Superkryddan hing lindrar gaser och boostar agni

Av Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen - List of Koehler Images The Internet Archive, Public Domain.

Av Franz Eugen Köhler, Köhler’s Medizinal-Pflanzen.

Hing är en okänd krydda som förtjänar mer uppmärksamhet. Trots växtens svenska namn Dyvelsträck (Djävulens träck) är den nämligen väldigt god, och boostar dessutom matsmältningen – extra bra såhär i kapha-säsong. Ända in på 1930-talet gick hing att köpa på Apoteket!

 

Hing är en av de där superkryddorna som används i massor av ayurvediska recept, men som få här i Sverige känner till. Hing förtjänar definitivt mer uppmärksamhet, och borde dessutom att finnas på alla kryddhyllor! Den är inte bara väldigt hälsosam utan ger också maten en rund och fylligt god smak. Låt inte doften avskräcka dig!

Hing är sanskritnamn för Asafoetida, och är i sin ursprungsform en illaluktande kåda – därav namnet Djävulens träck och dess botaniska namn Asafoetida, som ordagrant betyder just stinkande kåda. Kådan används i torkad och pulvriserad form enligt ayurveda både som smaksättning och för dess läkande effekter.

Hing har sitt ursprung i Asien, och en lång historia som läkemedel i sitt ursprungsområde – och också i Europa och i Sverige. I Europa var Asafoetida på 16- och 1700-talet enligt Shenet den främsta medicinen mot galenskap! Galenskap ansågs bero på försvagade livsandar, och genom att utsätta dessa svaga livsandar för något så illaluktande skulle de livas upp, var tanken. Hing ansågs också skydda mot trolltyg och syddes in de trollpåsar som barnen fick bära som skydd. Men den användes också mot diverse krämpor. I Sverige fanns kådan att köpa på Apotek fram till 30-talet och användes som kramplösande medel för luftvägar och tarmar, och vid epilepsi, som stimulerande och slemlösande medel vid katarrer och som stimulerande och lugnande medel vid nervositet och hysteri.

Hing stärker enligt ayurveda matsmältning (agni) och aptit, hjälper till att rena matsmältningssystemet, och boostat tarmfloran. Kryddan lindrar gasig mage och är därför ett bättre alternativ än lök och vitlök för alla med bullriga magar. Bönor och linser blir lättare att smälta om de tillagas med en nypa hing.

Hing går också att blanda med vätska och använda utanpå kroppen, för att lindra smärta i magen eller leder. Ett barn med kolik eller en vuxen med akutgasig mage kan till exempel få lindring av att massera in 1 msk vatten blandat med 1 nypa hing runt naveln, ligga på vänster sida 10 minuter, och sedan tvätta bort det.

Hing har en har en kryddig smak som påminner om lök och används ofta i stället för lök och vitlök i ayurvediska recept. Kryddan behöver steka en stund i olja eller ghi för att den goda smaken ska komma fram. Ta inte för mycket, bara det räcker att använda en nypa. Jag har med hing i de flesta av mina recept här på bloggen, sök på recept eller klicka på taggen så hittar du dem!

Hing är varm och kryddig, och balanserar vata och kapha och ökar pitta. Hing går att köpa på specialbutiker som har ayurvediska produkter, se listan på webbutiker här.

Smaklig måltid!

Tia <3

 

Recept: Mungdahl med squash och citronris

Mungdahl med citronris.

Mungdahl med citronris.

Citronris har seglat upp som en ny favorit här hemma. Så smakrikt och vackert gult! I dag till lunch lagade jag en mild och mättande mungdahl till. Supenyttigt, supergott och så skönt mättande för alla tre doshorna!

 

Citronriset är inte så superkomplicerat att göra och dessutom väl värd insatsen. Det får en ljuvlig smak av citron, och passar egentligen till alla slags grytor. Här har jag kombinerat det med en mild och mjuk mungbönsgryta med squash och lite färsk koriander – en riktig festmåltid så här på söndagslunch! 🙂

Den här maträtten balanserar framför allt vata precis som den är, vata balanseras både av citron, squash, basmatiris och av alla kryddorna. Även pitta och kapha mår gott av måltiden.

