En, två eller tre – hur många doshor domineras du av?

Foto: Ariana Prestes, Unsplash.

De flesta av oss domineras av en dosha, men vissa har två som dominerar – och i sällsynta fall är vata, pitta och kapha lika starka. Så här kan du tänka när du har två eller tre doshor som dominerar!

 

Enligt ayurveda finns inte bara de tre kroppstyperna vata, pitta, kapha, utan sju olika typer! Dels de tre vata, pitta och kapha, men sedan finns också följande:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

När man domineras av en dosha kallas det för endoshatyp, att domineras av två doshor som är ungefär lika stora kallas för tvådoshatyp, och att domineras av alla tre kallas för tredoshatyp.

Alla tre doshor finns i oss alla, men i helt unik mix. Vi får vår unika doshasammansättning vid befruktningstillfället, beroende på våra föräldrars genetik, diet, livsstil och känslotillstånd just då. Denna unika sammansättning kallas för prakruti på sanskrit och är vårt psykobiologiska temperament.

De allra flesta av oss domineras av en eller ibland två doshor som är lika starka. Ett fåtal människor domineras av alla tre, alltså att alla tre doshor är lika starka.

Så … om du nu domineras av två eller tre doshor – hur ska du då balansera?

Det beror på. För det första beror det på om du har ama eller inte. Om du har ama så behöver du börja med att rensa ut den. Det gör du tillsammans med en hälsorådgivare. Läs mer om ama och dess symptom i länken nedan.

Sedan beror det på om du har en obalans eller inte. När vi pratar om att balansera oss och att “hålla balansen” innebär det att hålla den unika balans bland doshorna som vi fick i befruktningsögonblicket, prakruti. Eftersom allt påverkar oss: den mat vi äter, årstid, stress, känslotillstånd – allt – så förändras doshornas sammansättning och vi hamnar ur balans (vikruti), om vi inte förmår att balansera upp påverkan utifrån. Vi har ofta obalanser, vi lever ju alla i ett samhälle där vata och pitta dominerar och som lätt ger både vata- och pittaobalans.

Om vata är ur balans börjar vi med att balansera den doshan (läs mer om det i länken nedan). Vata är den rörliga doshan, och den kan ta med de andra så att de kommer i balans på köpet, så att säga. Om pitta och kapha är ur balans balanserar vi pitta först.

Du kan skicka efter mitt (gratis) utökade doshatest för att se om du har någon dosha ur balans, och i så fall vilken. Maila mig så får du det! Läs mer om doshorna och deras obalanser i länkarna nedan.

Om du är i balans kommer här några saker att tänka på för att hålla balansen som två- och tredoshatyp, hämtade ur Janne Hallqvists utmärkta bok Ayurveda. Finn din unika väg till hälsa:

Vata-pitta (och pitta-vata)

Det är viktigt för en vata-pitta att tillåta sig vila och avslappning, vata-pitta överanstränger sig lätt. Oplanerad tid är viktigt, liksom möjlighet att få ägna sig åt till synes oviktiga saker. Vata-pitta balanseras av att varje dag känna in sin andning, kropp och dagsform, och också att vara närvarande i rummet och omgivningen. När det gäller kosten så är den ju på många sätt helt motsatt för vata och pitta, men sök efter de delar som är desamma för båda dessa doshor: de råvaror och kryddor som funkar för båda. Känn in magen också, kanske är det så att den funkar mest som vata – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Kapha-vata (och vata-kapha)

Det är viktigt för en kapha-vata att hitta vad den brinner för och i hjärtat vill ägna sig åt, och att avsätta tid åt det. Det är också viktigt att lära sig att sätta gränser och säga ifrån när de känner sig utnyttjade. Det bidrar med viktiga pittaegenskaper till systemet. Det är balanserande för vata-kapha med varm kryddig mat och regelbunden motion, gärna på förmiddagen.

Pitta-kapha (kapha-pitta)

En person som domineras av pitta-kapha är beslutsam och får saker gjorda. Denna kombination balanseras av lätthet och humor, av att ta livet lite mer med en klackspark, roa sig, dansa och skratta. När det gäller magen kan du dels hitta de delar som är gemensamma i kostråden för pitta och kapha. Det kan vara lite knepigt, precis som med vata så är kostrekommendationerna för pitta och kapha på ina håll varandras raka motsatser. Men misströsta inte – det finns likheter!  Känn också in hur magen fungerar, kanske är det så att den beter mest som kapha – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Vata-pitta-kapha

När alla tre doshorna är lika starka kan de olika doshornas egenskaper ta sig i uttryck i olika situationer i livet. Ett generellt råd är att balansera efter årstiden, alltså balansera vata när det är kallt och torrt, pitta när det är varmt och kapha när det är kallt och blött. Även här är det förstås bra att känna in sin mage, hur den fungerar, och balansera efter det.

