nu när våren är i antågande är det dags att byta strategi.

När vinter övergår i vår tar kapha över i omgivningen, och påverkar oss alla med sin kyliga, våta, långsamma och lite tröga kvalitet. När kapha kommer i obalans hos oss kan det ta sig i uttryck som ökat slem i bröstkorg, hals och bihålor, astma och allergier. Vi kan känna oss slöa, sega och tröga i kropp och sinne. Vi kan bli extra frusna och trötta, gå upp i vikt och känna oss nedstämda.

För att motverka att kapha kommer i obalans behöver vi balansera med motsatt kvalitet. Eftersom kapha är kall, våt, långsam och trög behöver vi i tillföra motsatsen, både vad gäller kost och livsstil.

När det gäller kost så behöver den vara varm och lättsmält, inte så fet, men gärna kryddig. Favorisera bittra och sträva smaker, undvik salta, söta och sura smaker. Undvik mjölkprodukter utom ghi, nötter och frön, och att äta för mycket, särskilt sent på kvällen. Fyll magen till max 2/4 med mat, 1/4 vatten och lämna resten av utrymmet till matsmältningsrörelserna, som behöver allt stöd de kan få när det är tröga kapha som dominerar.

När det gäller en livsstil som balanserar kapha är det bra att träna regelbundet, gärna en stund varje dag. Dyamisk yoga, gärna med flow är bra träning. Undvik att sova för mycket, sov inte på dagtid och helst inte längre än till kl 6 på morgonen. Bryt gärna rutiner och gör nya saker, eller gör saker på nytt sätt för att inte stagnera. Undvik att samla på och skjuta upp saker.

Läs mer om kapha och hur du balanserar kapha här.

 

Dags för en detox!

När vinterkylan börja ge vika för värmen är det enligt ayurvedan en perfekt tid för att detoxa och hjälpa kroppen att göra sig av med toxiner och slaggprodukter som ansamlats i kroppen under vintermånaderna. Det handlar både om luftföroreningar och slaggprodukter, samt toxiner från stress och oprocessade känslor. Om vi har för mycket kapha i kroppen skapar det också ama. Syftet med en detox är att låta matsmältningen vila från hanteringen av mat i några dagar, så att den i stället kan ägna sig åt att rensa ut dessa slaggprodukter. När vi detoxar får vi mer energi, känner oss mer vitala, och vi kan också förlora några kilon på kuppen.

En skonsam detox är att ha en monodiet under exempelvis sju dagar. En monodiet innebär att du äter samma maträtt hela tiden, och mungbönsgrytan kitchari är perfekt för ändamålet, eftersom den är så näringsrik och lättsmält – den är ju dessutom så god! Du hittar recept längst ner i blogginlägget.

 

Här är några generella tips inför en detox:

INNAN DETOXEN

-Välj en bra tidpunkt. Det är bra om de första dagarna av detox kan erbjuda lite extra stillhet, eftersom de ofta är jobbigast, men se gärna till att hela perioden är lite softare än vanligt. Undvik stress och press.

-Se över din diet och livsföring några dagar inför din detox. Om du redan har börjat trappa ner på kött, kaffe, gluten och socker blir detoxen skonsammare.

-Planera detoxen. Det bästa är att äta nytillagad och varm mat. Det är alltså bra att planera sin tillvaro lite extra under detoxveckan. Så att det endera finns tid att laga maten innan du ska äta, eller att du kan börja laga maten några timmar innan och ta med dig grytan i en termos, så kallad termosgryta, se recept här.

 

UNDER DETOXEN

-Börja dagen med fingervarmt vatten med 1 tsk citronjuice, 1 tsk ingefärajuice, 1 tsk honung och 1/4 tsk gurkmeja. Drick på fastande mage, vänta 20 minuter innan du äter något annat.

-Gör daglig abhyanga, oljemassage, med varm mognad sesamolja för att hjälpa till att föra ut slaggprodukterna.

-Under själva detoxen kan du promenera och göra lättare yoga. Låt det vara enkla rörelser, gärna sittande på golvet. Vridningar är bra, liksom framåtfällningar. Om du kan Solhälsningen kan du göra några sådana innan de sittande rörelserna. Läs mer om detoxande yoga i det här inlägget.

