Tack alla läsare för en fantastisk start på 2018! <3

Foto: Nicole Honeywill, Unsplash

Foto: Nicole Honeywill, Unsplash

Vid årsskiftet började jag blogga om ayurveda, yoga och hälsa. Jag ville kolla intresset lite – och är helt överväldigad över responsen. I januari var ni nära 30 000 unika själar som besökte bloggen! Allra mest har ni läst om ayurveda. Här är de populäraste inläggen i januari. Stort tack för att ni läser! <3

 

Att skriva är det enklaste sättet för mig att kommunicera, så att förmedla mina insikter inom hälsa via det skrivna ordet faller sig naturligt. Jag har ju också skrivit några böcker, och har en till på gång i höst (Nystart i livet med ayurveda). Däremot har jag aldrig provat att blogga med något större engagemang. Det har liksom aldrig känts som att jag har haft något särskilt att förmedla just i bloggform. Men så fick jag lite feeling i slutet av förra året och bestämde mig för att prova.

Jag började med att skriva om de olika sorters kanel som finns (varav en är giftig), strax innan jul (Kanel – hälsobomb eller gift?) – och fick närmare 1 000 läsare. Så jag blev peppad och fortsatte att skriva. Och nu är ni alltså enligt WordPress räkneverk närmare 30 000 besökare som under januari klickat in er på olika inlägg, i snitt nära 1000 unika besök om dagen. Helt magiskt! Se längre ner vilka fem inlägg som toppar klicklistan!

Och jag förstår er, jag är ju själv helt uppslukad av den fantastiska ayurvedan och yogan. Det är ju också därför som jag vill dela med mig av dess klokskaper. 🙂

Jag har lagt ut totalt 18 inlägg i januari, ungefär tre per vecka. Det är det jag hinner med vid sidan av allt annat (föreläsningar, yoga, bokskrivande, workshops, mitt deltidsjobb och mina barn …). Framför har jag skrivit om ayurveda, ayurvedisk livsstil och dito matlagning, men också om yoga och lite bredare hälsa. Och det är så roligt att det går att se vilka texter som är mest populära bland er läsare!

Ni tycker allra mest om inläggen om ayurveda. De som handlar generellt om ayurveda lockar många läsare, och de med ayurvediska recept lockar allra flest.

 

Här är de fem populäraste inläggen i januari (klicka på rubriken för att läsa inlägget):

Enklaste receptet på ghi – ayurvedans flytande guld

Med tanke på hur bra ghi är för vår hälsa kan jag inte annat än jubla över det enorma intresset för att göra egen ghi hemma. Det här inlägget med ett superenkelt recept på hur du gör ghi i ugnen har överlägset flest träffar i januari.

 

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk gryta till lunch

Det här med att ta med färsk lunch till jobbet var en rolig idé, tyckte väldigt många av er. Inlägget med recept på den supergoda och hälsosamma termosgrytan med mungbönor och basmatiris var det andra mest klickade under månaden.

 

Recept: Ayurvedisk chana dal med broccoli

Som sagt, det är recepten på ayurvedisk mat som leder januari månads klickliga. Det här receptet med skalade och halverade kikärtor tillsammans med broccoli i en god dal drog hem en tredjeplats. Inte alls oförtjänt, grytan är supergod!

 

Lär dig ayurvedans olyckliga matkombinationer

Det är inte alltid superenkelt att ta väl hand om vår hälsa och matsmältning. Det här inlägget hjälper oss ytterligare en bit på vägen genom att berätta om några matkombinationer som anses belasta matsmältningen extra mycket. Flera av kombinationerna har vi nog dessvärre alla regelbundet på matbordet …

 

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

Jag har förstått av mina klienter att frukosten är en utmaning när de vill ta sig an en mer ayurvedisk kosthållning. Inte undra på då att det här inlägget hamnade fem i topp under januari. Med ett recept för vardera dosha har alla någonting här att hämta!

 

Tack vare det enorma intresset som ni för yoga och ayurveda känner jag mig superpeppad att fortsätta att blogga om det. Jag kommer att skriva om olika perspektiv på de holistiska hälsolärorna, och också regelbundet publicera ayurvediska recept (alla recept jag lägger ut är tillagade enligt ayurvediska principer). Och jag fortsätter att tipsa om enkla och effektiva yogarörelser, andningsövningar och meditationer.

Det skulle också vara roligt att höra vad du vill läsa om i bloggen, gällande just ayurveda och yoga. Lämna gärna en kommentar! <3.

Slutligen: tusen tack för att just du läser det jag skriver. Det gör mig varm i hjärtat och helt överlycklig att kunna vara med och sprida de fantastiska anrika hälsolärorna.

Namasté

Tia <3

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

Frukosten kan vara lite knepig för den som vill inspireras av ayurvedisk kost. Utan fil, mjölk och yoghurt – vad ska man då äta? Här är tre tips, ett för var och en av doshorna, goda morgonmål för den kalla årstiden, som dessutom mättar. God morgon!

