Moringa – den ayurvediska järnboostaren

Moringa, foto lånat från Advantavita.com.

Supergrödan moringa, foto lånat från Advantavita.com.

Boostandet för att komma tillrätta med anemin fortsätter! När jag för andra gången på ett par veckor fick superfoodpulvret moringa i present av en vän tänkte jag att det antagligen var någon mening med det. När jag nu kollar upp “mirakelgrödan” närmare upptäcker jag dels att den är bra mot blodbrist (anemi – som ju jag har) – och dels att den har använts inom ayurveda i tusentals år!

Jag har ju skrivit om moringa, som ursprungligen kommer från områdena kring Indien, Pakistan och Nepal, i min bok Boosta din hälsa med naturens superfood (och har där också med fyra recept med pulvret), så det kom inte direkt som någon överraskning att den är en superdupergröda att boosta med av alla möjliga orsaker. Bland annat så här har jag skrivit här i bloggen:

“Det sägs att moringa skulle kunna avhjälpa världens alla svältkatastrofer. Trädet är extremt snabbväxt, och dess blad innehåller lika mycket protein som kött, plus alla essentiella aminosyror. Moringa är därför ett fint komplement för alla som vill undvika eller skära ner på kött. Men inte nog med det. Aminosyrorna bidrar också till god tillväxt i hud, hår och naglar, gynnar produktionen av må gott-hormonet endorfin och sägs också hjälpa sköldkörteln, hypofysen och binjurarna, som drabbas hårt när vi stressar, att fungera väl.”

Bildresultat för moringa nutrition factsNär jag nu gör än mer research på plantan så upptäcker jag att den också använts inom ayurveda, vilket förstås gör den än mer spännande för mig nu när jag har fördjupat mig i den ayurvediska hälsoläran (jag skrev boosta-böckerna för tre år sedan). Inom ayurvedisk medicin sägs det att bladen från moringa oleifera kan bota 300 sjukdomar! Bland annat har bladen en hög järnhalt och kan alltså boosta en kropp med järnbrist och/eller anemi! Perfekt! Jag fortsätter alltså att boosta med ett par tsk per dag! Läs mer om Moringa här.

Jag har ju nu sedan jag skrev det här inlägget för ett par veckor sedan boostat med Maharishi Ayurvedas järntabletter, och en morgondryck enligt det här inlägget. Också har jag lagt till en B12-tablett och som sagt en-två drinkar om dagen med bland annat moringa. Och jag känner mig faktiskt piggare – trots att jag varit mitt uppe i ett studentfirande med allt vad som hör ett sådant till. Jag behöver inte ta någon tupplur på dagarna och jag är inte lika andfådd bara av att gå uppför en liten trappa. 28 juni ska jag ta nya prover – det ska bli så spännande att se resultatet!

Hoppas att ni också är framgångsrika i ert boostande, kära läsare. Berätta gärna i kommentarerna hur det går! <3

Med spirande energi och kärlek,

Tia

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

Mer läsning i ämnet:

Trött, andfådd och orkeslös? Så järnboostar du bäst för din dosha!

Välj superfood efter supereffekt

 

Recept: Mumsig majssoppa med potatis och heta kryddor

Mmmmajssoppa!

Mmmmajssoppa!

Färsk majs är ju så gott – varför inte variera den grillade kolven med en soppa! Här är en supergod och krämig majssoppa med potatis, kokos och heta kryddor, tillagad så den funkar för alla tre doshor!

 

Som jag har skrivit tidigare så mår vi så mycket bättre om vi äter lite lättare måltider på kvällen. När det är kväll och natt går ju vår matsmältning ner på lågvarv. När vi äter lite mer lättsmält mat som soppa slipper det blaska runt en massa osmält mat i matsmältningssystemet under natten, vilket ger oss bättre sömn, kroppen får lättare att rusta upp och laga organen, och middagen blir bättre smält, vilket innebär att vi undviker att skapa ama.

Den här majssoppan är jättefin middag, särskilt med lite pumpakärnor till, som boostar med järn och protein. Om du vill kan du förstås smula över lite fetaost också.

Jag brukar vara extra noggrann när jag köper majs, eftersom det är världens mest genmanipulerade gröda. Den majs vi köper i Sverige (inom EU) ska vara märkt om den är genmanipulerad, men för att vara på den säkra sidan köper jag alltid ekologisk. Det är alltid bäst att äta så närproducerat som möjligt, och vår nordeuropeiska majs har säsong under hela den svenska sommaren.

Ur ayurvedisk synvinkel balanserar färsk majs pitta och kapha, och den är neutral för vata. Potatis, som den här soppan också innehåller en del av, är neutral för pitta men inte så bra för vata och kapha. Att steka den i ghi och också använda en hel del kryddor som är bra för matsmältningselden, så som bockhornsklöverfrö, hing, färsk ingefära och spiskummin, gör att soppan blir tillgänglig för alla doshor.