-Gör Renande pranayama dagligen: Ligg på rygg med ögonen slutna, armarna längs kroppens sidor och tummetoppen mot pekfingertoppen. Andas som vanligt i någon minut. Andas sedan in fem, sex sekunder. Håll andan mjukt inne fem sekunder, andas ut 10-12 sekunder. Håll andan ute fem sekunder innan du andas in igen, under fem, sex sekunder. Fortsätt i 5 minuter.

-Ät när du är hungrig och drick uppkokat varmt vatten och detox-te mellan måltiderna.

-Se till att du får tillräckligt med sömn.

-Du kan detoxa i 5-14 dagar. Om du domineras av vata kan 5 dagar räcka, pitta kan göra några dagar till, medan kapha kan detoxa den lite längre tiden. Här kan du göra ett enklare doshatest.

 

EFTER DETOXEN

-Efter detoxen är det bra om du gradvis återgår till vanlig föda. Ge kroppen och matsmältningen ett par dagar på sig att vänja sig vid att hantera allt tyngre föda igen.

 

Recept på kitchari, mungbönsgryta

1 portion

  • 2/3 dl mungbönor
  • 1/3 dl basmatiris
  • 4 dl vatten
  • 1/4 tsk svarta senapsfrön
  • 1 nypa hing
  • 1/4 tsk spiskuminfrön
  • 1-2 dl valfria grönsaker, till exempel spenat, squash, jordärtskocka och selleri. Skär i mindre bitar.
  • 1/2 tsk malen koriander
  • 1/2 tsk malen spiskummin
  • 1/2 tsk malen ingefära
  • 1/2 tsk malen gurkmeja
  • salt

Så här gör du:

  • Blötlägg mungbönor och basmatiris över natten, 8-10 timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj ordentligt några gånger.
  • Fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön någon minut i ghi i en kastrull.
  • Tillsätt bönorna och riset, fräs eventuellt någon minut till.
  • Häll på vattnet, låt koka upp och sedan småkoka på låg temp i 20 minuter.
  • Tillsätt sedan grönsaker, rör om. Koka upp igen och låt småkoka ytterligare 20 minuter.
  • Tillsätt sedan de malda kryddorna: koriander, spiskummin, ingefära, gurkmeja.
  • Rör om och smaka av med salt.
  • Servera gärna med färsk koriander och pressa lite citronjuice över.

 

Jag kommer att göra min vårdetox i slutet av den här månaden, när jag är hemma från den Yoga & upptäck Marrakech-resa som jag gör tillsammans med Ask Mr Nilsson i mars varje år. När gör du din?

Jag önskar dig en ren, fräsch och frisk vår!

Tia <3

 

Läs mina andra inlägg om detox:

Rensa ut sommaren med en detox!

Veckans kundaliniyoga: Detoxa för att ge förändringen utrymme

Så tar du hand om dina båda hjärtan!

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Hjärtat, sinnet och kroppen är tätt sammanlänkade och påverkar varandra. Att vi lever tillfredsställande liv med glädje, lycka och lagom lite stress är alltså inte bara trevligt – det är nödvändigt för att inte skapa obalans.

 

Som jag har skrivit flera gånger tidigare så är det holistiska synsättet på människan en av de saker som gör att jag tycker så mycket om ayurvedan. Sinnet, själen, kroppen, medvetandet – allt hänger ihop, och alla delar behöver tas om hand och näras för att vi ska må så bra som möjligt. Vi människor är ofta duktiga på att träna och på att äta rätt – men det här med att ta hand om vår mentala hälsa är vi inte lika vassa på.

Enligt ayurvedan har vi två hjärtan, ett fysiskt som pumpar runt vårt blod, och ett emotionellt, som är själens säte i kroppen, vårt center för kärlek och medkänsla, som också ansvarar för vår mentala balans. Det här innebär att vår fysiska hälsa hänger tätt samman med hur vi mår mentalt. Ett par enkla exempel på det är att ilska och depression är stora riskfaktorer för problem med hjärtat, medan ett optimistiskt sinnelag har visat sig skynda på läkning efter operationer.

För att hålla vårt hjärta friskt behöver vi ge det näring i flera former: fysiskt, känslomässigt och andligt. Vi behöver äta hälsosamt för att hålla hjärtat friskt, motionera regelbundet, vila tillräckligt – och vi behöver vara tillfredsställda med våra liv. Vi bör skydda vårt hjärta från alltför mycket känslomässig och fysisk stress och press.