 

När jag har konsultationer pratar vi ofta om frukosten. Detta mål mat som vi så ofta får höra är dagens viktigaste. Här är ayurvedan inte helt överens med gängse inställning. Vata bör äta frukost, det stämmer, även pitta som också ofta håller på att svimma av hunger. Men kapha kan lika gärna vänta ett par timmar.

Enligt ayurvedan är det inte bara vi människor och all annan materia runt omkring oss som är uppbyggda av de tre doshorna, även dygnet delas in i vata, pitta och kapha, och präglas av dess energier. Tiden mellan kl 6 och 10 på morgonen, då de flesta av oss skulle kalla ett mål mat för frukost, är kapha-tid. Det betyder att det är tröga och tunga energier som dominerar i omgivningen. Och det här påverkar oss. Den här tiden (liksom kl 18-22 på kvällen) är vi lite trögare, tyngre och långsammare på alla sätt – och det gäller även vår matsmältning.

Vi bör alltså inte alls äta dagens största måltid på morgonen. Äter vi för tungt och svårsmält så hamnar matsmältningen i obalans, vilket kan ge obehag under dagen, men också leda till obalans och på sikt att vi bygger upp slaggprodukter. Lättsmält och lite mindre mängd mat är alltså en fin tumregel att hålla sig till på morgonen.

Du som domineras av doshan kapha (läs om kapha här), som ofta har lite trögare matsmältning, och kanske inte är hungrig på morgonen kan hoppa över frukosten och i stället vänta in lunchhungern. Att hungerkänslorna inte är så starka beror ju normalt på att matsmältningen inte är redo att ta sig an något nytt. Vata kan ha en tendens att “glömma” att hen är hungrig och därför hoppa över måltider. Det är inte så bra eftersom det ytterligare förstärker det lätta, luftiga och tendens till splittrade i vatas kvalitet, vilket kan leda till obalans. Om du har mycket vata i dig bör du alltså inte hoppa över frukosten. Pittapersoner har ofta så kraftig hunger att de inte kan hoppa över någon måltid, och både kan och bör följaktligen äta även frukost.

Det vi enligt ayurvedan bör äta på morgonen är dock inte så likt den vanliga frukostens rostade mackor och fil och flingor. En rostad macka är visserligen inte så tokigt, så länge du inte har en hel massa hårdost (eller kött) på den. Ingen av doshorna mår så jättebra av att ofta äta ost, färskost är undantaget. Kalla mjölkprodukter är ingen höjdare för matsmältningen, som falnar av kylan. Mjölk från ko ska vi helst inte dricka till mat alls, den är svårsmält och bildar lätt ama när den kombineras med till exempel ägg, banan, bröd med jäst och sura frukter.

Vata kan annars äta/dricka de flesta mjölkprodukter från ko, utom hårdost och sur yoghurt, men mår bättre av att starta dagen med något varmt.

Pitta bör undvika yoghurt (utom i form av lassi och buttermilk) och hårdostar. Även pitta mår bäst av värme på morgonen, speciellt under vintern.

Kapha bör undvika alla mjölkprodukter från ko förutom vassle, ghi, lassi och buttermilk. Även kaphas matsmältning mår bäst av att äta varm tillagad mat.

I övrigt bör vi äta passande råvaror för våra doshor. Läs mer på länkarna här om vata, pitta och kapha och vad de kan favorisera och bör undvika vad gäller livsmedel. Där kan du också se om du känner igen vilken dosha du domineras av just nu. Här hittar du också ett enklare doshatest. För att få reda på dina obalanser rekommenderar jag en ayurvedisk hälsorådgivning.

Men vi är alla olika och vi har alla olika morgonhunger, och en viktig tumregel inom ayurvedan är att äta när man är hungrig. Så för alla som är hungriga på morgonen, här kommer förslag på en härlig frukost, en för vardera dosha.

 

Vata: Havrefröjd

Vatas kvaliteter är lätt, torr och kall, så vata behöver äta något varmt och tungt. Havre går bra så länge vi är noga med att koka den. Spetsad med ghi och lönnsirap håller den här gröten vata varm, grundad och go i flera timmar. Om du hellre är sugen på mungbönsplättarna som rekommenderas till pitta här nedan kan du äta dem också så som de är, men kanske hälla lite ghi på de färdiga plättarna.

1 portion

1 dl havregryn

2 dl osötad mandelmjölk

1/2 tsk kanel

1/2 tsk kardemumma

2 tsk lönnsirap

10 mandlar, blötlagda över natten, skalade och hackade

1 tsk ghi

salt efter smak

Blanda allt utom sirap, mandlar och ghi i en kastrull, koka upp och låt koka lätt i 3-4 minuter. Om konsistensen blir för tjock, späd med vatten och koka upp igen. När gröten är klar, häll i en skål, rör ner ghi, toppa med lönnsirap och hackade mandlar.

 

Pitta – Mungbönsplättar med färskost

Pitta brukar ha en stark hunger på morgonen och det är då bra att äta. De här mungbönsplättarna är otroligt goda. Toppa med färskost och lite färsk koriander blir de en riktig morgonfest för vilken pitta som helst! Om du är pitta och känner för att äta vata-gröten här ovan kan du byta mandelmjölken mot havremjölk och mandlarna mot 2 msk pumpafrön.

