5 enkla tips – så klarar du semesterspurten

Foto: Maxime Lelièvre, Unsplash.

Foto: Maxime Lelièvre, Unsplash.

De sista veckorna innan semestern kan vara rena maratonloppet med allt som ska vara klart innan långledigheten. Stressnivåerna är höga, och ofta är vi helt slut när de lediga dagarna väl kommer. Här är 5 enkla tips för att stressa ner och hålla ihop fram till semestern – och kunna njuta från första stund.

 

De sista veckorna innan sommarsemestern får de flesta något stirrigt i blicken. Vardagen snurrar allt snabbare medan listan över allt som ska hanteras innan ledigheten växer. Till detta kommer alla kalas och festligheter som hör försommaren till. Själv firar vi en dotter som fyller 20 år och tar studenten inom loppet av ett par veckor. I år känns det ok, men jag vet att jag under flera år när jag hade en annan livsstil behövde åtminstone en av de lediga veckorna bara till att vila upp mig från slutspurten på jobbet. Det är ju inte vettigt alls.

Det första som vi stryker när vi har mycket omkring oss är ju ofta vår egenvård. Jag gör själv samma sak! Ju mer uppe i varv jag blir, desto svårare är det för mig att få till den där värdefulla tiden för mig själv, när jag behöver den som mest för att inte helt slukas av stress och disharmoni. Det krävs en enorm viljestyrka att uppbringa minsta stund i stillhet. Det enklaste i det läget tycker jag är att ge mig ut och promenera i naturen. Det är ju stillhet i rörelse, och på köpet lugnas och balanseras sinnet.

Vi tror ofta att det är så mycket som krävs för att vi ska må bättre, vara mindre stressade och mer balanserade, men det stämmer inte. Jag pratade om bland annat det igår, när jag träffade de underbara människorna och ayurvedapionjärerna Lennart Eriksson och Maivor Stigengreen (för poddintervju, läs mer om podden Ayurvediskt här). Visst är det ideala kanske att meditera 20 minuter – men 10 minuter räcker, konstaterade vi. Till och med 5 minuter är bättre än ingenting!

5 minuter om dagen har alla tid med. Till och med jag. 🙂

Här är mina 5 enklaste tips för att hålla ihop mentalt de här sista veckorna – och sedan kunna njuta av hela ledigheten. Vissa av tipsen tar 15 minuter – andra ingen tid alls. Gör en av dem eller alla, men vad än du gör – ta hand om dig! Din hälsa är det viktigaste du har! <3

 

1. Smyg igång dagen. Ställ klockan 10 minuter tidigare än vanligt och ge dig själv dessa minuter att vakna till i lugn och ro. Jag vet att det är lockande att dra igång dagen så snabbt som möjligt när det är mycket som väntar på att bli gjort, men se om du kan stå emot det. Ligg kvar i sängen, sträck på dig och ta några djupa andetag. Lev dig in i hur det skulle kännas om det var en ledig dag. Njut av den känslan under några minuter. Hela dagen får en annan karaktär när vi tillåter den att starta lugnt, och du blir så mycket mer effektiv med ett lugnt sinne än med ett uppvarvat.

2. Sitt stilla och blunda. Sätt dig på yogamattan (eller på en stol). Slut ögonen. Flytta fokus till andetaget. Om du märker att du fokuserar på tankar, flytta uppmärksamheten tillbaka till andetaget. Igen och igen. 5 minuters meditation om dagen räcker under tider när det är svårt att få till mer. Ge dig själv dessa minuter för att låta sinnet vila, rena sig och samla ny kraft.

3. Ta en promenad. Att promenera är som sagt oerhört välgörande för oss, lugnande och balanserande för alla tre doshor, särskilt om vi promenerar i naturen och fokuserar vår uppmärksamhet åt det vackra omkring oss. Ge dig ut och gå i lugn takt 15 minuter på lunchen. På så sätt kommer du tillbaka till jobbet, balanserad och nedvarvad, och kommer att känna dig vitaliserad hela eftermiddagen.

