Välj rätt yogarörelser för din dosha

Foto: Farsai C. på Unsplash

Foto: Farsai C. på Unsplash. Bakåtböjningar är bra för kapha.

Precis som när det gäller mat och klimat så beror det på din dominerande dosha vilken slags fysisk yoga som är bäst för dig. Med rätt yoga håller du lättare din ayurvediska hälsobalans. Här är de bästa rörelserna för respektive dosha.

 

Inom ayurvedan är vi ju noga med att hålla balansen i alla lägen, och att balansera med motsatt kvalitet. Det gäller vår kost, vår dryck, vår livsstil – och vår yoga. Genom att välja den yoga som passar bäst för din dominerande dosha får du också ut mer av yogan, och undviker att komma i eller förvärra en obalans.

Om vi tittar på några vanliga yogaformer så är den dynamiska och fysiskt krävande ashtangan generellt mer passade för en lite trög, kall och långsam kapha än för en het och intensiv pitta. Kapha behöver stimulans, energi och värmande rörelse.

En person med pitta-dominans mår ofta bättre av att välja en långsam, odynamisk yogaform, som till exempel yinyoga. Pitta behöver något som är svalkande, avslappnande och en yogaform där det krävs att hen ger upp, överlämnar sig – exakt så som det kan kännas under ett yinpass.

Vata, däremot, kan behöver lite lugn, stabilitet, grundning och värme, och är dessutom ofta stel, så en mjuk och långsam hatha kan ge bäst effekter för vata.

Även när det gäller specifika typer av rörelser finns det de som passar en dosha bättre än de andra:

Vata: Balanseras av inverteringar, framåtfällningar och ryggvridningar, gärna liggande. Långsamma och medvetna solhälsningar. Lång vila.

Pitta: Balanseras av sittande positioner, höftöppnare, sittande framåtfällningar, sittande ryggvridningar. Månhälsningen.

Kapha: Balanseras av kraftfulla och krävande positioner, fulla inverteringar, sittande positioner med pranayama, bakåtböjningar. Raska solhälsningar.

Det lustiga är att vi ofta väljer så helt tvärtemot vad vi behöver. Jag började själv att yoga när jag var i värsta pitta-åldern och dessutom hade stor pittadominans, hela tiden på gränsen till pittaobalans. Gissa vad som utgjorde mina första år på mattan? Japp, ashtangayoga, förstås. Prestation, styrka, svett, dynamik och intensitet. Jag klev rakt ut från ett jobb och en vardag med alla dessa kvaliteter, in i yogastudion och fortsatte prestera intensivt. Ingen balans alls. Nu har jag blivit klokare och ger min kropp och mitt sinne (pitta-vata) det lugn, den stretch och grundning som hela jag behöver.

Tänk på att de här övningarna generellt är att föredra för resepektive dosha, men att dina fysiska förutsättningar kommer före dosha när det gäller yoga. Om det är en position som känns svår eller gör ont ska du inte göra den ändå, även om den ska vara bra för din dosha. Uppsök i stället en ayurvedisk hälsorådgivare eller yogaterapeut som kan ge dig rörelser som passar din fysik bäst!

Här kan du göra ett enkelt doshatest, och här kan du läsa mer om vata, pitta och kapha.

Yoga lugnt! <3

Tia

Veckans kundaliniyoga: Balansera prana och apana

Foto: Igor Ovsyannykov på Unsplash

Foto: Igor Ovsyannykov på Unsplash

Kundaliniyoga på Bara Yoga, söndagen den 11 februari

Kriya: Nabhi kriya for prana-apana

Meditation: Kirtan Kriya

Musik: Under passet spelade jag (alla finns på Spotify): Ramadasa, Satkirin Kaur Khalsa; Humee Hum, Guru Singh & Seal; Jai Te Gung, Gurunam Singh, Tithai Too, Samarath, Simrit Kaur; Devi Prayer; Craig Pruess & Ananda (vilan), Sa Ta Na Ma, Gurusanar Singh.

Den här kriyan balanserar de båda energierna prana och apana, som vi har i kroppen. De utgår från naveln, prana går uppåt, apana nedåt, därav passets fokus på navelpunkten (tredje chakrat) i första delen. Passet är bra för matsmältningen och för att utveckla healing genom händerna (kanske kände du energin i händerna under passets andra del?).

Vi hann med en riktigt lång meditation också eftersom passet är ganska kort, det är roligt att få till emellanåt. 30 minuter gjorde vi underbara kundaliniyogaklassikern Kirtan kriya. Superhärligt!

