5 fantastiska örter för reseapoteket

Sommar och sol, myggor och fästingar.

Sommar och sol, myggor och fästingar.

Snart dags för semester! Här är 5 örter som tillsammans utgör ett komplett reseapotek för de flesta av sommarens och semesterresans utmaningar.

 

Vi kommer i sommar att bila runt i Tanzania och tillbringa tid på Zanzibar, där vi har släktingar. När man tillbringar några veckor i tropiska länder får man räkna med att bli både magsjuk, få konstiga insektsbett och sova sämre. Men alla slags resor ökar vata och med det oro och problem med magen. Och myggbett och skrapsår kan vi få var som helst. Ett smart sammansatt reseapotek är därför guld värt! Här är de örter jag kommer att ta med mig i sommar – låt dig gärna inspireras!

 

Kardemummafrön. Att kräkas kan vara bra vid matförgiftning och liknande, men när kräkningarna inte slutar kan man drabbas av uttorkning, särskilt i varma länder är det en risk. Att tugga på 1-2 kardemummafrön lindrar illamående och hjälper till att stoppa kräkningar.

Ingefära, färsk och pulver. Ingefära är en av de mest sattviska örterna, balanserande för alla tre doshorna. Ingefära är bra mot diarré (applicera färsk ingefärajuice runt naveln) och huvudvärk (gör en pasta med vatten och ingefärapulver och stryk ut på pannan, kan bränna lite på skinnet, men är inte farligt). All slags förändring ökar vata, vilket kan ge förstoppning och gaser. Ät en blandning med 1 tsk färsk ingefära, 1 tsk citronjuice, 1 nypa salt och 1 nypa svartpeppar för att hålla igång magen! Mitt reseapoteket kommer också att innehålla en färdig blandning mot förkylning, med 2 delar ingefärapulver, 3 delar kanelpulver och 1 nypa kardemummapulver. Låt 1 tsk av blandningen koka i 15 minuter, svalna till fingervarmt och häll i lite honung. Drick två koppar om dagen tills du mår bättre.

Gurkmeja. Ännu en fantastisk läkeört. Gurkmeja är antiinflammatorisk och en naturlig antibiotika. Den stärker matsmältningen och hjälper till att återställa tarmfloran. Men i mitt reseapotek är den med främst för dess antiinflammatorisk egenskaper. I Indien finns det plåster med gurkmeja, och du får ju samma antiinflammatoriska effekt om du lägger på lite gurkmeja eller gurkmejapasta (gurkmejapulver+vatten) på sår  eller kliande utslag. Superbra i miljöer med mycket främmande bakterier.

Muskotnötpulver. Som jag nämnde tidigare så ökar vata av all slags förändring, så på en resa där man som vi hela tiden kommer att röra på sig är det bra att motverka vata på alla sätt. Vata kommer med torrhet och luft, vilket ger förstoppning och/eller oregelbundna tarmrörelser samt gaser, men en vata i obalans blir också orolig i sinnet och kan få problem med sömnen. För att motverka orolig sömn kan man dricka en kopp varm mjölk med en nypa muskotnötpuver i innan sänggående.

Pepparmynta eterisk olja. En oumbärlig olja på långresor i varma länder! I tropiska områden får man räkna med närkamp med allehanda insekter. Malariatabletter har vi med oss (malaria är inte att leka med, vår äldsta dotter fick det när hon var liten och då var vi glada att vara bara någon timme ifrån ett sjukhus), men jag kompletterar med pepparmyntaolja, vars doft inte uppskattas av insekter. Jag kommer att använda några droppar av den i en aromaterapilampa innan läggdags i sovrummen, och kanske blanda några droppar i den olja jag smörjer in kroppen med. Pepparmyntaolja är dessutom slemlösande, bra mot bihåleinflammation och effektiv mot feber och huvudvärk. Använd endera 2-3 droppar i en aromaterapilampa eller samma mängd olja i kokhett vatten med handduk över huvudet för inhalering. Eterisk pepparmyntaolja är också bra att svalka sig med när solen är het  (1-2 droppar i 1 liter vatten) – en given ingrediens i ett reseapotek för tropiska breddgrader!