Här hittar du en lista över webbutiker där kan du köpa ingredienser som du inte hittar i vanliga livsmedelsbutiker.

 

Mungdahl med squash, 2 portioner

1 dl skalade delade mungbönor (mungdahl)

2 1/2 dl vatten x 3

1 tsk salt

1 liten squash i små skivor

1/2 tsk garam masala

1/4 tsk mald koriander

1 nypa hing

1 msk ghi eller smör

Gör så här: Steg 1) Låt 2,5 dl vatten koka upp tillsammans med mungbönorna. Häll av vattnet. Upprepa en gång till med samma mängd vatten. Sista gången låter du vattnet koka upp, tillsätter saltet och låter sedan bönorna koka på låg värme i 15 minuter. Gör under tiden riset här nedan, och förbered steg 2.

Steg 2) Värm ghi eller smör i en stekpanna, fräs hing under omrörning cirka en minut. Tillsätt squash, garam masala och koriander och låt steka under lock tills squashen mjuknat. Smaka av med salt och tillsätt kryddblandningen i kastrullen med mungbönor. Låt koka ytterligare 5 minuter.

 

Citronris 2 portioner

1 dl basmatiris

2 dl vatten

1 msk ghi eller smör

1 nypa hing

1/2 tsk gurkmeja

1/2 tsk spiskumminfrön

1/2 tsk salt

2 msk citronjuice

Gör så här: Värm ghi eller smör i en kastrull. Fräs hing och spiskumminfrön i någon minut på lång värme. Skölj riset och låt det steka med kryddmixen i ett par minuter, rör hela tiden. Tillsätt vattnet och resten av kryddorna. Rör om och koka upp. Låt sedan koka under lock till riset är färdigt, 10-15 minuter. Tillsätt citronjuicen och rör om och låt stå några minuter.

Servera gärna med färsk koriander.

 

Smaklig måltid,

Tia

Balansera kapha – slipp nedstämdhet, trötthet och trög mage

Foto: Pixabay.

Foto: Pixabay.

Äntligen är våren här – och nu är det dags att anpassa sig efter årstidsskiftet. Justera din kost och livsstil för att balansera kapha, så kan du möta våren utan trötthet och förkylningar.

 

Våra tre doshor vata, pitta och kapha påverkas av allting omkring oss, eftersom allting omkring oss även det består av de tre doshorna. Årstiderna är en sådan sak. Vid varje skifte i årstid skiftar den dominerande doshan i omgivningen, vilket förstås påverkar även oss människor.

Den vinter vi nyss hade dominerades av vatas kalla och torra energier, något du säkert märkte både på och i kroppen, i form av större kyla och torrhet (torr hud + förstoppning). Och med våren skiftar energidominansen till kaphas kalla, våta, tunga och tröga kvaliteter. Kapha håller i sig fram till dess att den varma sommaren kommer, i juni någon gång.

Kaphas dominans kan vi känna av i form av ökad tröghet. Kanske är det plötsligt svårare att kliva upp på morgonen, kanske känner du ökat behov av att vila eller till och med sova på dagarna. Vi kan få en tung känsla i huvudet och också känna av kapha i omgivningen i form av mer väta, du kanske blir snorig eller får slem i hals och bröstkorg. Magen kan bli trögare och toabesöken färre. Vi kan också känna oss nedstämda och låga.

Om du känner av dessa problem kan det vara bra att balansera kapha. Eftersom kapha är tung, kall, oljig, regelbunden och trög behöver vi balansera med motsatsen: värme, lätthet, torrhet och rörelse.

