Så får du i dig protein som vegan – 3 ayurvediska recept

Foto: Ja ma, Unsplash.

Internationella vegandagen i dag, behöver du inspiration? Här är 3 goda recept – och så här får du i dig proteinet!

Det är som sagt internationella vegandagen i dag, och jag tycker att det är spännande och härligt att veganism, som tidigare betraktades som något extremt, nu har blivit ganska rumsrent. Det anses inte längre så superkonstigt att inte vilja äta kött, allt fler väljer att äta allt mer vegetariskt, och på den vågen surfar även veganismen med in i köken.

Många upplever att veganism innebär en utmaning att få i sig den protein som behövs, men det är generellt inga problem. Dels för att vi ofta överskattar vårt behov av protein, och också för att det faktiskt inte är särskilt svårt att tillgodose kroppens proteinbehov utan animaliska produkter. Vi behöver bara tänka på ett lite nytt sätt.

Ayurveda är ingen veganska mattradition, men många recept är veganska. Ofta används linser och bönor som den främsta källan till protein. Det finns en oändlig mängd olika linser och bönor i världen och jag har precis börjat experimentera med sorter som urad dahl och toor dahl, som prenumeranter på min 12-veckorskurs Börja din ayurvedaresa här har fått erfara. 🙂 Jag tycker att båda dessa linser är supergoda, men älskar också chana dahl (skalade och delade kikärtor) och mungdahl (skalade och delade mungbönor). Ja, egentligen älskar jag faktiskt alla slags linser och tycker också mycket om bönor. 🙂

Men du kan som vegan också få i dig protein via nötter och frön så som solrosfrön, pumpafrön och mandlar. Dessa ska helst vara blötlagda innan vi äter dem, eftersom de är ganska hårdsmälta. De passar därför superbra att blötlägga och sedan mixa till en krämig såsbas till grytor med grönsaker. Det är så som ett av recepten nedan är tillagat.

Slutligen är ju tofu en underbar källa till protein, men som du kan ta det lite försiktigt med om du är vata eller har vataobalans. Sojaprodukter generellt skapar oro i sinnet.

Läs mer om doshorna och deras kost i min bok Nystart i livet med ayurveda eller via länkarna i spalten här på min blogg. Kostlistorna i boken är än så länge mer omfattande än de här på bloggen, jag har inte hunnit uppdatera dem.

Här följer 3 goda och härliga veganska recept på ayurvedisk smaker, alla med en vegetabilisk proteinkälla.

Kom ihåg att laga maten med kärlek,

Tia

PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB eller Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Recept: Ayurvedisk grönsaksgryta med mandel

Recept: Het och mättande tomatsoppa

Recept: Mungdahl med spenat och tomat

Så påverkar pasta våra doshor

Foto: Rawpixel på Unsplash.

Man kan ju tro att ayurvedisk mat bara handlar om ris och grönsaker. Men det finns ju annat som är gott också. Som pasta till exempel. Så här påverkar pasta våra doshor.

Det är internationella pastadagen i dag, och jag är nästan 200 procent säker på att pasta är vanligare på våra svenska tallrikar än ris, potatis eller något annat spannmål. Vår kärlek till pastan slås bara av italienarna själva, känns det som. Men hur påverkar pasta doshorna då? Tillverkat av det lite grövre vetet durumvete är det inte helt lättsmält, vilket också avspegals på vem av doshorna som kan unna sig pasta när som helst:

Vata som lätt blir hård och torr i magen mår bäst av att till största del undvika pasta, och även couscous, som liksom pasta tillverkas av durumvete.

Pitta som oftast har en kraftfull matsmältning kan njuta den italienska delikatessen fritt, och även couscous.

Kapha, som ofta har en långsam och trög matsmältning, mår liksom vata bäst av att allt som oftast undvika pasta (och couscous).

För alla vata och kapha som nu behöver mängder av nya måltidsförslag kan jag rekommendera att söka på recept här på min blogg! 🙂

All kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Inspireras till en vegetarisk heldag med ayurvediska smaker!

Recept: Snabbt och färgglatt ris med grönsaker

Recept: Mungdahl med spenat och tomat

Rutinerna som skyddar dig mot stress

Foto: Priscilla Du Preez, Unsplash

Foto: Priscilla Du Preez, Unsplash.

