Superkryddan hing lindrar gaser och boostar agni

Av Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen - List of Koehler Images The Internet Archive, Public Domain.

Av Franz Eugen Köhler, Köhler’s Medizinal-Pflanzen.

Hing är en okänd krydda som förtjänar mer uppmärksamhet. Trots växtens svenska namn Dyvelsträck (Djävulens träck) är den nämligen väldigt god, och boostar dessutom matsmältningen – extra bra såhär i kapha-säsong. Ända in på 1930-talet gick hing att köpa på Apoteket!

 

Hing är en av de där superkryddorna som används i massor av ayurvediska recept, men som få här i Sverige känner till. Hing förtjänar definitivt mer uppmärksamhet, och borde dessutom att finnas på alla kryddhyllor! Den är inte bara väldigt hälsosam utan ger också maten en rund och fylligt god smak. Låt inte doften avskräcka dig!

Hing är sanskritnamn för Asafoetida, och är i sin ursprungsform en illaluktande kåda – därav namnet Djävulens träck och dess botaniska namn Asafoetida, som ordagrant betyder just stinkande kåda. Kådan används i torkad och pulvriserad form enligt ayurveda både som smaksättning och för dess läkande effekter.

Hing har sitt ursprung i Asien, och en lång historia som läkemedel i sitt ursprungsområde – och också i Europa och i Sverige. I Europa var Asafoetida på 16- och 1700-talet enligt Shenet den främsta medicinen mot galenskap! Galenskap ansågs bero på försvagade livsandar, och genom att utsätta dessa svaga livsandar för något så illaluktande skulle de livas upp, var tanken. Hing ansågs också skydda mot trolltyg och syddes in de trollpåsar som barnen fick bära som skydd. Men den användes också mot diverse krämpor. I Sverige fanns kådan att köpa på Apotek fram till 30-talet och användes som kramplösande medel för luftvägar och tarmar, och vid epilepsi, som stimulerande och slemlösande medel vid katarrer och som stimulerande och lugnande medel vid nervositet och hysteri.

Hing stärker enligt ayurveda matsmältning (agni) och aptit, hjälper till att rena matsmältningssystemet, och boostat tarmfloran. Kryddan lindrar gasig mage och är därför ett bättre alternativ än lök och vitlök för alla med bullriga magar. Bönor och linser blir lättare att smälta om de tillagas med en nypa hing.

Hing går också att blanda med vätska och använda utanpå kroppen, för att lindra smärta i magen eller leder. Ett barn med kolik eller en vuxen med akutgasig mage kan till exempel få lindring av att massera in 1 msk vatten blandat med 1 nypa hing runt naveln, ligga på vänster sida 10 minuter, och sedan tvätta bort det.

Hing har en har en kryddig smak som påminner om lök och används ofta i stället för lök och vitlök i ayurvediska recept. Kryddan behöver steka en stund i olja eller ghi för att den goda smaken ska komma fram. Ta inte för mycket, bara det räcker att använda en nypa. Jag har med hing i de flesta av mina recept här på bloggen, sök på recept eller klicka på taggen så hittar du dem!

Hing är varm och kryddig, och balanserar vata och kapha och ökar pitta. Hing går att köpa på specialbutiker som har ayurvediska produkter, se listan på webbutiker här.

Smaklig måltid!

Tia <3

 

Recept: Mungdahl med squash och citronris

Mungdahl med citronris.

Mungdahl med citronris.

Citronris har seglat upp som en ny favorit här hemma. Så smakrikt och vackert gult! I dag till lunch lagade jag en mild och mättande mungdahl till. Supenyttigt, supergott och så skönt mättande för alla tre doshorna!

 

Citronriset är inte så superkomplicerat att göra och dessutom väl värd insatsen. Det får en ljuvlig smak av citron, och passar egentligen till alla slags grytor. Här har jag kombinerat det med en mild och mjuk mungbönsgryta med squash och lite färsk koriander – en riktig festmåltid så här på söndagslunch! 🙂

Den här maträtten balanserar framför allt vata precis som den är, vata balanseras både av citron, squash, basmatiris och av alla kryddorna. Även pitta och kapha mår gott av måltiden.

Här hittar du en lista över webbutiker där kan du köpa ingredienser som du inte hittar i vanliga livsmedelsbutiker.