4. Yoga. Barnets position och Viparita karani (se bilderna här intill) är två enormt enkla och välgörande positioner, superbra att ta till när stressnivåerna är höga, kanske som en sluss mellan arbetsdagen och kvällen hemma. Du behöver inga särskilda kläder eller ens någon matta. Ge dig själv 5 minuter om dagen i någon av dem – eller en stund i båda. Slut ögonen och fokusera under tiden på andetaget. Njut. (Du hittar beskrivningar av dem i inlägget Släpp stressen efter jobbet … nedan).

5. Dofta dig lugn. Vi påverkas mycket av dofter, och eteriska oljor har kraftfull effekt på kropp och sinne. Vi kan använda eteriska oljor både för att bli piggare och för att hjälpa sinnet att stressa ner och bli lugnare. Du kan använda eteriska oljor på flera sätt, men det enklaste och allra mest tidseffektiva är att hälla 3-4 droppar i en aromalampa och låta den brinna ett par timmar i det rum där du är. Lavendel, salvia och geranium är bra oljor för att minska stress och oro. Du hittar inköpsställen här.

 

Kärlek,

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Mer om hur du kan minska din stress:

Andas in. Andas ut. Upprepa. Njut.

Släpp stressen efter jobbet med 12 minuter yoga

4 ayurvediska morgonrutiner för en fantastisk dag

Låt inte stressen komma åt dig!

Veckans kundaliniyoga: Stå emot stress och bygg din inre styrka

Så tolkar och balanserar du din trötthet

Foto: Maaike Nienhuis på Unsplash.

Foto: Maaike Nienhuis på Unsplash.

Är du trött som en utmattad vata eller som en tung kapha? Beroende på vilken dosha som är ur balans behöver du ta hand om din trötthet på olika sätt för att må ditt bästa.

 

Att känna sig ovanligt trött i perioder är vanligt i vårt samhälle. Vi lever uppskruvade liv i högt tempo och med få tillfällen till återhämtning. Trötthet är trötthet, kanske du tänker, och förutsätter att den bristande energin bör hanteras på liknande sätt oavsett när, hur och varför den kommer. Men perioder av onormalt mycket trötthet kan ha olika orsaker, framför allt nu på våren, och kräver att du tar hand om det på olika sätt.

När vi vill vårda oss själva enligt ayurveda behöver vi lära känna oss själva och känna in vår kropp och sinne varje dag. Det är i dagsformen svaret finns till vilken dosha du behöver balansera. Alldeles oavsett vilken dosha som normalt dominerar dig kan du få överskott (obalans) i någon av de andra.

Det är din livsstil och omgivningen som är avgörande för vilken dosha som ökar. Även om du normalt sett domineras av kapha eller pitta kan du få tillfälligt vataöverskott i form av gaser, förstoppning och torr hud om du utsätter dig för en stor och snabb förändring, som till exempel en flygresa. En person som vanligtvis domineras av vata kan få kaphaobalans med trötthet och trög mage under våren, påverkad av kaphadominansen i omgivningen. Alla känna av pittaöverskott med sur mage och hudutslag efter att under en period ha utsatt sig för alltför mycket hetta i form av sol, värme och kryddstark mat. Du behöver ta in hela bilden i hur du mår för att kunna ta hand om din trötthet på bästa sätt.

En period med ovanligt mycket trötthet som beror på ett överskott av vata kommer ofta i kombination med oro, ängslan och ett splittrat sinne. Du kanske har massor av energi som plötsligt bara tar slut, typiskt på eftermiddagen, och du känner dig i stället dränerad på energi. Kanske har du också gaser i magen, och sover ytligt, vaknar ofta mellan 2 och 6 på morgonen och har svårt att somna om. Den här typen av trötthet behöver hanteras genom att balansera vata. Det är lugn och återhämtning som gäller för att komma till rätta med den här tröttheten, färre intryck, varm och gärna lite oljig mat, regelbundenhet, rutiner och lugn träning.

Läs mer om hur du kan balansera vata här.