Men många av de underbara människor som jag möter i konsultationer är på väg att stressa sönder sig. Många har varit utbrända, deprimerade, och kämpar för att komma tillbaka till energi och glädje. Andra förvägrar sig ett liv med en meningsfull sysselsättning, och skapar på det sättet olycka och obalans. Det som ändå gör mig så lycklig i dessa möten är att de här människorna har tagit steget att gå på en hälsokonsultation. De är beredda att börja förändra saker för att stärka sin hälsa. Att sträva efter att må så bra som möjligt mentalt och fysiskt är enligt mig det vackraste och modigaste vi kan göra. Och det viktigaste. Världen behöver friska och harmoniska människor – hur ska vi annars kunna skapa en frisk och harmonisk värld?

Men hur ska vi då göra för att ta hand om oss mentalt? Hur slutar man att stressa?

Stress betraktas inom ayurvedan som en störning i nervsystemet, vilket hör till vatas funktioner. Vata är ju lättrörlig och dras lätt med och tas ur balans, men även en arbetssam pitta kan bli stressad, förstås. Om du känner dig orolig och har ångest, sover ytligt och ofta vaknar framåt morgonkvisten, mellan 2 och 6, är din stress framför allt vata-relaterad. Då kan du prova att balansera vata, läs mer om det här. Om du i stället är otålig och lätt blir ilsken, har fått hudutslag och sur mage , och har svårt att somna kan du i stället balansera pitta, läs mer om det här.

Det är bra för våra båda hjärtan att utöva lättare motion några gånger per vecka, gärna yoga, som ju har effekt på fler plan än enbart det fysiska. Meditation gör det lättare för oss att hantera det som vi tar in i vårt sinne. Regelbundna andningsövningar skyddar mot stress, det är fysiskt omöjligt att vara stressad samtidigt som vi tar långa djupa andetag, liksom att vi tillåter oss vila och återhämtning. Den kloka och fenomenala ayurvediska hälsorådgivaren Peter Ljungsberg har gett rådet att vila innan aktiviteten – då är ju vilan garanterad. Genialt!

Några fler tips på hur du kan hantera stress hittar du här.

Vi behöver också nära oss själva och våra hjärtan med optimism, glädje och lycka, känslor som stärker immunförsvaret och vårt allmänna välmående. Det är något av det viktigaste vi kan göra i livet, att sträva efter dessa positiva känslor. Och här kommer det där med att följa hjärtat in. Vi jobbar 35-40 timmar per vecka, 11 månader per år. Det är mycket tid vi tillbringar på en arbetsplats. När vi under vår arbetstid ägnar oss åt någonting som känns meningsfullt för oss, och kanske också har mening för andra, så blir vi lyckligare, mår bättre mentalt och därmed också i vårt hjärta.

Att följa vårt hjärta är alltså inte nice to do. Det är need to do.

Det kan kännas läskigt, men det är viktigt. Här är ett inlägg som jag skrev förra sommaren, om två steg till ett liv i glädje.

Jag önskar dig ett harmoniskt och stressfritt hjärta <3

Tia

 

 

4 ayurvediska morgonrutiner för en fantastisk dag

Foto: Cristina Gottardi, Unsplash.

Foto: Cristina Gottardi, Unsplash.

Hur ser dina morgnar ut? Ger du din kropp och ditt sinne den bästa möjliga starten? Här är 4 rutiner från ayurvedan som ger dig en oslagbar morgon och dessutom bygger din hälsa på sikt. Bästa av allt: de tar bara 30 minuter att göra! 

 

1. Vakna innan kapha-tid

Om du sover längre än till 6-6.30 på morgonen så vaknar du i kaphatid (kl 6-10 och 18-22), då lite mer tröga och långsamma energier råder. Detta gör att du känner dig trött och seg nästan oavsett hur länge du har sovit. För att vakna utvilad och pigg är det bättre att du lägger dig vid 22-22.30 och kliver upp senast 6.30, då det fortfarande är pigga vata som dominerar i omgivningen.

 

2. Tungskrap och oljemassage – 12 minuter

Skrapa tungan! Under natten samlas slaggprodukter som en beläggning på tungan, och det allra bästa är att skrapa bort dem med hjälp av en tungskrapa (helst ej i plast). Skrapa försiktigt så långt bakifrån du klarar och framåt, 3 gånger. Skölj skrapan i ljummet vatten mellan varven. Borsta sedan tänderna och tungan.