 

Varmt lycka till med dina doshor!

Tia <3

 

Mer läsning som kan vara intressant:

Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?

Toabesöket avslöjar din dosha

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

Balanserandet hjälper dig att leva din fulla potential!

Foto: Aziz Acharki, Unsplash.

Inom ayurveda lever vi efter devisen “balansera med motsatt kvalitet”. Men går inte det egentligen emot vår naturliga personlighet? Nej då, vi slipar bara lite på diamanten så att du kan leva din fulla potential!

Jag fick en så fin kommentar på bloggen häromdagen, den handlade om att balansera med motsatt kvalitet, som ju är en av ayurvedas deviser. Frågan gällde om man inte egentligen suddar ut och går emot sin personlighet när man balanserar med motsatt kvalitet. Men det vore ju fruktansvärt om vi skulle radera ut våra unika egenheter och bli slätstrukna allihopa. Jag ser det snarare som att vi när vi balanserar vår dominerande dosha skapar förutsättningar för oss själva att verkligen vara den briljanta person som vi är. Vi underlättar för oss att blomma ut i våra unika begåvningar och ger oss möjlighet att vara i vår fulla potential.

Du som är vata, till exempel, om du INTE balanserar dina tendenser att vilja leva oregelbundet med mycket rörelse så blir du snabbare trött, entusiasmen falnar, kreativiteten likaså. Du får gaser i magen och drabbas lätt av förstoppning. När du hoppar över måltider ökar lättheten och kylan i dig, som till slut tar dig ur balans. När vata ökar sätts immunförsvaret ner och du drar lättare på dig förkylningar och infektioner.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: Med regelbundenhet vad gäller mat och sömn, ser till att du har stunder av stillhet och reflektion, ser till att äta ordentligt och håller dig varm, så håller du dig piggare under dagen, och friskare i livet. Det innebär förstås att du också kan njuta av och ha större glädje av din kreativitet och entusiasm. Detta är bara ett par exempel, men de är tydliga.

Det handlar ju inte om att vata ALDRIG ska få resa, leva oregelbundet eller ha mycket omkring dig. Det handlar om att balansera upp med motsatt kvalitet, så att det inte väger över i obalans med alla dess negativa konsekvenser. Om du redan är ur balans behöver du vara striktare med hur du lever, om du är balanserad kan vi tillåta dig att sväva ut mer.

Om du balanserar och håller emot vata alltför mycket skapar du i stället stagnation – och kapha hamnar i obalans. Det mår du inte heller bra av. Det behöver alltså vara balans i själva balanserandet också!

Och om du som är pitta inte balanserar dina heta och intensiva tendenser, som ofta tar sig i uttryck att vilja jobba och träna hårt, tävla och prestera, att hoppa över att vila, och ignorera din kropps signaler, så blir du först grinig, otålig och kritisk mot dig själv och din omgivning. Din mage surar ur, du kan få hudutslag och kanske diarré. Om det går tillräckligt lång tid av obalans så kan du bränna ut dig helt.

Pitta har en enorm kapacitet men även pitta kan falla. Och när pitta faller så gör hen det så hårt, eftersom hen ofta har ignorerat sin kropps signaler länge. Om pitta i stället för att hela tiden köra på till över 100% (det som känns “naturligt” för pitta) varsamt balanserar med motsatt kvalitet: vila, avslappning och svalka i olika former så håller du längre, och kan följaktligen få ännu mer gjort, på ett bättre och mer hållbart sätt, och också få en större mjukhet i livet. Då blir det också hälsosamt att sedan jobba intensivt i perioder, njuta av att skapa struktur och leva ut sin passion.

Återigen, vi behöver balansera med balans. Om vi balanserar och håller emot pitta alltför mycket skapar vi ju i stället stagnation – och kapha kommer i obalans. Det mår vi inte heller bra av.

Du som är kapha behöver istället balansera dina tendenser att njuta av lugn och ro, din förnöjsamhet och ovilja till förändring och tveksamhet till aktivitet, annars är risken att du stagnerar. Då blir den redan långsamma matsmältningen ännu långsammare, du blir än mer inaktiv och får till slut nästan svårt att ta dig ur sängen på morgonen. Du kan bli självbelåten i din attityd, känna dig nedstämd och gå upp i vikt. Astma och allergi kan också komma av kapha i obalans.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: utsätter dig för förändringar i stort och smått, fysisk aktivitet varje dag och ordentligt med stimulans, så håller du dig piggare under dagen, och gladare i livet. Det innebär förstås att du kan njuta mer av din förnöjsamhet och också av lugn och ro, samt av alla de underbara kärleksfulla kvaliteter som du har.