Inköpsställen för de lite mer udda ingredienserna hittar du här i mitt inlägg med webbutiker som säljer ayurvediska produkter.

 

Mumsig majssoppa 2-3 personer

4 dl + 2-3 dl vatten

0,5 dl kokosflingor

6 dl färska majskorn

4 små potatisar

1 msk ghi

2 tsk garam masala

1 nypa hing

1/2 tsk bockhornsklöverfrön

1/2 tsk spiskumminfrön

2 cm färsk ingefära

1 liten vitlök

1/2 röd chili

Salt och svartpeppar efter smak

Servera till: Torrostade pumpakärnor och färsk koriander

Gör så här: Börja med att blötlägga kokosflingorna i 4 dl hett vatten. Fräs hing, spiskumminfrön och bockhornsklöverfrön i ghi i en kastrull, ca 3 minuter. Skölj och hacka potatisarna. Jag köper alltid ekologisk potatis och brukar aldrig skala den. Skär bort majskornen från kolvarna. Häll ner majsen i kastrullen, fortsätt röra och fräsa 2-3 minuter. Rör ner potatis och chili, skalad och hackad vitlök och färsk skalad och hackad ingefära, rör och fräs 2-3 minuter till. Häll på kokosflingor- och vattenblandningen, garam masala och ca 1/2 tsk salt. Låt koka upp och sedan småkoka tills potatisen är mjuk, ca 10-12 minuter. Ta sedan kastrullen av värmen och mixa den slät. Späd med vatten till önskad konsistens. Låt koka upp igen, smaka av med salt och svartpeppar.

 

Smaklig måltid!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Fler goda soppor:

Recept: Het och mättande tomatsoppa

Recept: Kryddig bönsoppa – perfekt för kaphasäsong

Recept: Len bönsoppa och gröna pannkakor med avokadogojs

 

 

Trött, andfådd och orkeslös? Så järnboostar du bäst för din dosha!

Foto: Arūnas Naujokas, Unsplash.

Foto: Arūnas Naujokas, Unsplash.

Trött, andfådd och orkeslös? Det kan vara järnbrist! Brist på mineralen järn gör att kroppen inte syresätts optimalt, vilket gör dig energilös. Så här fyller du på dina järndepåer med kost för din dosha.

 

För någon vecka sedan skrev jag denna artikel om olika slags trötthet och hur vi kan balansera den. Men det finns fler anledningar till att vi känner oss trötta, framför allt om vi är kvinnor.

Jag har precis fått reda på att jag har låga blodvärden till följd av järnbrist. Jag var på vårdcentralen för en undersökning av vad jag trodde var en värkande njure (som skönt nog visade sig vara en överansträngd muskel). Eftersom jag inte har varit på vårdcentralen på många år så passade läkaren på att ta en massa prover, och det var där det uppdagades att jag har blodbrist. Igen. Precis som senast, för sju år sedan, så har jag inte känt av några större symptom – så typiskt en pitta att bara köra på!

Järnbrist är en av våra vanligaste folksjukdomar, och det är vi kvinnor som drabbas. Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist, och nästan 40 procent av alla unga kvinnor. Vi har svårt att ta upp järn och ju äldre vi blir desto svårare får våra kroppar att tillgodogöra sig det järn vi äter. Bristen kommer smygande, vilket förstås gör det svårt att upptäcka. En vänjer sig gradvis vid att vara trött och utan energi.

Järn behövs för att bilda röda blodkroppar, och de i sin tur behövs för att syresätta kroppen. När vi har tomma järndepåer syresätts kroppen alltså inte maximalt, och det är därför vi känner oss trötta, orkeslösa, andfådda och kanske har ont i huvudet oftare än normalt. Även öronsus och håravfall hör till symptomen. Du som äter vegetariskt har större risk att drabbas av järnbrist, eftersom järn framför allt finns i animaliska produkter. Det finns alltså all anledning att boosta extra med järn!

Att börja äta kött igen är inte aktuellt för mig. Jag tänker i stället boosta med vegetariska livsmedel som är extra järnrika, och med hemmakurer för att höja järnnivåerna. Jag ska också undersöka hur jag kan få ordning på min menstruation, som tycks ha bestämt sig för att spela i den rikligare ligan.

I dag har jag börjat ta Maharishi Ayurvedas järntabletter (se lista med webbutiker här), och i morse började jag dricka en järnboostande dryck med 1 nypa saffran, ½ tsk gurkmeja, honung och ghi. Den tänker jag ta morgon och kväll. Jag har laddat upp med torkade frukter och tänker äta rejält från listan med järnrika grödor för pitta, här nedan.