Det finns några rutiner som är extra bra att hålla fast vid när det blåser upp till storm. Här är tre enkla att ha med sig i vardagen. Faktum är att rutiner i sig skyddar mot stress!

 

I dag lyder löpsedeln till en av kvällstidningarna så här: “Så vet du om din hjärtklappning är farlig”. Samtidigt vet vi att stress är en av de vanligaste anledningarna till sjukskrivning. Usch vad många av oss stressar och pressar oss själva! Det är ett fruktansvärt högt tempo på våra allt mer effektiviserade arbetsplatser. Det är många, många som gör allt de kan och lite till för att hänga med – på bekostnad av sin mentala och fysiska hälsa. Men det finns saker att göra för att bli lite mer motståndskraftig mot stress – låt oss ta ayurveda i hand och inspireras av denna kloka hälsolära!

Det första jag tippar över ända när stressen griper tag i mig är mina rutiner. Jag äter bara om jag hinner, yogar och mediterar eventuellt, och kanske i så fall först sent på kvällen, efter att ha jobbat klart (hela långa dagen) och just innan jag ska sova. Jag vrider och vänder mig sedan i sängen vid sängdags med tankarna snurrandes, så att sömnrutinen rubbas.

Det är inte jätteofta detta händer nu, som tur är, men då och då! I och med detta beteende gör jag alla fel när det gäller ayurvedas rekommendationer för att klara stress. Det bästa är förstås inte att kasta alla rutiner över ända – det bästa är att hålla fast vid dem ännu hårdare för att klara av stressen bättre.

Precis som allt annat i naturen gynnas vi människor av rutiner. När livsviktiga saker så som mat och sömn kommer med förutsägbar regelbundenhet så kan både kropp och nervsystem koppla av, vilket i sin tur gynnar återuppbyggnad, stärkt immunförsvar och ger oss därmed större motståndskraft mot stress.

Det kräver extra disciplin att hålla i rutiner när det stormar omkring oss, jag vet det, men det måste det få vara värt. Med tanke på vad stress i längden gör med oss så behöver vi prioritera oss själva!

Här är tre rutiner som har enormt stort avgörande för vår hälsa, gör det du kan för att hålla dig till dem:

  1. Sömnen. Sömnen är det viktigaste vi har för återuppbyggnad och återhämtning. Att slarva med den är som att be om att bli sjuk. Det bästa är att lägga sig samma tid varje kväll, och kliva upp samma tid varje morgon. Helst inte lägga sig senare än kl 22 och helst inte kliva upp senare än kl 6. Kan du inte somna? Blanda 1 tsk krossade vallmofrön med 1 tsk honung och du slipper ligga och vrida dig en timme innan du somnar. Somnar du lätt, men vaknar lika lätt i gryningen? Lägg till 1 nypa muskot till honungen och vallmofröna, så sover du lugnt hela natten.
  2. Maten. Hur vi äter påverkar vår hälsa nästan lika mycket som vad vi äter. Ät ordentligt och på regelbundna tider. Hoppa inte över lunchen, ge dig själv den tiden att fylla på med näring, oavsett hur mycket du har att göra. Ät i en lugn miljö och tugga varje tugga ordentligt.
  3. Arbetstiden. Jag vet att det är lockande att jobba kvällar och även ibland helger när det är mycket att göra, men det är samma med den här rutinen som med de andra. Arbete har sin tid – och vila sin. Vi behöver vila och återhämtning för att kunna jobba, så enkelt är det. Stress försvinner oftast inte heller för att vi jobbar dygnet runt, snarare tvärtom, eftersom vi tröttar ut hela vårt system och blir mer känslig för stress. Se till att hålla rutinerna för arbete och vila!

 

Ta väl hand om dig!

Tia <3

 

Relaterad läsning:

Låt inte stressen komma åt dig!

Äntligen tillbaka – så tänker jag klara hösthetsen

3 effektiva yogarörelser mot stress

 

Recept: Mumsig majssoppa med potatis och heta kryddor

Mmmmajssoppa!

Mmmmajssoppa!

Färsk majs är ju så gott – varför inte variera den grillade kolven med en soppa! Här är en supergod och krämig majssoppa med potatis, kokos och heta kryddor, tillagad så den funkar för alla tre doshor!