Om vi aktiverar kapha alltför mycket skapar vi för mycket rörelse – och vata kommer i obalans hos oss. Det mår vi inte heller bra av. Det behöver som sagt vara balans i själva balanserandet också!

Lycka till med balansen!

Allt kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Därför har du svårt att hitta din dosha

5 anledningar att älska din dosha!

Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Foto: Christian Kielberg, Unsplash.

Ingen påverkar din hälsa mer effektivt än du själv. Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Jag har på sistone tänkt en del på det här med att vara ansvarig för sin egen hälsa, och på att det kan vara tufft i att inse att vi faktiskt själva till stor del skapar vårt välmående. Det ÄR ett stort ansvar och något som vi har blivit vana att lägga i andras händer: hos sjukvården, läkemedelsföretagen och olika hälsoexperter. Men ingen är mer expert på din kropp än du, och ingen påverkar din kropp mer än du. David Frawley säger det så fint i sin bok Ayurvedic Healing A Comprehensive Guide (ja, jag läser den fortfarande – hinner ju aldrig läsa!).

Det vi gör varje dag skapar våra liv, den vi är, och vår hälsa. Sporadiska besök hos läkare eller healers, oavsett vilka de är och hur duktiga de är, kan inte ersätta eller förändra effekten av hur vi själva tar hand om oss under livets övriga dagar.

Jag tror att vi både underskattar kraften av vår egen självläkning, och att vi inte till fullo förstår hur viktig den är för vårt välmående.

Det intressanta är att den livsstil och de val vi behöver göra ofta innebär motsatsen till vad vi tycker är härligt och skönt. Jag har skrivit om det tidigare. Vata som är snabb, rörlig och oregelbunden till sin karaktär balanseras ju av regelbundenhet och långsamhet, och pitta som är en riktig eldsjäl, som älskar att prestera och tävla, balanseras av att inte alltid ge 100% och prestera. Och kapha, slutligen, som uppskattar det softa livet och inte längtar alls efterförändring mår bäst av att ändra saker i stort och smått.

Det här går ju igen i den typ av yoga som är bäst för respektive dosha. Vata bör yoga långsamt och stretcha sina stela muskler och leder. Pitta bör yoga till 80% av sin kapacitet och släppa prestigen på mattan medan kapha bör flowa igenom energiska pass.

Jag märker när jag har ayurveda yoga att det inte alltid är så populärt att yoga på det sätt som är mest balanserande. Vata kommer ofta in i ett snabbare tempo, pitta tar i mer än de ska – och kapha kommer oftast inte alls på yogan. 🙂

Jag ser det också hos de som kommer på ayurvedisk hälsokonsultation. Jag kan ta pulsen och ge råd, men den som har makten och kan bestämma om det kommer att bli balans eller inte är klienten själv! Och självklart är det de allra mest dedikerade klienterna, som tröttnat rejält på sina obalanser och därifrån får motivation att förändra sig, som får bäst resultat.

Balansera med motsatt kvalitet, och lika ökar lika är de två av de viktigaste deviserna inom ayurveda, och innebörden av dem behöver vi ta till oss och förstå vikten av för att vår självläkning ska bli så effektiv som möjligt. Men vi får försöka se det som att det inte innebär att utöva jobbig disciplin för att inrätta trista rutiner som strider mot vår lust och innersta vilja. Snarare kan vi se det som att vi ger våra liv rätt rytm, en rytm som skapar harmoni och balans i kropp och sinne. Och faktum är att ju längre tiden går med rätt livsrytm, desto lättare kommer det att kännas.

Det är nämligen så att den ayurvediska livsstilen för respektive dosha är ett naturligt sätt för oss att leva. Att det tar emot och känns obekvämt beror helt enkelt på att vi är ur balans – vår kropp och vårt sinne har glömt vad det behöver för att leva i optimal harmoni och hälsa. Ju mer ur balans vi är desto mer ur balans känns det naturligt att leva – och tvärtom.

Ett tips för att se dina framsteg med den härligt helande ayurveda-rytmen är att skriva dagbok om hur det går. Skriv ner vilka nya vanor du tar dig an och notera regelbundet hur det går och hur du mår. Du kommer att bli belönad för din strävan efter din naturliga livsrytm!