Du behöver alltså hålla dig varm, både utanpå och inuti kroppen. Klä på dig så du inte fryser! Undvik också att sova mitt på dagen, även om du känner dig trött. Det ökar din tröghet och trötthet. Prova att bli pigg genom att ta en promenad i stället.

När det gäller mat är det bra att äta lättsmält, varm mat, och inte så fet. Det är också viktigt att inte överäta, som gör det svårare för matsmältningen att fungera optimalt. Inled gärna lunch och middag med 1 tsk citronjuice, 1 tsk riven färsk ingefära, 1 nya salt och 1 nypa svartpeppar för att sätta fart på matsmältningen innan du äter. Tänk på att äta det största målet mat mitt på dagen, då matsmältningselden är som starkast, och att äta lättare mat på morgon och kväll.

Det är särskilt viktigt att motionera på våren, gärna en stund varje dag, för att hålla igång matsmältningen och hålla igång den tröga kapha. Du kan gärna göra lite mer intensiv form av träning, så som vinyasa yoga eller löpning, så att du blir ordentligt varm. En rask promenad är också bra motion, och det är ju helt ljuvligt under vackra vårdagar.

Läs mer om kapha och hur du kan äta och leva för att balansera kapha som bäst i det här inlägget.

En detox kan vara välgörande så här på våren för att rensa ut de toxiner som ansamlats under vintern. Här kan du läsa hur du kan göra en ganska behaglig och skön detox på monodiet med kitchari, mungbönsgryta.

All kärlek och lätta energier önskar jag dig,

Tia

 

 

Salt – livsfarligt eller hälsosamt? Det beror på vem du är!

Himalayasalt eller bergssalt - vilket bör du välja? Det beror förstås på vem du är!

Havssalt eller bergssalt – vilket bör du välja? Det beror förstås på vem du är!

Är salt livsfarligt eller hälsosamt? Det beror enligt ayurvedan på vem som frågar – och förstås också på vilket salt vi pratar om: koksalt, bergssalt, svartsalt eller havssalt.

 

Efter några dagar i radioskugga är jag tillbaka – mer taggad än någonsin att dela med mig av den kloka ayurvedan. Jag har verkligen längtat efter att kommunicera med er ayurvedaentusiaster! I det här inlägget ska jag försöka svara på läsaren Ewas fråga nyligen här på bloggen om hur ayurvedan ser på salt.

Salt är ju så gott och förhöjer ju smaken på vilken maträtt som helt. Det är inte så konstigt, salt stimulerar salivutsöndringen och utan saliv kan vi inte känna någon smak. Alltför ivrigt saltande ges dock i dag skulden för en rad sjukdomar, som högt blodtryck, som i sin tur kan leda till problem med hjärtat samt njurskador. Livsmedelsverket manar till generell försiktighet med kryddan. Ayurvedan ser inte lika ensidigt på salt.

Enligt ayurvedans smaklära är salta smaker smörjande och uppvärmande. De stimulerar matsmältningen, ger näring åt nervsystemet och är milt laxerande.Med det sagt kan vi sluta oss till att salta smaker generellt ökar pitta och kapha och balanserar vata.

Men ingen bör äta alltför mycket salt. Om vi äter för mycket salt kan det skapa sår och öka magsyra. Det skadar ögonen, ger hudproblem, ödem (vätskeansamlingar) och också högt blodtryck. Tarminflammation kan gynnas av för mycket salta smaker, på ett mentalt plan kan överdrivet mycket salta smaker skapa girighet och missnöjdhet. Så det ligger något i de generella varningarna för salt. Men det finns stora skillnader i saltsorter, och olika slags salter påverkar doshorna på olika sätt.

Förutom det vanliga bordssaltet finns det även bergssalt (rocksalt), havssalt och svart salt.

Bergssalt (rocksalt) utvinns ur bergsgruvor, till exempel i Himalaya (Himalayasalt). Det är ett naturligt salt, proppfullt med mineraler. Det stimulerar matsmältningen och ämnesomsättningen, stabiliserar blodtrycket och ger immunförsvaret en skjuts. Bergssalt stimulerar också god sömn och minskar stress. Det sägs ha sattviska kvaliteter, det hjälper alltså till att nära vår andlighet.