Kom ihåg det här när du gör kundaliniyoga själv hemma:

-Glöm inte att tona in: Ong Namu Guru Dev Namu x3, och tona ut: Sat Nam x3.

-Om du vill korta tiderna på varje rörelse, korta dem lika mycket, till exempel halvera tiden på alla rörelser/meditationen/andningsövningen. Gör aldrig längre än angiven tid.

-Visa respekt för kundalinienergin, den är kraftfull. Gör rörelserna i den ordning som passet visar, lägg inte till något och ta inte bort något.

 

Jag önskar dig en härlig kväll och en ljuvlig vecka! <3

Tia

Veckans kundaliniyoga: Stärk dig med superblueblood-månens energi

Superbluebloodmoon coming up, nu på onsdag!

Superbluebloodmoon coming up, nu på onsdag!

Kundaliniyoga på Bara Yoga, söndagen den 28 januari

Kriya: New lungs and circulation

Meditation: Antar Naad meditation for full moon

Andningsövning: Basic Breath Series

Musik: Under passet spelade jag (alla finns på Spotify):Chakara Chahin Mangala Charan of Jaap Sahib, Satkirin Kaur Khalsa; Devi Prayer; Craig Pruess & Ananda (vilan).

Det finns inget härligare än andningsövningar när energin behöver ett lyft. Därför valde jag i dag att superboosta med både New lungs and cirkulationen, passet som stärker lungorna ger energi, och den härliga andningsövningen Basic Breath Series.

Med energinivåerna i topp passade det sedan utmärkt att välkomna Super Blue Blood Moon, dunderfenomenet till fullmåne som kommer på onsdag, men som vi kan känna av redan nu. Den kommande fullmånen har alltså tre förhållanden utöver det vanliga.

-Dels är det en superfullmåne, alltså är mitt i en loop som går så nära jorden att den ser gigantisk ut.

-Dels är det januari månads andra fullmåne, den första var 1-2 januari. Därför kallas den för Blue moon.

-Och till sist kallas den för Blood moon eftersom den befinner sig på en plats där den skuggas helt av jorden och därför får en ovanlig, orange färg.

Alldeles självklart behövde vi göra en meditation för att hylla detta fantastiska fenomen!

 

Kom ihåg det här när du gör kundaliniyoga själv hemma:

-Glöm inte att tona in: Ong Namu Guru Dev Namu x3, och tona ut: Sat Nam x3.

-Om du vill korta tiderna på varje rörelse, korta dem lika mycket, till exempel halvera tiden på alla rörelser/meditationen/andningsövningen. Gör aldrig längre än angiven tid.

-Visa respekt för kundalinienergin, den är kraftfull. Gör rörelserna i den ordning som passet visar, lägg inte till något och ta inte bort något.

 

Jag önskar dig en lugn och härlig fullmåne!

Tia<3

 PS, tips 1: Den 10 februari kl 15-16.15 föreläser jag om ayurveda på Bara Yoga. Föreläsningen heter Optimera din hälsa med ayurveda, och du får bland annat göra ett enkelt test för att se vilken dosha som dominerar dig just nu, och vilka obalanser du har. Föreläsningen kostar 150 kronor, läs mer och anmäl dig här.
PS, tips 2: En vecka efter föreläsningen, den 17 februari, har jag en workshop tillsammans med Therese Wide, Yoga & klang för djupavslappning, även det på Bara Yoga. Jag håller i yoga och guidar en yoga nidra (yogisk sömn), innan Therese Wide tar över med sina klangskålar. Läs mer om workshoppen här, anmäl dig via mail till Bara Yoga.

Så skapar du ojas – ayurvedans eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedans “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurvedan av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedans livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedans ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

Därför rekommenderar ayurvedan att du äter färsk mat

Nyskördat och nylagat är bäst ur näringssynpunkt. Rester blir sämre ju längre ifrån tillagning de kommer. Det här säger ayurvedan – och har stöd i vetenskapen. Jag reder ut begreppen kring varför ayurvedan säger att vi bör äta maten så färsk som möjligt.

 

Ett FB-inlägg på min sida nyss fick lite frågor kring rester. Mitt inlägg gick med glimten i ögat ut på att jag i förmiddags först skrev ett stycke i min nya bok (kommer ut i oktober) om att ayurvedan förespråkar att man INTE bör äta rester – varpå jag sedan värmde gårdagens middag till lunch. När livet kommer emellan, liksom. Men frågorna under inlägget kom mest att handla om rester och dess näringsvärde.