 

Som jag har skrivit tidigare så mår vi så mycket bättre om vi äter lite lättare måltider på kvällen. När det är kväll och natt går ju vår matsmältning ner på lågvarv. När vi äter lite mer lättsmält mat som soppa slipper det blaska runt en massa osmält mat i matsmältningssystemet under natten, vilket ger oss bättre sömn, kroppen får lättare att rusta upp och laga organen, och middagen blir bättre smält, vilket innebär att vi undviker att skapa ama.

Den här majssoppan är jättefin middag, särskilt med lite pumpakärnor till, som boostar med järn och protein. Om du vill kan du förstås smula över lite fetaost också.

Jag brukar vara extra noggrann när jag köper majs, eftersom det är världens mest genmanipulerade gröda. Den majs vi köper i Sverige (inom EU) ska vara märkt om den är genmanipulerad, men för att vara på den säkra sidan köper jag alltid ekologisk. Det är alltid bäst att äta så närproducerat som möjligt, och vår nordeuropeiska majs har säsong under hela den svenska sommaren.

Ur ayurvedisk synvinkel balanserar färsk majs pitta och kapha, och den är neutral för vata. Potatis, som den här soppan också innehåller en del av, är neutral för pitta men inte så bra för vata och kapha. Att steka den i ghi och också använda en hel del kryddor som är bra för matsmältningselden, så som bockhornsklöverfrö, hing, färsk ingefära och spiskummin, gör att soppan blir tillgänglig för alla doshor.

Inköpsställen för de lite mer udda ingredienserna hittar du här i mitt inlägg med webbutiker som säljer ayurvediska produkter.

 

Mumsig majssoppa 2-3 personer

4 dl + 2-3 dl vatten

0,5 dl kokosflingor

6 dl färska majskorn

4 små potatisar

1 msk ghi

2 tsk garam masala

1 nypa hing

1/2 tsk bockhornsklöverfrön

1/2 tsk spiskumminfrön

2 cm färsk ingefära

1 liten vitlök

1/2 röd chili

Salt och svartpeppar efter smak

Servera till: Torrostade pumpakärnor och färsk koriander

Gör så här: Börja med att blötlägga kokosflingorna i 4 dl hett vatten. Fräs hing, spiskumminfrön och bockhornsklöverfrön i ghi i en kastrull, ca 3 minuter. Skölj och hacka potatisarna. Jag köper alltid ekologisk potatis och brukar aldrig skala den. Skär bort majskornen från kolvarna. Häll ner majsen i kastrullen, fortsätt röra och fräsa 2-3 minuter. Rör ner potatis och chili, skalad och hackad vitlök och färsk skalad och hackad ingefära, rör och fräs 2-3 minuter till. Häll på kokosflingor- och vattenblandningen, garam masala och ca 1/2 tsk salt. Låt koka upp och sedan småkoka tills potatisen är mjuk, ca 10-12 minuter. Ta sedan kastrullen av värmen och mixa den slät. Späd med vatten till önskad konsistens. Låt koka upp igen, smaka av med salt och svartpeppar.

 

Smaklig måltid!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Fler goda soppor:

Recept: Het och mättande tomatsoppa

Recept: Kryddig bönsoppa – perfekt för kaphasäsong

Recept: Len bönsoppa och gröna pannkakor med avokadogojs

 

 

Så skapar du en komplett måltid

Foto: Maarten van den Heuvel, Unsplash.

Foto: Maarten van den Heuvel, Unsplash.

Alla smaker ska med på tallriken! Då blir vi både mättare, mer tillfredsställda och får i oss maximalt med näring. Här får du veta hur du komponerar en komplett måltid enligt ayurveda!

 

Den här helgen har jag tillbringat i underbart trevligt sällskap på en mycket intressant och välsmakande kurs i ayurvedisk matlagning på Skandinaviska Ayurvedaakademin. Det var Dr Swetal Vora som höll i kursen, som jag kan rekommendera till alla. Även om du inte har gått hälsorådgivarutbildningen har stor nytta av den här fina kursen!