 

Mungdahl med squash, 2 portioner

1 dl skalade delade mungbönor (mungdahl)

2 1/2 dl vatten x 3

1 tsk salt

1 liten squash i små skivor

1/2 tsk garam masala

1/4 tsk mald koriander

1 nypa hing

1 msk ghi eller smör

Gör så här: Steg 1) Låt 2,5 dl vatten koka upp tillsammans med mungbönorna. Häll av vattnet. Upprepa en gång till med samma mängd vatten. Sista gången låter du vattnet koka upp, tillsätter saltet och låter sedan bönorna koka på låg värme i 15 minuter. Gör under tiden riset här nedan, och förbered steg 2.

Steg 2) Värm ghi eller smör i en stekpanna, fräs hing under omrörning cirka en minut. Tillsätt squash, garam masala och koriander och låt steka under lock tills squashen mjuknat. Smaka av med salt och tillsätt kryddblandningen i kastrullen med mungbönor. Låt koka ytterligare 5 minuter.

 

Citronris 2 portioner

1 dl basmatiris

2 dl vatten

1 msk ghi eller smör

1 nypa hing

1/2 tsk gurkmeja

1/2 tsk spiskumminfrön

1/2 tsk salt

2 msk citronjuice

Gör så här: Värm ghi eller smör i en kastrull. Fräs hing och spiskumminfrön i någon minut på lång värme. Skölj riset och låt det steka med kryddmixen i ett par minuter, rör hela tiden. Tillsätt vattnet och resten av kryddorna. Rör om och koka upp. Låt sedan koka under lock till riset är färdigt, 10-15 minuter. Tillsätt citronjuicen och rör om och låt stå några minuter.

Servera gärna med färsk koriander.

 

Smaklig måltid,

Tia

Låt din matsmältning styra vad du äter

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Ayurvedan skiljer på fyra typer av matsmältning. Beroende på vilken du har bör du balansera med olika kost. Slö, oregelbunden, intensiv eller balanserad – vilken typ av matsmältning har du?

 

Matsmältningen är grunden till hälsa och balans, enligt ayurvedan har alla sjukdomar sitt ursprung i magen och matsmältningen. Du är inte vad du äter, eller ens hur du äter – du är vad du absorberar. Och vad du absorberar beror på hur din matsmältning, agni, fungerar.

När vår matsmältning fungerar som den ska och är i balans hjälper den oss att känna oss positiva, optimistiska, entusiastiska och lyckliga. Vi har god energi och vitalitet. När vår matsmältning är ur balans mår vi inte alls lika bra. Vi känner oss tröga, stressade och kan till och med känna oss rädda, arga eller nedstämda. Vi får sämre energi och känner oss uppblåsta och blockerade. I dag är det vanligt att ha en matsmältning i obalans, som följd av försämrade matvanor, stress och sämre kvalitet på den mat vi äter.

Inom ayurvedan säger man att det finns fyra typer av agni, du hittar dem här nedanför – vilken av dem har du? När du vet vilken typ av matsmältning du har är det lättare för dig att balansera den så att den fungerar så bra som möjligt.

Balanserad agni: Du är hungrig på regelbundna tider. Måltider smälts på cirka 4 timmar. Du har varken överdrivna cravings eller ett ointresse för mat. Tarmrörelserna är regelbundna och jämna. Du mår för det mesta toppen.

Oregelbunden agni: Du har en oregelbunden aptit, magen sväller ofta upp. Matsmältningen gör ont, du kan till och med ha kramp i tarmarna. Du är ofta förstoppad och har torr avföring, magen bullrar och du är gasig. Detta är vanligt hos personer som domineras av vata. Om du känner igen dig i en oregelbunden matsmältning kan du balansera med kost för vata, du hittar tips på det här.

Intensiv agni: Du har intensiv hunger men svag matsmältning, Du har ofta lös avföring och en brännande känsla i tarmarna. Du är ofta törstig. Det här är vanligt hos personer som domineras av pitta. Om du känner igen dig i en intensiv matsmältning kan du balansera med kost för pitta, du hittar tips på det här.

Svag agni. Du har dålig aptit och långsam matsmältning. Du känner dig tung efter en måltid. Matsmältningen är trög och du har mycket avföring.Du har envisa cravings efter sötsaker. Detta är vanligt hos personer som domineras av kapha. Om du känner igen dig i en svag matsmältning kan du balansera med kost för kapha, du hittar tips på det här.

 

Jag önskar dig en lagom balanserad agni!

Tia <3