Jag tycker själv att det är knepigt det här med rester. Det är ju så klimatsmart och ofta gott att äta upp dem. Men enligt ayurvedan bör vi alltså inte äta gammal mat, bland annat för att näringsinnehållet gradvis minskar från tillagningstillfället. Och detta får stöd i forskningen. Inom ett par dygn från skörden har de flesta plantor förlorat upp till 30-45 procent av sitt näringsvärde.

Näringsvärdet är som högst när plantan är mogen. Ofta skördas grödan lite innan den är helt mogen (allra bäst ur näringssynpunkt är alltså att odla själv), för att hålla bättre genom efterföljande hantering. Näringstillförseln från marken avbryts när grönsaken skördas. Från det ögonblicket minskar också näringshalten hela tiden, fram tills dess att grödan tillagas och äts eller förmultnar. Och det kan dröja upp till 10 dagar innan grönsaken hamnar i vår kyl.

Vitaminer och antioxidanter försvinner snabbt. Inom en vecka är 15-55 procent av vitamin C borta ur grönsakerna. Bönor förlorar 45 procent av sina vitaminer på väg hem till oss, broccoli och blomkål 25 procent. Det är syret som ökar förbränningen av de näringsämnen som finns kvar i grönsaken. Färdighackade grönsaker har förlorat än mer näring, eftersom grönsakerna då i än högre grad kommer i kontakt med syre.

Lägg till tillagningsprocessens påverkan på näringsinnehållet, så är det lätt att förstå rekommendationen att helst äta så nytillagat som möjligt. Det är också lätt att förstå att mat som värms upp flera gånger inte alls har särskilt mycket näring kvar. Det här förstod de visa människorna redan för 5000 år sedan. Och när det vi äter förlorar sin näring blir den inte igenkänd som mat av kroppen, som då får svårare att bryta ner den, varför den riskerar att bli till ama, osmälta slaggprodukter.

Att äta ekologiskt odlat ökar chansen än mer att få i sig näringsämnen som antioxidanter. Antioxidanter är växternas eget skydd och när plantan får växa upp utan konstgjort bekämpningsskydd så utvecklar den själv ett starkare skydd mot angrepp. Förutom att vi slipper bekämpningsmedel, alltså.

Sedan hänvisar ayurvedan också till prana, livskraft eller energi, som finns i levande grödor, minskar i skördade grödor, minskar än mer i tillagade grödor och konserver och, till skillnad från vad vetenskapen säger om näringsämnen, inte klarar att bli fryst. Det kan vi tro vad vi vill om, men som yogi tror jag definitivt på pranaenergi, den livskraft som finns i oss och runt omkring oss, och som vi använder oss av när vi gör pranayama, andningsövningar.

Nu hoppas jag att det där med att undvika rester inte framstår som lika märkligt. Jag hoppas också att ingen ser detta som ett måste. Ingen dör av att äta rester någongång, livet och hälsan är ett resultat av en helhet, en hel livsstil. Att stressa sönder sig för att hinna laga färskt till varje måltid kan vara lika förödande som att äta rester. Välj dina strider. Allt är som det ska.

Här är ett inlägg med recept på en termosgryta som jag lade ut förra veckor, om detta inlägg inspirerade dig att äta mer färsk mat. 🙂

Kärlek

Tia <3

Släpp stressen efter jobbet med 12 minuter yoga

Foto: Chris Ensey på Unsplash.

Foto: Chris Ensey på Unsplash.

Några minuters yoga efter jobbet är alltför hälsoskönt för att inte unna sig. Det behövs inte mer än 12 minuter för att släppa dagen som varit och landa i stressfrihet. Här är tre yogarörelser och en pranayama som ger kropp och sinne en omstart.

 

Det krävs inte så stora insatser för att göra vardagen så mycket skönare, mer hälsosam och mindre stressad. Ta till exempel det här med när vi kommer hem från jobbet. Det är ju oftast inte så att stressen minskar när vi kliver över tröskeln hemma – för kvinnor är det till och med tvärtom. Våra stressnivåer ökar.

Ofta bär vi med oss funderingar och utmaningar hem från dagen som har varit. Vi kastar oss sedan direkt in i en annan verklighet med andra göromål, och kommer samman med alla härliga familjemedlemmar som har sina dagar med sig hem i bagaget … Ibland kan det vara skönt med en sluss mellan de båda världarna, som gör det lättare att landa i sig själv, släppa stress och sedan möta nära och kära mer grundad och i balans.