Trötthet som beror på kaphaöverskott, som vi kan få under våren när kapha är dominerande i omgivningen, är i stället en tung och trög typ. Du sover tungt hela natten, det är svårt att komma upp, och du skulle med lätthet kunna sova mer än åtta timmar per natt. Du kan känna dig trött och tung även i kroppen, och kanske märker du att du lägger på dig vikt eller samlar vatten i kroppen. Matsmältningen går på lågvarv och du kanske är förstoppad. Du känner av ökad slembildning i kroppen, och kanske är du snorig, har slemmig hosta eller känner av allergi. Du kan också känna dig låg och nedstämd. Den här typen av trötthet behöver hanteras med en ökad intensitet i livet, med lätt men varm mat, värmande motion och omväxling i stort och smått.

Läs mer om kapha och hur du balanserar doshan i det här inlägget. Här kan du läsa mer om hur vi påverkas av våren och kaphas dominans i omgivningen. Här har jag skrivit om hur du gör en vårdetox för mer energi, och här hittar du ett yogapass som piggar upp i kaphasäsong.

Även en pitta kan drabbas av trötthet, trots stora mängder energi och hög arbetskapacitet. Det största problemet för pitta när det gäller trötthet är kanske att pitta inte känner efter så mycket, utan bara kör på och kommer i obalans. Hos en pitta i obalans kommer tröttheten ofta i kombination med ilska, bristande tålamod och frustration. Ögonen svider och kanske även magen och bröstkorgen. Matsmältningen går på högvarv och maten passerar alltför snabbt genom systemet. Läs mer om hur du balanserar pitta i det här inlägget.

Ta en stund varje dag till att stilla dig i fullständig närvaro, för att kunna känna in vad som försiggår och hur du mår i kropp och sinne. Då blir det lättare att hitta rätt sätt att balansera.

En bra sömn är förstås också helt nödvändigt för att vi ska känna oss pigga och ha energi. I det här inlägget kan du läsa om hur du gör för att få en god natts sömn.

Jag önskar dig en pigg och vacker helg!

Tia

 

 

Så tar du hand om dina båda hjärtan!

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Hjärtat, sinnet och kroppen är tätt sammanlänkade och påverkar varandra. Att vi lever tillfredsställande liv med glädje, lycka och lagom lite stress är alltså inte bara trevligt – det är nödvändigt för att inte skapa obalans.

 

Som jag har skrivit flera gånger tidigare så är det holistiska synsättet på människan en av de saker som gör att jag tycker så mycket om ayurvedan. Sinnet, själen, kroppen, medvetandet – allt hänger ihop, och alla delar behöver tas om hand och näras för att vi ska må så bra som möjligt. Vi människor är ofta duktiga på att träna och på att äta rätt – men det här med att ta hand om vår mentala hälsa är vi inte lika vassa på.

Enligt ayurvedan har vi två hjärtan, ett fysiskt som pumpar runt vårt blod, och ett emotionellt, som är själens säte i kroppen, vårt center för kärlek och medkänsla, som också ansvarar för vår mentala balans. Det här innebär att vår fysiska hälsa hänger tätt samman med hur vi mår mentalt. Ett par enkla exempel på det är att ilska och depression är stora riskfaktorer för problem med hjärtat, medan ett optimistiskt sinnelag har visat sig skynda på läkning efter operationer.

För att hålla vårt hjärta friskt behöver vi ge det näring i flera former: fysiskt, känslomässigt och andligt. Vi behöver äta hälsosamt för att hålla hjärtat friskt, motionera regelbundet, vila tillräckligt – och vi behöver vara tillfredsställda med våra liv. Vi bör skydda vårt hjärta från alltför mycket känslomässig och fysisk stress och press.

Men många av de underbara människor som jag möter i konsultationer är på väg att stressa sönder sig. Många har varit utbrända, deprimerade, och kämpar för att komma tillbaka till energi och glädje. Andra förvägrar sig ett liv med en meningsfull sysselsättning, och skapar på det sättet olycka och obalans. Det som ändå gör mig så lycklig i dessa möten är att de här människorna har tagit steget att gå på en hälsokonsultation. De är beredda att börja förändra saker för att stärka sin hälsa. Att sträva efter att må så bra som möjligt mentalt och fysiskt är enligt mig det vackraste och modigaste vi kan göra. Och det viktigaste. Världen behöver friska och harmoniska människor – hur ska vi annars kunna skapa en frisk och harmonisk värld?