All kärlek

Tia

PS: I morgon och på söndag håller jag yoga på Allt för hälsamässan i Älvsjö, 10.30-11. Söndag berättar jag också om 10 ayurvediska hacks för kropp och sinne, i Pratbubblan kl 12.45. Hoppas att vi ses! <3

 

Relaterad läsning:

Välj rätt yogarörelser för din dosha

Dina känslor påverkar hälsan lika mycket som örter

Börja din ayurvedaresa här

 

 

 

Så påverkar pasta våra doshor

Foto: Rawpixel på Unsplash.

Man kan ju tro att ayurvedisk mat bara handlar om ris och grönsaker. Men det finns ju annat som är gott också. Som pasta till exempel. Så här påverkar pasta våra doshor.

Det är internationella pastadagen i dag, och jag är nästan 200 procent säker på att pasta är vanligare på våra svenska tallrikar än ris, potatis eller något annat spannmål. Vår kärlek till pastan slås bara av italienarna själva, känns det som. Men hur påverkar pasta doshorna då? Tillverkat av det lite grövre vetet durumvete är det inte helt lättsmält, vilket också avspegals på vem av doshorna som kan unna sig pasta när som helst:

Vata som lätt blir hård och torr i magen mår bäst av att till största del undvika pasta, och även couscous, som liksom pasta tillverkas av durumvete.

Pitta som oftast har en kraftfull matsmältning kan njuta den italienska delikatessen fritt, och även couscous.

Kapha, som ofta har en långsam och trög matsmältning, mår liksom vata bäst av att allt som oftast undvika pasta (och couscous).

För alla vata och kapha som nu behöver mängder av nya måltidsförslag kan jag rekommendera att söka på recept här på min blogg! 🙂

All kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Inspireras till en vegetarisk heldag med ayurvediska smaker!

Recept: Snabbt och färgglatt ris med grönsaker

Recept: Mungdahl med spenat och tomat

Därför har du svårt att hitta din dosha

Foto: Suhyeon Choi på Unsplash.

Är det svårt att få grepp om vilken dosha du “är”? Känner du igen dig i alla beskrivningar, och i flera av alternativen när du gör tester – eller inte i någonting? Jag vet, det där med vår doshasammansättning kan vara knepigt att få grepp om. Här är 3 anledningar till att det är svårt – och hur du gör för att få koll!

 

1. Du har fler än en dominerande dosha i din grundkonstitution. 

Din doshasammansättning kom till i det ögonblick när du blev till, och enklast är det förstås om vi domineras av en av de tre vata, pitta eller kapha. Men det finns egentligen sju huvudtyper av doshasammansättningar. Det finns som sagt de som domineras av en av vata, pitta eller kapha, men också de som domineras ungefär lika mycket av två av doshorna – eller ungefär lika mycket av alla tre (även om den kombinationen är ovanlig). Här är dubbel- och trippelkombinationerna:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

Det stökar förstås till det för oss när vi har lika mycket av två eller flera doshor. Då handlar det om att förstå vilken dosha som dominerar var i kroppen. Om du till exempel är vata-kapha och vata dominerar i sinnet mår du förstås bäst av att balansera vata i tankar och beteende. Du kan läsa mer om sinnet, våra känslor och doshorna här.

Samtidigt som exempelvis vata dominerar i sinnet kan din matsmältning domineras avexempelvis kapha – och då mår du bäst av att följa kapha-diet, läs mer om kaphakosten på kaphalänken nedan.

Men hur ska du då veta vilken dosha din matsmältning är? Det finns enligt ayurveda fyra olika matsmältningstyper. Du bör justera kosten efter den som du känner igen dig mest i. Jag har skrivit om detta i det här inlägget.

Om du har lika mycket av alla tre doshorna i din grundkonstitution och inte kan urskilja vilken som dominerar var i kropp och sinne mår du bäst av att balansera efter årstid. När det är kallt och torrt balanserar du vata, när det är varmt balanserar du pitta och när det är kallt och fuktigt ute balanserar du kapha. Se respektive länk längst ner.

 

2. Du obalans i en eller flera doshor

Om du har obalans i en eller flera doshor kan det vara svårt att känna igen sig i böcker om doshorna och genom att göra enklare doshatester. I tester svarar du oftast bara på hur du och din kropp och sinne alltid har fungerat, och får alltså fram din grundkonstitution. Där känner du kanske delvis igen dig, men samtidigt upplever du gaser i magen, förstoppning, nedstämdhet eller ilska och frustration. Dessa symptom ingår ju inte i grundkonstitutionen utan är obalanser, som de flesta av oss ofta har.