Om en månad ska jag till vårdcentralen igen för att ta nya prover – det ska bli väldigt intressant att se hur blodvärdet har förändrats!

Om du känner igen dig i symptomen och är osäker på ditt järnvärde så rekommenderar jag dig att ta ett blodprov på vårdcentralen. Det är inte bra att gå runt med låga järnvärden och ännu sämre att ha låga blodvärden. Om du vet att du lätt får lågt järnvärde så kan du direkt boosta med tipsen här nedan!

Jag har tagit fram våra allra mest järnrika vegetabiliska grödor (utom spannmål, listade efter vilken dosha de är lämpliga för. Intressant att konstatera är att inga av de grönsaker som vi normalt betraktar som järnrika tar sig upp på listorna, så som spenat (2,7 mg järn per 100 g), broccoli (0,7 mg) och grönkål (1,5 mg). I stället är det nötter, frön och baljväxter som gäller för att få i sig tillräckligt med järn. Ät gärna c-vitaminrika grönsaker till måltiden också, för att underlätta upptaget av järnet. Där ka både spenat, grönkål och broccoli göra nytta, c-vitaminrika som de är.

Undvik kaffe, te och mjölk, som kan blockera kroppens absorption av järn.

Välj listan för en dosha som du har obalans i, eller den som dominerar hos dig. Läs mer om vata, pitta och kapha under Lär känna doshorna i spalten till höger.

 

Järnrika vegetabilika livsmedel, dosha för dosha

Listan visar järninnehåll i mg per 100g, rekommenderad dagligt intag av järn: 15 mg (för menstruerande kvinnor).

Vata

Pumpafrön 107%

Sesamfrön, torkade med skal 104%

Sesamfrön, torkade utan skal 56%

Mungbönor, torkade 55%

Solrosfrön, 49%

Pistagenötter 48%

Cashewnötter 43%

Sötmandel 37%

Hasselnötter 26%

Persilja 26%

Dill 23%

Färsk basilika 23%

 

 

Pitta

Pumpafrön 107%

Sojabönor, torkade 60%

Mungbönor, torkade 55%

Kikärtor 49%

Kidneybönor, 49%

Röda linser, torkade 49%

Gröna eller gula ärtor torkade 43%

Aprikoser, torkade 43%

Vita bönor, torkade 39%

Hirs fullkorn 34%

Bovete hela eller krossade korn 27%

Persilja 26%

Dill 23%

 

 

Kapha

Pumpafrön 107%

Sojabönor, torkade 60%

Mungbönor, torkade 55%

Kikärtor 49%

Kidneybönor, 49%

Röda linser, torkade 49%

Solrosfrön, 49%

Aprikoser, torkade 43%

Hirs fullkorn 34%

Blåbär torkade 34%

Bovete hela eller krossade korn 27%

Persilja 26%

Dill 23%

Färsk basilika 23%

 

Boosta lugnt och sköt om dig!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

Vitalisera din hälsa med supergrödan sparris!

Foto: Stephanie Studer, Unsplash.

Sparris är en riktig supergröda! Foto: Stephanie Studer, Unsplash.

Är du som jag – en riktig sparris-lover som gärna äter den gröna pinnen dagligen under säsong? Det är bara att äta och njuta! Sparris är en riktig supergröda med oanade och kraftfulla hälsoeffekter på oss.

 

Jag kan verkligen längta efter sparris när våren kommer, så underbart god på alla sätt och vis: lätt kokt, lätt stekt, lätt grillad, med lite ghi och örtsalt till, med lite riven parmensan på, eller med lite örtkräm till … Jag skulle kunna äta sparris varje dag under den korta säsong (maj och juni) som den odlas i Sverige och Europa.

I västvärlden pratas det mycket om sparrisens höga innehåll av hälsosamma vitaminer och mineraler, så som vitamin C, E, K och A, folsyra (folat) och potassium. Men det finns mer att hämta hos den gröna pinnen.

Inom ayurveda är sparris en högt aktad ört. Den räknas till de grödor som när våra kroppar på vävnadsnivå. Sparris hör till dem som även stärker vår sexlust och när våra könsorgan. Inom ayurveda anses dessa delar av kroppen, med dess kraft och potential att skapa nytt liv, vara väldigt speciella. Det är här som möjligheten finns att inte bara skapa nytt liv, utan också att förnya vårt eget liv och stärka hälsa! Grödor som sparris kan alltså ätas för att öka fertiliteten, eller för att hjälpa till att vända den kraften inåt och få en föryngrande effekt på hela sin kropp och sinnet.