Sedan är det dags för oljemassage, abhyanga. Till denna massage använder du helst mognad sesamolja (finns på ayurvedabutiker och hälsobutiker på nätet), men även kokos- eller olivolja funkar. Värm oljan till kroppstemperatur (i ett vattenbad, till exempel). Massera in oljan över hela kroppen, långa rörelser längs med armar och ben, cirklande rörelser kring leder och på magen. Massera uppifrån och ner: hårbotten (om du hade tänkt tvätta håret – annars, hoppa över), lätt massage i ansiktet, öronen, halsen och nacken. Massera ryggen, cirkulera i ländryggen olja in rumpan. Ta sedan armar och händer. Gör cirklande rörelser runt brösten, över hjärtat, solar plexus och runt naveln. Massera in olja längs benen och ner till fötterna. Ägna lite extra tid åt att massera öron och fotsulor, som innehåller reflexpunkter som gör att massage där även stimulerar inre organ. När du har masserat in hela kroppen med olja duschar du som vanligt. Det här är en helt underbar morgonrutin som väcker hela kroppen, jordar och grundar dig, gör huden underbart len och ger näring åt muskler och vävnader.

 

3. Morgondryck – 3 minuter

Starta matsmältningssystemet med en varm morgondryck. Allra bäst är en individuellt utformad dryck som är optimal för just dig och dina obalanser, för att få en sådan rekommenderar jag ett besök hos en ayurvedisk hälsorådgivare där du bor. Annars kan du dricka en kopp uppkokat varmt vatten med en tsk ghi, som hjälper till att dra igång matsmältning och tarmrörelser, som gått på sparlåga under natten.

 

4. Yogarörelser + meditation – 15 minuter

Ta på mjuka, rena kläder, ta fram din yogamatta och gör några stärkande och uppmjukande yogarörelser. Bäst är att göra rörelser som är individuellt framtagna för just dig och dina obalanser, näst bäst är all slags yoga. Kan du någon solhälsning? Bra, gör den, sakta, mjukt och varsamt! Här är annars en tydlig beskrivning av Solhälsning A (Surya Namaskar A), som jag (bland annat) tycker om att göra på morgnarna. Låt rörelserna ta ca 10 minuter.

Avsluta yogrörelserna med en stunds meditation, sitt stilla i några minuter med slutna ögon och fokusera på ditt andetag. Känn andetaget komma och gå. Varje gång du märker att uppmärksamheten har glidit iväg och du tänker på något, flytta den tillbaka till andetaget. Tålmodigt och utan att döma. Avsluta meditationen med att föra samman handflatorna med tummarna mot bröstbenet och tacka för den härliga morgonen. Meditera till en början i 3 minuter. Öka sedan tiden med ett par minuter varje vecka, och meditera så länge du har möjlighet. Kom ihåg att 5-10 minuters meditation som blir av är tusen gånger bättre än 30 minuters meditation som du inte hinner med.

 

Jag önskar dig en fantastisk morgon och en ljuvlig dag!

Tia <3

PS: Jag publicerade en längre variant av detta inlägg redan i somras, med fler tips på hur du kan starta din dag på bästa sätt. Läs det här.

Så skapar du ojas – ayurvedans eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedans “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurvedan av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedans livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedans ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

10 sätt att göra 2018 till ditt bästa år hittills!

Foto: Artem Beliaikin på Unsplash.

Foto: Artem Beliaikin på Unsplash.

Snart är det nytt år och alla hoppas vi att det nya ska bli mer spännande, mer lyckat och roligare än det föregående. Här är 10 saker som du själv kan göra för att 2018 ska bli det speciella år du önskar dig – det första tipset är en av mina favoriter!

 

* Tillbringa mer tid ensam. Ensamhet är välgörande, framför allt om den sker i tystnad. Du får möjlighet att starta om sinnet och tänka mer klart. Stunder av avskildhet ger dig bättre koncentration och möjlighet att tänka djupare och följa tankespår längre, vilket ofta leder till bättre lösningar och fler idéer. Tystnaden i sig gör att stress släpper, hjärnan får återhämtning och vi kommer åt gamla minnen, idéer och erfarenheter. Studier visar att tystnad till och med kan öka cellväxten i hjärnan.

* Konsumera färre saker. Materiella ting ger dig inte lycka, bara mer att hålla reda på och ta hand om, vilket tar av din värdefulla tid. Spara dina pengar och lägg dem på upplevelser tillsammans med nära och kära, i stället för att köpa nya kök, teknikprylar eller kläder. Upplevelser ger större och mer hållbar lycka för både dig och vår planet.