Men hur ska vi då göra för att ta hand om oss mentalt? Hur slutar man att stressa?

Stress betraktas inom ayurvedan som en störning i nervsystemet, vilket hör till vatas funktioner. Vata är ju lättrörlig och dras lätt med och tas ur balans, men även en arbetssam pitta kan bli stressad, förstås. Om du känner dig orolig och har ångest, sover ytligt och ofta vaknar framåt morgonkvisten, mellan 2 och 6, är din stress framför allt vata-relaterad. Då kan du prova att balansera vata, läs mer om det här. Om du i stället är otålig och lätt blir ilsken, har fått hudutslag och sur mage , och har svårt att somna kan du i stället balansera pitta, läs mer om det här.

Det är bra för våra båda hjärtan att utöva lättare motion några gånger per vecka, gärna yoga, som ju har effekt på fler plan än enbart det fysiska. Meditation gör det lättare för oss att hantera det som vi tar in i vårt sinne. Regelbundna andningsövningar skyddar mot stress, det är fysiskt omöjligt att vara stressad samtidigt som vi tar långa djupa andetag, liksom att vi tillåter oss vila och återhämtning. Den kloka och fenomenala ayurvediska hälsorådgivaren Peter Ljungsberg har gett rådet att vila innan aktiviteten – då är ju vilan garanterad. Genialt!

Några fler tips på hur du kan hantera stress hittar du här.

Vi behöver också nära oss själva och våra hjärtan med optimism, glädje och lycka, känslor som stärker immunförsvaret och vårt allmänna välmående. Det är något av det viktigaste vi kan göra i livet, att sträva efter dessa positiva känslor. Och här kommer det där med att följa hjärtat in. Vi jobbar 35-40 timmar per vecka, 11 månader per år. Det är mycket tid vi tillbringar på en arbetsplats. När vi under vår arbetstid ägnar oss åt någonting som känns meningsfullt för oss, och kanske också har mening för andra, så blir vi lyckligare, mår bättre mentalt och därmed också i vårt hjärta.

Att följa vårt hjärta är alltså inte nice to do. Det är need to do.

Det kan kännas läskigt, men det är viktigt. Här är ett inlägg som jag skrev förra sommaren, om två steg till ett liv i glädje.

Jag önskar dig ett harmoniskt och stressfritt hjärta <3

Tia

 

 

Lyssna på dina känslor – de visar din obalans!

Foto: Benjamin Combs, Unsplash

Våra känslor ger oss information om våra obalanser. Foto: Benjamin Combs, Unsplash.

Känslor som oro, irritation eller nedstämdhet är lika säkra tecken på att du är ur balans som en kraftig förkylning. Så här tolkar du dina negativa känslor och tankar, och så här hittar du tillbaka till balans!

Det finns många sätt att tolka vår kropp och vårt sinne för att förstå om vi är ur balans. Ett sätt är att bli uppmärksam på våra känslor och tankar. När vi är i balans är även vårt sinne balanserat. Även om de olika doshorna har olika sätt att bete sig och tenderar att dras till olika slags känslouttryck så är det positiva känslor som dominerar.

Vata i balans är ofta entusiastisk, livlig och pratsam, medan pitta i balans är bland annat varm, omtänksam och orädd. Kapha i balans är förlåtande, empatisk och kärleksfull. Om vi märker att vi i stället allt oftare har negativa känslor och tankar kan vi vara säkra på att vi har en obalans. Genom att analysera vilken sorts känslor och tankar vi har kan vi förstå vilken dosha som är i obalans, och hur vi bör hantera den, innan den utvecklas till sjukdom.

Om du allt oftare känner dig orolig, ängslig och ångestfylld har du en vataobalans.