När jag tar mig tid att göra en stunds yoga hemma direkt efter jobbet, med uppvärmande solhälsningar, yogarörelser som balanserar alla tre ayuvediska doshorna vata, pitta och kapha, några minuters vila och en härlig meditation, så får jag en helt annan slags kväll. Själen har fått täcket av bomull svept om sig igen, och sinnet har fått stilla sig. Jag lagar sedan mat i lugn och ro, än än inte sakta, och tillvaron känns betydligt mer harmoniskt än när jag klev in genom dörren hemma någon timme tidigare. Så mycket skönare och så mycket skonsammare än att fortsätta bära på (och ofta också sprida) jobbfeelingen.

Det fina är att inte inte behövs så mycket för att komma till det här skiftet från stressad till stressfri, så att kropp och sinne styr över från det sympatiska, aktiva, till det parasympatiska, avslappnade, nervsystemet. Här är ett program som tar 12 minuter att göra – det räcker! Så låt någon annan göra middag medan du yogar, eller låt middagen vänta några minuter tills du är i form för att laga den själv.

 

Stressfri på 12 minuter 

1. Sitt i lätt meditationsställning, filt eller kudde under rumpan, och fokusera på ditt andetag. Mjukna i magen och förläng det gradvis. 1 minut. Underlättar mental och fysisk balans.

2. Katten/kon, 3 minuter. Stå på alla fyra, händerna axelbrett rakt under axlarna, knäna höftbrett rakt under höfterna. Andas in och låt ryggen komma till en svank, lyft hakan mot taket (första bilden). Andas ut, skjut rygg, dra hakan mjukt in mot bröstkorgen, och naveln in mot ryggraden (andra bilden). Låt vågrörelsen börja i ryggslutet och bölja upp över ryggen. Upprepa a och b i synk med ett långsamt och mjukt andetag. Förbättrar flexibiliteten i nacke, axlar och ryggrad. Mjukar upp en stel kontorsrygg.

3. Vila sittande på knä, 1 minut. 

4. Barnets position, 2 minuter. Kom med rumpan ner till hälarna, fäll överkroppen framåt och låt pannan vila i golvet eller en kudde. Lägg armarna längs kroppens sidor eller sträck dem framåt. Vila i total avslappning med vanliga andetag (tredje bilden). Minskar stress och oro, minskar intensiteten i tankeverksamheten. Stimulerar matsmältningen och ger djup sömn.

5. Benen upp längs väggen, 2 minuter. Dra mattan till en vägg och sätt dig med höger höft tätt intill väggen. Lägg dig ner på rygg på mattan samtidigt som du svingar benen upp längs väggen. Kom tillrätta med rumpan tätt intill väggen, benen sträckta rakt upp och armarna endera över huvudet, eller ner längs kroppens sidor (fjärde bilden). Om du vill (och om det finns plats), kom isär med benen ut åt sidorna, eller sätt ihop fotsulorna och låt hälarna glida ner mot rumpan, för en liten stretch i ljumskarna. När du hittat den position du vill ha, slut ögonen, släpp taget om kroppen och slappna av med ett naturligt andetag. Lugnande, bra mot oro, huvudvärk, stimulerar matsmältningen och gynnar sömn.

6. Bhramari Pranayama (Humlan), 3 minuter

Avsluta passet med en andningsövning. Kom till sittande i lätt meditationsställning med en filt under rumpan, eller på en stol, med ryggen fri. Slut ögonen och slappa av i kroppen. Låt läpparna vara mjukt slutna och tänderna något isär under hela övningen. Lyft armarna, böj i armbågarna och håll för öronen med hjälp av pek- eller långfingrarna. Flytta din uppmärksamhet till punkten mitt emellan ögonbrynen, Ajna chakra och håll kroppen helt stilla. Andas långsamt in genom näsan. Andas ut kontrollerat samtidigt som du gör ett stadigt hummande mmmmmmmmm, som ett bi inne i munnen. Låt hummandet pågå under hela utandningen. Fortsätt andas in och humma på utandning. Lindrar stress och spänningar, hjälper till att lindra ilska, ångest och sömnproblem. Lugnar nervsystemet.

När du är klar med passet, sitt gärna en liten stund med slutna ögon och njut av det nya tillstånd du har skapat i dig på bara 12 minuter.

Camilla Lindqvist har tagit yogabilderna.

Jag önskar dig en fridfull vardagskväll! <3

Tia