Vi pratade bland annat om hur en komplett måltid ser ut enligt ayurveda, och en sådan handlar om att få med alla sex smakerna: söt, sur, salt, kryddig/aromatisk, bitter och sträv. Jag skriver en hel del om det här i min kommande bok. För att ta det från början så handlar det om de fem elementen rymd, luft, eld, vatten, jord. Dessa är byggstenarna i all i vårt universum, och de manifesteras bland annat i de tre energiprinciperna/doshorna:

rymd och luft –> vata

eld –> pitta

jord och vatten –> kapha

 

De fem elementen går också att identifiera i de sex smakerna:

Sur –> eld & jord

Söt –> vatten & jord

Salt –> eld & vatten

Sträv –> luft & jord

Kryddig –> eld & luft

Bitter –> rymd & luft

När vi äter mat äter vi alltså inte enbart vitaminer och mineraler, utan även de fem elementen, som påverkar vår hälsobalans. Om du tittar på listan över de olika doshornas element ovan så förstår du hur det hänger ihop när vi får obalans av det vi äter. Om vi äter alltför ensidigt av en smak/element bygger vi alltså på en obalans!

Att sträva efter att äta av alla smaker vid en och samma måltid är smart ur flera synvinklar. Dels riskerar vi inte att det blir en obalans där någon smak/något element dominerar och kan skapa obalans i oss. Dels blir vi mer tillfredsställda om vi äter av alla smakerna, vi blir mättare och håller oss mätta längre (det är i min personliga erfarenhet). Dessutom ökar chansen att vi får i oss många olika näringsämnen som möjligt när alla sex smakerna är med.

Vi behöver förstås inte äta lika mycket av alla smaker. Om du har kraftig pitta kan du hålla igen lite på eldiga smaker och favorisera de som står för motsatsen, som till exempel söt och sträv, så balanseras det kryddiga upp.

En komplett måltid enligt Swetal innehåller spannmål i form av till exempel chapati (indiskt bröd utan jäst), basmatiris, grönsaker, bönor eller linser (till exempel en dahl, böngryta), och kanske lite raita (yoghurtsås) eller sallad. Får vi till vår måltid ungefär med dessa komponenter så har vi en komplett måltid! Jag frågade Swetal hur många timmar hon jobbar för att få till en sådan måltid. Mindre än en timme, svarade hon. Jag tror att en får upp farten efter ett tag … 🙂

Du hittar en hel del recept på dahls, grönsaksgrytor och kitcharis, grytor med både bönor och grönsaker (den lite snabbare genvägen) här på bloggen.

Smaklig och balanserad måltid,

och mängder av kärlek!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Recept: Mungdahl med squash och citronris

Recept: Ayurvedisk mungdahl med blomkål

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch

 

 

 

Trött, andfådd och orkeslös? Så järnboostar du bäst för din dosha!

Foto: Arūnas Naujokas, Unsplash.

Foto: Arūnas Naujokas, Unsplash.

Trött, andfådd och orkeslös? Det kan vara järnbrist! Brist på mineralen järn gör att kroppen inte syresätts optimalt, vilket gör dig energilös. Så här fyller du på dina järndepåer med kost för din dosha.

 

För någon vecka sedan skrev jag denna artikel om olika slags trötthet och hur vi kan balansera den. Men det finns fler anledningar till att vi känner oss trötta, framför allt om vi är kvinnor.

Jag har precis fått reda på att jag har låga blodvärden till följd av järnbrist. Jag var på vårdcentralen för en undersökning av vad jag trodde var en värkande njure (som skönt nog visade sig vara en överansträngd muskel). Eftersom jag inte har varit på vårdcentralen på många år så passade läkaren på att ta en massa prover, och det var där det uppdagades att jag har blodbrist. Igen. Precis som senast, för sju år sedan, så har jag inte känt av några större symptom – så typiskt en pitta att bara köra på!

Järnbrist är en av våra vanligaste folksjukdomar, och det är vi kvinnor som drabbas. Var tredje kvinna i fertil ålder lider av järnbrist, och nästan 40 procent av alla unga kvinnor. Vi har svårt att ta upp järn och ju äldre vi blir desto svårare får våra kroppar att tillgodogöra sig det järn vi äter. Bristen kommer smygande, vilket förstås gör det svårt att upptäcka. En vänjer sig gradvis vid att vara trött och utan energi.