Indiskt svartsalt (Kala namak) är ett vulkaniskt bergssalt, även det enormt mineralrikt. Svartsalt har en smak av svavel och är populärt i indisk matlagning. Svartsalt gynnar matsmältning och tarmar, och förebygger halsbränna och blodbrist.

Havssalt utvinns genom att vattnet får dunsta bort, varpå saltet tvättas, torkas och silas. Saltet bildades när urhavel torkade ut och har lagrats i bergen i ett par hundra miljoner år. I havssalt finns det bland annat magnesium, zink, bor, litium, kalium, järn och kalcium.

Det raffinerade vita koksaltet som många använder som bordssalt är inte hälsosamt för någon. Det är berövat det mesta av sitt hälsosamma innehåll av spårämnen och mineraler, som exempelvis magnesium, och bör undvikas så långt som möjligt.Överhuvudtaget är det viktigaste när vi väljer salt att det är oraffinerat.

Av de tre doshorna är vata är mest tålig mot salt. För vata fungerar både havssalt, bergssalt (rocksalt) och svartsalt, eftersom vata balanseras av salt, och dess smörjande, värmande egenskaper.

Eftersom salt ökar pitta och kapha kan personer med dominans eller obalans i pitta eller kapha generellt vara lite försiktig med salt, och välja att använda bergssalt (rocksalt), som är det enda salt som balanserar alla tre doshorna.Svartsalt och havssalt kan undvika eller användas med försiktighet.

Så nu vet du lite mer om vilket salt du ska välja. Salta alltså gärna, men med lite eftertanke och med rätt sort!

Allt kärlek,

Tia <3

 

Recept: Magisk sötpotatissoppa med balanserande saffran

Den här soppan med sötpotatis och saffran är helt enkelt ljuvlig. Saffran balanserar alla tre doshorna och har en mängd goda hälsoeffekter. Ät inte för mycket bara – alltför stor dos är dödlig!

 

Julen är ju över sedan länge, men vi behöver inte vänta till nästa jul för att njuta av saffran. Det är alldeles utmärkt att äta saffran året runt, kryddan är balanserande för alla tre doshorna, och har en mängd fina egenskaper på vår hälsa.

Saffran kan användas för att lindra problem med vårt reproduktiva system, PMS och oregelbunden mens, till exempel. Saffran kan också användas mot impotens och för att få fart på sexlusten.

Den färgstarka kryddan kan lindra nedstämdhet och problem med andningsvägarna, som hosta och astma. Saffran är också en av de bästa kryddorna för att balansera pitta, den stimulerar lever och mjälte, och renar blodet. Inom ayurvedan räknas saffran som en rasayana, en krydda som vitaliserar och föryngrar kropp och sinne.

Saffran balanserar som sagt alla tre doshorna, men vi bör inte äta mer än något gram per dag. 1,5 gram är högsta rekommenderade dagsdos, mer än 5 gram är skadligt – och 20 gram är en dos som kan döda en människa. Som tur är krävs det inte så mycket för att sätta smak på en måltid, och inte heller för att få effekt på hälsan. För att boosta dig med saffran kan du blanda 100 mg saffran i 1 glas mjölk och dricka på tom mage på morgonen. Vänta 10-20 minuter innan du äter eller dricker något annat.

Saffran är en av världens dyraste kryddor, med ett kilopris på mellan 30 000 och 40 000 kronor. Inte så konstigt, kanske, för att producera ett kilo behövs det cirka 160 000 krokusblommor! De blommar dessutom bara under 14 dagar.

Jag älskar saffran och har lagat den här typen av soppa flera gånger nu, den är så ljuvligt god! Den här soppan är perfekt för vata och pitta. Om du domineras av kapha eller har kaphaobalans kan du skippa grädden och använda pumpa i stället för sötpotatis. Här kan du göra ett enkelt doshatest.