Vatas livlighet och entusiasm har bytts ut mot rastlöshet och osäkerhet. Antagligen är också sömnen störd, och kanske är du förstoppad eller har mycket gaser. Om du tänker efter kanske du har överansträngt dig sista tiden, du kanske har varit på resa eller utsatt dig för alltför mycket stimulans eller kyla. Detta har skapat din obalans.

För att hitta tillbaka till ditt livliga jag och undvika att obalansen utvecklas bör du, som vanligt inom ayurveda,  balansera med motsatt kvalitet. Se till att hålla rutinerna för sömn och mat. Undvik alltför mycket stimulans, från tv, sociala medier och resor. Dra ner på pressande arbete och aktiviteter, tillåt dig att vila innan du blir överansträngd. Håll dig varm, och ät ordentligt med varm, närande mat. Grundande andningsövningar som Nadi shodana är bra, liksom meditation, som hjälper till att rensa sinnet från negativa känslor och tankar. Att göra oljemassagen abhyanga med varm sesamolja är effektivt för att balansera vata. Läs mer om vata i och ur balans här.

Om du känner dig lättirriterad, kritisk, har kort tålamod så har du snarare en pittaobalans.

Pittas kärleksfulla och ömsinta beteende har förbytts mot ilska och kort stubin. Du kan också ha fått utslag i ansiktet, eller kanske har du en brännande känsla i mage och bröstkorg. Titta tillbaka på din livsstil den senaste tiden. Har du utsatt dig själv för alltför mycket hetta i form av heta diskussioner, konflikter, kryddstark mat eller alltför mycket arbete? Pitta älskar att arbeta och har svårt att känna var gränsen går. Plötsligt är doshan ur balans, frustration och ilska är vardag och magen surar.

För att balansera pitta behöver du hitta svalka och avkoppling. Det är superviktigt att lyssna på kroppens signaler om att den behöver vila och återhämtning. Även om du har mycket energi så behöver även du vila – och varför inte roa dig emellanåt? Promenader vid vatten är svalkande, men observera att det inte gäller powerwalks, utan lugna promenader. Pitta är ganska oregelbunden, och mår precis som vata bäst av att hitta rutiner för mat och sömn. Undvik starkt kryddad mat, drick rumstempererat vatten, men undvik kylskåpskall mat och dryck. Det bästa är varm tillagad mat även för dig, speciellt under vintertid. Svalkande andningsövningar som Sitali pranayam passar bra vid pittaobalans, och meditation lugnar och svalkar sinnet. Oljemassagen abhyanga är toppen, och den svalkande kokosoljan passar bäst vid pittaobalans. Glöm inte att värma oljan till kroppstemeratur innan du masserar. Läs mer om pitta i och ur balans här.

Om du känner dig nedstämd, trög eller självbelåten har du en kaphaobalans.

Kaphas empatiska och kärleksfulla personlighet har bytts ut mot deppighet och en tung känsla i kropp och sinne. Din matsmältning är trögare än vanligt och kanske känner du av allergi. Om du tittar tillbaka på hur du har levt den senaste tiden kanske du ser att du har varit alltför passiv. Kanske har du tagit för vana att sova mer än du borde och mår bra av, och kanske har du skippat träningen. Du kan ha ätit lite för mycket och alltför fet mat – och nu är kapha ur balans.

Kapha behöver stimulans och aktivitet för att inte stagnera. Kapha behöver regelbunden träning, gärna lite mer energisk träning som ger puls och svett, gärna en stund varje dag. Kapha mår bäst av att hålla igång, förändringar och stimulans av alla de slag balanserar kapha. Kapha ska inte heller sova för mycket, och absolut inte under dagtid. Kapha kan äta kryddstark mat för att hålla igång sin matsmältning, mat och dryck bör vara varm, eftersom kapha är kall. Kapha ska inte äta alltför fet och tung mat, som ökar kaphas tunga kvaliteter. Kapha bör också vara försiktigt med att äta för mycket. Bhastrika är en andningsövning som passar kapha bra. Se nedan hur du gör Bhastrika. Meditation är förstås bra även för kapha. Abhyanga balanserar även kapha, som kan använda varm sesamolja till massagen. Läs mer om kapha här.