Genom att nära inifrån de reproduktiva organen så stärker sparris hela kroppen. Både nerver och benmärg närs av grödan, enligt ayurveda, och sinnets energi ökar. Sparris räknas som sattvisk mat och ökar också flödet av prana i kroppen. Den är dessutom gynnsam för alla tre doshor. Supergröda var ordet!

 

Här är fler hälsoeffekter hos sparris:

-Sparris renar blodet från toxiner

-Sparris är vätskedrivande (bra för kapha)

-Sparris kan verka blodtryckssänkande

-Sparris sätter fart på lymfsystemet

 

Så, lägg på en sparris till på grillen, vettja, och känn hur du vitaliseras inifrån med varenda tugga av den underbara grönsaken! Eller prova det här receptet på sparris-kitchari.

Sköt om dig!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

 

 

 

 

Låt kroppen bestämma – inte årstiden!

Majsommar i Vinterviken.

Majsommar i Vinterviken.

Solen gassar och det är stekhett ute. Räknas årstiden fortfarande som vår och kapha eller ska vi börja balansera sommar-pitta nu? Men hur gör vi då när/om det plötsligt kommer ett bakslag och blir kallt? Lyssna på din kropp och ditt sinne. Där har du svaret!

 

En stor del av maj har varit riktigt solig och varm, och det är ju underbart. Vi svenskar älskar ju ofta sol och längtar så, särskilt när våren har varit kall, som i år. Men hur ska vi som vill leva lite mer ayurvediskt tänka när det plötsligt är varmt ute, dag efter dag, trots att det egentligen är vår och kaphasäsong ända till juni? Och ännu svårare blir det ju om vädret slår om helt plötsligt, och blir kallt igen. Hur ska vi då tänka?

Så här brukar årets månader fördelas över doshorna enligt det klimat vi har här i Sverige:

Vata: Cirka november till februari
Kapha: Cirka mars till juni
Pitta: Cirka juli till oktober

Enligt detta har vi alltså eventuellt ett par veckor kvar på kapha-säsongen innan det är dags att börja balansera pitta. Men det som ayurveda framför allt lär oss är ju att lyssna på oss själva, våra egna kroppar och sinnen. Det är där du har svaret på hur du ska balansera dig. Så här:

 

Är du trött, seg, nedstämd, allergisk och känner dig tung i kropp och sinne? Balansera kapha!

Känner du dig allt oftare lättirriterad och otålig, med sur känsla i magen och kanske också begynnande hudutslag? Balansera pitta!

Om du fryser, känner dig orolig, sover ytligt och har svårt att koncentrera dig så är vata ur balans, alldeles oavsett säsong, och du bör balansera vata.

 

Våra doshor påverkas hela tiden av allting omkring oss och därför är det helt nödvändigt att lyssna på kroppen och sinnet innan vi börjar balansera oss själva, så att vi vet att vi gör rätt. Tänk dig att du har en vataobalans, alltså att du har för mycket av vatas kalla, lätta och torra kvaliteter, men tänker att det är vår så du behöver balansera kapha, alltså minska på kaphas kvaliteter. Du drar därför igång en kaphabalansering där du via kost och livsstil minskar kaphas kalla, våta och tunga kvalitet hos dig själv. Resultatet blir förstås att du ökar vata, eftersom du tillför mer av vatas torra och lätta kvalitet. Dina symptom på vata-obalans kommer att bli ännu tydligare.

Alltså, känn in dig själv:

Du är trött, ok. Vad är det för slags trötthet, vilken dosha hör den till, vilka andra symptom känner du, och hur ska du tolka dem i kombination med varandra?

Du är trög i magen – samma sak där. Hur länge har det pågått, vilka andra symptom har du, hur tolkar du dem?

Du är i mental obalans – på vilket sätt? Tung, nedstämd? Orolig,rädd? Arg, ilsken?

 

Allt spelar in och med alla symptom framför dig,kanske nedtecknade på ett papper får du lägga ett pussel. Om du har flera obalanser från olika doshor, balansera alltid vata i första hand. Här längst ner har jag länkat en massa inlägg som kan hjälpa dig att tolka dig själv. Doshorna i balans och obalans kan du läsa om via länkarna i högerspalten.

Om du har kraftiga obalanser och mår dåligt rekommenderar jag en ayurvedisk hälsokonsultation. .

All kärlek och varmt lycka till (ps hör av dig om något är oklart).

Tia <3

PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB. Då missar du inga av mina inlägg här på bloggen eller på FB. <3

 

Relaterad läsning:

Så tolkar och balanserar du din trötthet

Lyssna på dina känslor – de visar din obalans!

Låt din matsmältning styra vad du äter

Därför är det viktigt att balansera sina doshor

Balansera rätt dosha – så här kan du tänka!