* Promenera mera. Vanliga promenader är bland det mest effektiva du kan göra för din hälsa. En sväng på 20 minuter, helst i skog eller parkmiljö, där blicken kan vila på vacker natur, balanserar alla tre doshor, lindrar oro och ångest, stimulerar matsmältningen, är bra för hjärtat och blodcirkulationen, skyddar mot depression och ger bättre sömn. En egen erfarenhet är att det ökar känslan av det mirakel som våra liv och hur allt hänger ihop är. Om det är svårt att få till en daglig promenad på fritiden kan du arrangera promenadmöten på jobbet.

* Ge dig regelbundet utanför din komfortzon. Det här citatet älskar jag: “Life begins at the end of your comfort zone”. Vi kan ju förstås inte tillbringa all vår tid utanför vår trygga hamn och välbekanta rutiner, men då och då bör du göra sådant som känns utmanande och läskigt, för att utvecklas och inte stagnera i rädsla. Du blir också mer kreativ av att göra saker som känns ovana eller lite otäcka. Det behöver dock inte vara stora saker, tala (kanske på engelska) inför publik kan vara ett exempel, prova något du aldrig gjort tidigare, eller be om hjälp. Framför allt om du kommit upp i åren kan du vilja göra detta regelbundet, eftersom vår bekvämlighetszon tenderar att krympa med åren.

* Följ din övertygelse. Att våga följa sitt hjärta gör inte bara att livet blir roligare, eftersom du gör och upplever saker som är i harmoni med det du verkligen vill. Motsatsen, att inte följa sitt hjärtas önskan, skapar sjukdom och obalanser. Att våga stå upp för sina åsikter även om det känns obekvämt är även det välgörande och stärkande.

* Sov mer. Sömnbrist leder till stora fysiska och mentala obalanser. Oro, ångest, stelhet och värk, koncentrationssvårigheter, sämre immunförsvar, högt blodtryck och förtidigt åldrande är bara några exempel. Se till att lägga dig så att du somnar senast 22.30 och vakna omkring 6. Då Utnyttjar du dygnets energier allra bäst för en djup och givande sömn. Här hittar du fler tips om hur du förbättrar din sömn. Besvär med sömnen innebär att du har någon eller några obalanser i kropp och sinne. Har du stora problem med att somna eller med ytlig sömn rekommenderar jag att du besöker en ayurvedisk hälsorådgivare.

* Sluta klaga. Negativa tankemönster ökar din stress, och för din egen skull bör du se om det går att bryta detta mönster. Jag menar inte att vi ska sticka huvudet i sanden och låtsas att allt är toppen. Det är det inte, det här är ju livet på jorden – allt annat än problemfritt. Att ha ett negativt tankemönster kan vara att tänka negativt om något eller någon utan att samtidigt komma med en lösning på problemet. Är du en omedveten klagare? Undersök dina tankemönster under en vecka. Hur går tankarna och hur låter orden. Följs dina negativa tankar eller uttalanden av konstruktiva lösningar, eller är det enbart klagomål? Med lite medvetenhet går detta stressande mönster att förändra. Bara fortsätt meningen, lägg till en konstruktiv lösning och du är hemma. Här hittar du mer inspiration!

* Ge dagligen någon en komplimang eller hjälp. Vänliga handlingar gentemot andra människor gör även oss själva lyckligare. Även att tala med eller till och med bara le mot en främmande person får dig att må bättre eftersom det ökat känslan av samhörighet.

* Säg nej. Det är när vi tackar ja till alltför mycket som vi till slut har agendan helt fullbokad och återhämtningen får stryka på foten. Det här citatet som cirkulerar på FB är så klokt: “I don’t say no because I am to busy. I say no because I don’t want to be to busy”. Prioritera bland människor och aktiviteter, och våga säga nej till sådant du är ointresserad av, sådant du gör för att vara snäll, eller sådant som gör att du inte hinner med återhämtning.

* Skriv dagbok. Att regelbundet skriva ner hur du mår minskar ångest och stress och gör det lättare att prioritera bland problem och orosmoment. På lite sikt lär du också känna dig själv, vad som triggar och lugnar, när du följer dina egna anteckningar.

Må ditt 2018 bli exakt så underbart som du önskar!

Tia