1 portion

1 dl mungbönor

1 dl vatten ca

1 tsk torkad spiskummin

1/2 tsk ingefärapulver

1/2 tsk koriander

Smaka av med salt

Ghi

Topping färskost och färsk koriander eller enbart lite lönnsirap.

Blötlägg mungbönorna i vatten under natten. Häll av och skölj på morgonen. Kör mungbönor, spiskummin och ingefära gurkmeja i en mixer och tillsätt vatten tills det blir en fin smet, lite tjockare än vanlig plättsmet. Värm upp ghi i en stekpanna eller plättlagg. Häll lite smet, bred ut det så att det blir jämt. ​Stek 30 sekunder till 1 minut på ena sidan, lyft försiktigt och kolla att den är klar. Vänd och stek ca 30 sekunder på andra sidan. Servera på en gång med färskost och koriander eller lönnsirap.

 

Kapha – Varm kryddmjölk

Kapha kan ha lite svagare hunger på morgonen och då är det helt ok att vänta med att äta. När hungern är stark betyder det att matsmältningen är redo att ta sig an ny mat. Innan dess går den på sparlåga. Om du är riktigt hungrig på morgonen, ät samma gröt som vata, men ta bort ghi och byt mandeln mot 2 msk solrosfrön. De behöver inte ligga i blöt över natten. Använd havremjölk i stället för mandel. Om du inte är så hungrig utan bara vill ha något i magen innan du börjar dagen kan du prova den här värmande drycken. Om det är plättarna som lockar mest kan du skippa färskosten, söta med lite honung i stället för lönnsirap och sedan bara mumsa och äta.

2,5 dl havremjölk

1/2 tsk ingefärapulver

1/2 tsk kardemumma

1/2 tsk kanel

1/2 tsk jaggersocker

Värm mjölken i en kastrull, häll i alla kryddor. rör om och drick.

 

Ha nu en ljuvlig god morgon!

Tia

Kanel – hälsobomb eller gift?

Kanel är malen bark från kanelträd.

Kanel är malen bark från kanelträd.

Kanel hör till våra vanligaste julkryddor, och hyllas i ayurvedan för sina hälsoegenskaper. Men samtidigt kommer larm om att kanel är giftigt. Vad är sant om vår älskade krydda?

Det bruna pulvret från kanelträdets bark anses inom ayurvedan vara nästan lika hälsobringande som ingefära. Framför allt är kanel gynnsam för vata dosha, som balanseras bland annat av värmen i kryddan. Kanel har en söt, skarp och lite bitter smak, och den balanserar även kapha, som liksom vata är kall och dessutom kan ha lite trög matsmältning, medan alla med mycket pitta ska vara lite försiktiga med kryddan.

Kanel är värmande, framkallar svettning och löser slem, och passar därför bra att använda vid förkylningar. Kanel stöttar också matsmältningen och förbättrar upptaget av andra örter.

För att inte tala om hur gott kanel är, i bullar, smoothies och på gröten. En riktigt ljuvlig krydda!

Men så här i juletid dyker det ofta upp andra fakta om kanel, att det skulle vara giftigt. Och det stämmer, till viss del. Vi ska helst inte superboosta med vilken kanel som helst.

I Sverige finns det framför allt två sorters kanel, ceylonkanel och den allra vanligaste, kassiakanel. Kassiakanelen innehåller stora mängder av det giftiga ämnet kumarin som vid ett högt intag kan ge leverskador.

Ceylonkanel anses vara äkta kanel. Ceylonkanel kommer från den torkade och ihoprullade barken från trädet Cinnammonum zeylancium. Detta träd växer i Sri Lankas kanelträdgårdar och bergsskogar. Ceylonkanel är något sötare i smaken än sin kusin kassiakanelen. Ceylonkanel innehåller små mängder av ett gift som heter kumarin.

Kassiakanel kommer från Sydvietnam, är billigare än Ceylonkanel och har en skarpare smak. En anledning till smakskillnaden är just att kassiakanelen innehåller mycket kumarin.

Problemet är att kassiakanel är den vanligast förekommande kanelsorten i Sverige. Ofta framgår det inte ens på förpackningen vad det är för sorts kanel – fråga i din butik om du är osäker. De vanliga kryddmärkena har bara kassiakanel. Observera att även ekologisk kanel kan vara kassia.

De allra flesta klarar dock att äta bakverk och enstaka middagar kryddade med vilken kanel som helst. Livsmedelsverket, som brukar vara extremt försiktiga av sig, säger att en vuxen person som väger 70 kg inte bör äta mer än knappt 1,5 tsk kassiakanel (för 12-åriga barn som väger kring 40 kg är det en knapp tsk som gäller) per dygn. Det är mindre än vad vi får i oss via julens gröt och pepparkakor.

Om du har fått kanel rekommenderat i en ayurvedisk rådgivning, så att du äter det varje dag, bör du ändå välja ceylonkanel, för leverns skull. Ceylonkanel innehåller mycket små mängder kumarin.

Jag brukar handla min ceylonkanel i hälsokostbutiker och på Veda lila.

Lycka till med julgröt och julbak!

Tia