 

Det är några veckor kvar av inlägg här på bloggen innan det är dags för ledighet för min del. Följ gärna Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

All kärlek,

Tia

Tack alla läsare för en fantastisk start på 2018! <3

Foto: Nicole Honeywill, Unsplash

Foto: Nicole Honeywill, Unsplash

Vid årsskiftet började jag blogga om ayurveda, yoga och hälsa. Jag ville kolla intresset lite – och är helt överväldigad över responsen. I januari var ni nära 30 000 unika själar som besökte bloggen! Allra mest har ni läst om ayurveda. Här är de populäraste inläggen i januari. Stort tack för att ni läser! <3

 

Att skriva är det enklaste sättet för mig att kommunicera, så att förmedla mina insikter inom hälsa via det skrivna ordet faller sig naturligt. Jag har ju också skrivit några böcker, och har en till på gång i höst (Nystart i livet med ayurveda). Däremot har jag aldrig provat att blogga med något större engagemang. Det har liksom aldrig känts som att jag har haft något särskilt att förmedla just i bloggform. Men så fick jag lite feeling i slutet av förra året och bestämde mig för att prova.

Jag började med att skriva om de olika sorters kanel som finns (varav en är giftig), strax innan jul (Kanel – hälsobomb eller gift?) – och fick närmare 1 000 läsare. Så jag blev peppad och fortsatte att skriva. Och nu är ni alltså enligt WordPress räkneverk närmare 30 000 besökare som under januari klickat in er på olika inlägg, i snitt nära 1000 unika besök om dagen. Helt magiskt! Se längre ner vilka fem inlägg som toppar klicklistan!

Och jag förstår er, jag är ju själv helt uppslukad av den fantastiska ayurvedan och yogan. Det är ju också därför som jag vill dela med mig av dess klokskaper. 🙂

Jag har lagt ut totalt 18 inlägg i januari, ungefär tre per vecka. Det är det jag hinner med vid sidan av allt annat (föreläsningar, yoga, bokskrivande, workshops, mitt deltidsjobb och mina barn …). Framför har jag skrivit om ayurveda, ayurvedisk livsstil och dito matlagning, men också om yoga och lite bredare hälsa. Och det är så roligt att det går att se vilka texter som är mest populära bland er läsare!

Ni tycker allra mest om inläggen om ayurveda. De som handlar generellt om ayurveda lockar många läsare, och de med ayurvediska recept lockar allra flest.

 

Här är de fem populäraste inläggen i januari (klicka på rubriken för att läsa inlägget):

Enklaste receptet på ghi – ayurvedans flytande guld

Med tanke på hur bra ghi är för vår hälsa kan jag inte annat än jubla över det enorma intresset för att göra egen ghi hemma. Det här inlägget med ett superenkelt recept på hur du gör ghi i ugnen har överlägset flest träffar i januari.

 

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk gryta till lunch

Det här med att ta med färsk lunch till jobbet var en rolig idé, tyckte väldigt många av er. Inlägget med recept på den supergoda och hälsosamma termosgrytan med mungbönor och basmatiris var det andra mest klickade under månaden.

 

Recept: Ayurvedisk chana dal med broccoli

Som sagt, det är recepten på ayurvedisk mat som leder januari månads klickliga. Det här receptet med skalade och halverade kikärtor tillsammans med broccoli i en god dal drog hem en tredjeplats. Inte alls oförtjänt, grytan är supergod!

 

Lär dig ayurvedans olyckliga matkombinationer

Det är inte alltid superenkelt att ta väl hand om vår hälsa och matsmältning. Det här inlägget hjälper oss ytterligare en bit på vägen genom att berätta om några matkombinationer som anses belasta matsmältningen extra mycket. Flera av kombinationerna har vi nog dessvärre alla regelbundet på matbordet …

 

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

Jag har förstått av mina klienter att frukosten är en utmaning när de vill ta sig an en mer ayurvedisk kosthållning. Inte undra på då att det här inlägget hamnade fem i topp under januari. Med ett recept för vardera dosha har alla någonting här att hämta!