 

Magisk sötpotatissoppa med saffran

1 portion

1 liten sötpotatis

½ squash

3 dl vatten

3 msk grädde

1 msk ghi (recept på ghi hittar du här, inköpsställen här)

1 nypa hing (inköpsställen hittar du här)

½ tsk ingefärapulver

½ tsk malen spiskummin

0,25 g saffran (1/2 paket)

¼ tsk gurkmeja

Salt efter smak

Gör så här: Smält ghi i en kastrull, låt hing, ingefära, spiskummin och salt fräsa en stund på medelvärme. Skala och skär sötpotatisen i små bitar, låt steka med kryddorna 2-3 minuter. Häll på vattnet och koka upp. Skär squashen i 1 cm tjocka skivor, lägg i det kokande vattnet, tillsätt grädden. Låt koka tills grönsakerna nästan är mjuka. Häll i saffran, rör om, koka tills grönsakerna är helt mjuka. Låt svalna lite, mixa med en stavmixer och smaka av med salt.

 

En ljuvlig middag önskar jag dig!

Tia <3

Låt din matsmältning styra vad du äter

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Ayurvedan skiljer på fyra typer av matsmältning. Beroende på vilken du har bör du balansera med olika kost. Slö, oregelbunden, intensiv eller balanserad – vilken typ av matsmältning har du?

 

Matsmältningen är grunden till hälsa och balans, enligt ayurvedan har alla sjukdomar sitt ursprung i magen och matsmältningen. Du är inte vad du äter, eller ens hur du äter – du är vad du absorberar. Och vad du absorberar beror på hur din matsmältning, agni, fungerar.

När vår matsmältning fungerar som den ska och är i balans hjälper den oss att känna oss positiva, optimistiska, entusiastiska och lyckliga. Vi har god energi och vitalitet. När vår matsmältning är ur balans mår vi inte alls lika bra. Vi känner oss tröga, stressade och kan till och med känna oss rädda, arga eller nedstämda. Vi får sämre energi och känner oss uppblåsta och blockerade. I dag är det vanligt att ha en matsmältning i obalans, som följd av försämrade matvanor, stress och sämre kvalitet på den mat vi äter.

Inom ayurvedan säger man att det finns fyra typer av agni, du hittar dem här nedanför – vilken av dem har du? När du vet vilken typ av matsmältning du har är det lättare för dig att balansera den så att den fungerar så bra som möjligt.

Balanserad agni: Du är hungrig på regelbundna tider. Måltider smälts på cirka 4 timmar. Du har varken överdrivna cravings eller ett ointresse för mat. Tarmrörelserna är regelbundna och jämna. Du mår för det mesta toppen.

Oregelbunden agni: Du har en oregelbunden aptit, magen sväller ofta upp. Matsmältningen gör ont, du kan till och med ha kramp i tarmarna. Du är ofta förstoppad och har torr avföring, magen bullrar och du är gasig. Detta är vanligt hos personer som domineras av vata. Om du känner igen dig i en oregelbunden matsmältning kan du balansera med kost för vata, du hittar tips på det här.

Intensiv agni: Du har intensiv hunger men svag matsmältning, Du har ofta lös avföring och en brännande känsla i tarmarna. Du är ofta törstig. Det här är vanligt hos personer som domineras av pitta. Om du känner igen dig i en intensiv matsmältning kan du balansera med kost för pitta, du hittar tips på det här.

Svag agni. Du har dålig aptit och långsam matsmältning. Du känner dig tung efter en måltid. Matsmältningen är trög och du har mycket avföring.Du har envisa cravings efter sötsaker. Detta är vanligt hos personer som domineras av kapha. Om du känner igen dig i en svag matsmältning kan du balansera med kost för kapha, du hittar tips på det här.

 

Jag önskar dig en lagom balanserad agni!

Tia <3