 

Bhastrika pranayam

Sitt på en stol med rak rygg, fotsulorna i golvet. Håll händerna vid axlarna, knutna runt tummen. Andas in kraftfullt, sträck lika kraftfullt armarna och fingrarna rakt upp mot taket, andas kraftfullt ut och kom lika kraftfullt tillbaka med händerna till utgångspositionen vid axlarna. Snabba andetag och rörelser. Upprepa 15 gånger. Vila några andetag och upprepa sedan två gånger till.

 

Välkommen tillbaka till harmoni och balans!

Tia <3

PS: För kraftigare obalanser rekommenderar jag att du uppsöker en ayurvedisk hälsorådgivare som tar pulsen på dig och känner vilka obalanser du har, var de sitter, och utifrån det även rekommenderar kosttillskott och örter som hjälper till att balansera. Läs mer här om hur en ayurvedisk konsultation går till.

 

 

Så skapar du ojas – ayurvedas eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedas “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurveda av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedas livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedas ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

Stoppa förkylningen innan den stoppar dig!

Det snörvlas och hostas på bussar och tåg. Förkylningssäsongen är här – så här boostar du immunförsvaret och klarar dig från att bli sängliggande!

 

I morse när jag åkte till jobbet tänkte jag på det för första gången den här vintern. Det snörvlades och nystes, hostades och harklades här och där på bussen och tvärbanan. Själv har jag känt kylan sprida sig i kroppen och blivit alltmer frusen ju längre dagen lidit, halsen har blivit allt mer kliig och jag har även nyst ett par gånger. Det är svårt för kroppen att stå emot infektioner när vata-kylan kommer utifrån och sätter ner immunförsvaret, i alla fall om vi inte har lyckats möta kylan med balanserande åtgärder.

För min egen del är det nog för mycket jobb och för lite återhämtning de senaste veckorna som ligger bakom det lite försvagade tillståndet i dag. Plus slarv med både yogan och oljemassagen. Men nu ska jag boosta mig så jag slipper bli sängliggande!

Innan förkylningen har brutit ut helt går det nämligen ofta att stärka immunförsvaret så att det får kraft att stå emot viruset. Som så ofta inom ayurvedan vänder vi oss till matsmältningen när vi har en obalans. Matsmältningen som har dämpats av vata-kylan ute behöver få en skjuts så att den kan komma igång och smälta mat och transportera bort slaggprodukter ordentligt. Och som vanligt är det balansera med motsatt kvalitet som gäller. Hetta, hetta, hetta, alltså.

10 sätt att slippa däcka i förkylning:

  1. Drick varmt, ät varmt, klä dig varmt.
  2. Drick mycket, gärna ingefära-teer (skivor av färsk ingefära som fått koka en kvart i vatten), men framför allt vanligt vatten, även det så varmt det bara går.
  3. Börja dagen med en dryck med ljummet (fingervarmt) vatten, 2 tsk citronsaft, 1 tsk honung, 1 tsk ingefärajuice (pressad färsk ingefära), 1 nypa salt och svartpeppar, 1/4 tsk gurkmeja. Drick på tom mage på morgonen. Vänta 10-20 minuter innan du äter eller dricker något annat.
  4. Precis innan lunch och middag kan du tugga i dig en blandning av en bit färsk hackad ingefära, 1 tsk citron, 1 nypa salt och 1 nypa svartpeppar. Det stimulerar agni, matsmältningselden.
  5. Laga mat med kryddor som spiskummin, koriander, gurkmeja, ingefära och svartpeppar, som alla stimulerar matsmältningen. Se till exempel receptet på mungbönsgryta (kitchari) här.
  6. Ät färsk näringsrik mat (se detta inlägg), gärna grytor och soppor, som är rejält värmande, snällt mot matsmältningen och också innehåller vätska.
  7. Unna dig abhyanga, oljemassage, gärna varje dag innan duschen. Här kan du läsa hur man gör.
  8. Undvik hård träning.
  9. Undvik stress.
  10. Vila mycket. Sov ordentligt.

 

Så, nu boostar vi förkylningen ur våra kroppar!

Lycka till!

Tia <3