 

Tack vare det enorma intresset som ni för yoga och ayurveda känner jag mig superpeppad att fortsätta att blogga om det. Jag kommer att skriva om olika perspektiv på de holistiska hälsolärorna, och också regelbundet publicera ayurvediska recept (alla recept jag lägger ut är tillagade enligt ayurvediska principer). Och jag fortsätter att tipsa om enkla och effektiva yogarörelser, andningsövningar och meditationer.

Det skulle också vara roligt att höra vad du vill läsa om i bloggen, gällande just ayurveda och yoga. Lämna gärna en kommentar! <3.

Slutligen: tusen tack för att just du läser det jag skriver. Det gör mig varm i hjärtat och helt överlycklig att kunna vara med och sprida de fantastiska anrika hälsolärorna.

Namasté

Tia <3

Kanel – hälsobomb eller gift?

Kanel är malen bark från kanelträd.

Kanel är malen bark från kanelträd.

Kanel hör till våra vanligaste julkryddor, och hyllas i ayurvedan för sina hälsoegenskaper. Men samtidigt kommer larm om att kanel är giftigt. Vad är sant om vår älskade krydda?

Det bruna pulvret från kanelträdets bark anses inom ayurvedan vara nästan lika hälsobringande som ingefära. Framför allt är kanel gynnsam för vata dosha, som balanseras bland annat av värmen i kryddan. Kanel har en söt, skarp och lite bitter smak, och den balanserar även kapha, som liksom vata är kall och dessutom kan ha lite trög matsmältning, medan alla med mycket pitta ska vara lite försiktiga med kryddan.

Kanel är värmande, framkallar svettning och löser slem, och passar därför bra att använda vid förkylningar. Kanel stöttar också matsmältningen och förbättrar upptaget av andra örter.

För att inte tala om hur gott kanel är, i bullar, smoothies och på gröten. En riktigt ljuvlig krydda!

Men så här i juletid dyker det ofta upp andra fakta om kanel, att det skulle vara giftigt. Och det stämmer, till viss del. Vi ska helst inte superboosta med vilken kanel som helst.

I Sverige finns det framför allt två sorters kanel, ceylonkanel och den allra vanligaste, kassiakanel. Kassiakanelen innehåller stora mängder av det giftiga ämnet kumarin som vid ett högt intag kan ge leverskador.

Ceylonkanel anses vara äkta kanel. Ceylonkanel kommer från den torkade och ihoprullade barken från trädet Cinnammonum zeylancium. Detta träd växer i Sri Lankas kanelträdgårdar och bergsskogar. Ceylonkanel är något sötare i smaken än sin kusin kassiakanelen. Ceylonkanel innehåller små mängder av ett gift som heter kumarin.

Kassiakanel kommer från Sydvietnam, är billigare än Ceylonkanel och har en skarpare smak. En anledning till smakskillnaden är just att kassiakanelen innehåller mycket kumarin.

Problemet är att kassiakanel är den vanligast förekommande kanelsorten i Sverige. Ofta framgår det inte ens på förpackningen vad det är för sorts kanel – fråga i din butik om du är osäker. De vanliga kryddmärkena har bara kassiakanel. Observera att även ekologisk kanel kan vara kassia.

De allra flesta klarar dock att äta bakverk och enstaka middagar kryddade med vilken kanel som helst. Livsmedelsverket, som brukar vara extremt försiktiga av sig, säger att en vuxen person som väger 70 kg inte bör äta mer än knappt 1,5 tsk kassiakanel (för 12-åriga barn som väger kring 40 kg är det en knapp tsk som gäller) per dygn. Det är mindre än vad vi får i oss via julens gröt och pepparkakor.

Om du har fått kanel rekommenderat i en ayurvedisk rådgivning, så att du äter det varje dag, bör du ändå välja ceylonkanel, för leverns skull. Ceylonkanel innehåller mycket små mängder kumarin.

Jag brukar handla min ceylonkanel i hälsokostbutiker och på Veda lila.

Lycka till med julgröt och julbak!

Tia