Järn behövs för att bilda röda blodkroppar, och de i sin tur behövs för att syresätta kroppen. När vi har tomma järndepåer syresätts kroppen alltså inte maximalt, och det är därför vi känner oss trötta, orkeslösa, andfådda och kanske har ont i huvudet oftare än normalt. Även öronsus och håravfall hör till symptomen. Du som äter vegetariskt har större risk att drabbas av järnbrist, eftersom järn framför allt finns i animaliska produkter. Det finns alltså all anledning att boosta extra med järn!

Att börja äta kött igen är inte aktuellt för mig. Jag tänker i stället boosta med vegetariska livsmedel som är extra järnrika, och med hemmakurer för att höja järnnivåerna. Jag ska också undersöka hur jag kan få ordning på min menstruation, som tycks ha bestämt sig för att spela i den rikligare ligan.

I dag har jag börjat ta Maharishi Ayurvedas järntabletter (se lista med webbutiker här), och i morse började jag dricka en järnboostande dryck med 1 nypa saffran, ½ tsk gurkmeja, honung och ghi. Den tänker jag ta morgon och kväll. Jag har laddat upp med torkade frukter och tänker äta rejält från listan med järnrika grödor för pitta, här nedan.

Om en månad ska jag till vårdcentralen igen för att ta nya prover – det ska bli väldigt intressant att se hur blodvärdet har förändrats!

Om du känner igen dig i symptomen och är osäker på ditt järnvärde så rekommenderar jag dig att ta ett blodprov på vårdcentralen. Det är inte bra att gå runt med låga järnvärden och ännu sämre att ha låga blodvärden. Om du vet att du lätt får lågt järnvärde så kan du direkt boosta med tipsen här nedan!

Jag har tagit fram våra allra mest järnrika vegetabiliska grödor (utom spannmål, listade efter vilken dosha de är lämpliga för. Intressant att konstatera är att inga av de grönsaker som vi normalt betraktar som järnrika tar sig upp på listorna, så som spenat (2,7 mg järn per 100 g), broccoli (0,7 mg) och grönkål (1,5 mg). I stället är det nötter, frön och baljväxter som gäller för att få i sig tillräckligt med järn. Ät gärna c-vitaminrika grönsaker till måltiden också, för att underlätta upptaget av järnet. Där ka både spenat, grönkål och broccoli göra nytta, c-vitaminrika som de är.

Undvik kaffe, te och mjölk, som kan blockera kroppens absorption av järn.

Välj listan för en dosha som du har obalans i, eller den som dominerar hos dig. Läs mer om vata, pitta och kapha under Lär känna doshorna i spalten till höger.

 

Järnrika vegetabilika livsmedel, dosha för dosha

Listan visar järninnehåll i mg per 100g, rekommenderad dagligt intag av järn: 15 mg (för menstruerande kvinnor).

Vata

Pumpafrön 107%

Sesamfrön, torkade med skal 104%

Sesamfrön, torkade utan skal 56%

Mungbönor, torkade 55%

Solrosfrön, 49%

Pistagenötter 48%

Cashewnötter 43%

Sötmandel 37%

Hasselnötter 26%

Persilja 26%

Dill 23%

Färsk basilika 23%

 

 

Pitta

Pumpafrön 107%

Sojabönor, torkade 60%

Mungbönor, torkade 55%

Kikärtor 49%

Kidneybönor, 49%

Röda linser, torkade 49%

Gröna eller gula ärtor torkade 43%

Aprikoser, torkade 43%

Vita bönor, torkade 39%

Hirs fullkorn 34%

Bovete hela eller krossade korn 27%

Persilja 26%

Dill 23%

 

 

Kapha

Pumpafrön 107%

Sojabönor, torkade 60%

Mungbönor, torkade 55%

Kikärtor 49%

Kidneybönor, 49%

Röda linser, torkade 49%

Solrosfrön, 49%

Aprikoser, torkade 43%

Hirs fullkorn 34%

Blåbär torkade 34%

Bovete hela eller krossade korn 27%

Persilja 26%

Dill 23%

Färsk basilika 23%

 

Boosta lugnt och sköt om dig!

Tia <3

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3