Om du har kraftiga obalanser och symptom på ohälsa rekommenderar jag att du gör en konsultation hos en ayurvedisk hälsorådgivare i närheten av dig. Pulsen ljuger aldrig och i en konsultation får du veta exakt vilken dosha som är ur balans, var i kroppen och vilka symptom det ger. Du får också råd om behandling för obalansen. Du kan läsa mer om hur mina konsultationer går till här.

Du kan också skicka efter mitt utökade doshatest som har en del som enbart handlar om obalanser. Maila så skickar jag det på en gång! Detta test kan räcka om dina obalanser är lite mindre om fattande.

 

3. Du har ama.

En tredje anledning till att du inte känner igen din dosha i enklare tester kan vara att du har ama. Du kan ha diffusa symptom som illamående, yrsel och allmän slöhet, stor trötthet, som egentligen inte kan tillskrivas något särskilt som du gjort eller ätit, åtminstone inte vad du kan förstå. Dessa symptom kommer inte heller fram när du gör enkla doshatestet.

Jag har skrivit om ama i det här inlägget. Om du har ama är det det första som du behöver ta tag i för att uppnå hälsa. Ama som har ackumulerats i kroppen försvinner inte av sig själv, du behöver hjälpa kroppen att rensa ut det.

Här är en kur som du kan börja med, om symptomen är kvar efter den så rekommenderar jag återigen ett besök hos en ayurvedisk hälsorådgivare. Hos en sådan får du hjälp att göra en kraftfullare utrensning på flera plan. Jag brukar ge även yogarörelse och andningsövningar för att ytterligare stärka effekten av reningen.

 

Hoppas att några polletter trillat ner efter det här inlägget. Hör av dig om du har några funderingar!

All kärlek,

Tia

PS: Du har väl inte missat mitt senaste nyhetsbrev, bland annat med info om mitt ayurvedaretreat till Spanien. Läs det här. <3

 

Relaterad läsning:

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

 

 

 

Gör en omstart med 5 minuter på yogamattan

Foto: Shutterstock.

Om du bara hinner göra en yogaposition om dagen, låt det bli denna! 5 minuter om dagen ger en välbehövlig omstart för kropp och sinne.

 

“Vila innan aktiviteten så är vilan garanterad”, brukar den kloka ayurvedapionjären Peter Ljungsberg säga. Det är ett så fint råd som vi alla borde följa. För faktum är att vi vilar alltför lite, särskilt vi kvinnor. Studier visar att vår puls snarare går upp än ner när vi kliver innanför dörren hemma. Jag brukar fråga mina klienter om de vilar på dagarna. De allra flesta svarar att de vilar på natten, när de sover. Men vi behöver vaken återhämtning också, för att må vårt allra bästa till kropp och sinne och undvika att hamna i obalans av alltför mycket aktivitet, alldeles särskilt vi som har pitta och vatadominans.

Långsamma njutningsfulla promenader är härlig vila i rörelse, men vi kan också vila på yogamattan. Den överlägset finaste vilopositionen är Savasana, Liggande viloposition. Savasana är enkel att utföra och har superfina egenskaper. Bland annat balanserar den alla tre doshor. Savasana löser också upp spänningar och stelhet i kroppen, motverkar fysisk trötthet och ger energi. Den förbättrar minnet, stärker sinnet och förbättrar koordinationen mellan kropp och sinne. Positionen arbetar på vår livskraft, prana, och balanserar alla chakran.

Det räcker med 5 minuter om dagen i Savasana för att få viloeffekt, men 10 minuter är förstås ännu bättre. Kanske kan du hitta 10 minuter för dig själv på mattan efter jobbet och innan du börjar med kvällens aktiviteter. På så sätt sliter du mindre på kropp och sinne. Oerhört värdefullt för din hälsa nu och framåt.

 

SAVASANA

Ligg på rygg med cirka 60 cm mellan fötterna och händerna en bra bit utanför kroppen och handflatorna upp mot taket, tumme mot pekfinger. Slut ögonen, släpp taget om kroppen, slappna av helt och hållet och överlämna dig åt underlaget. Om du har känslig ländrygg kan du böja knäna, placera fötterna i mattans sidor och luta knäna in mot varandra, så att länden kan slappna av. Ligg i Savasana 10-15 minuter om dagen, eller så länge som du hinner. Minst 5 minuter.

 

Ta hand om dig, min vän. Kom ihåg att vila först så är vilan garanterad! <3

All kärlek,

Tia

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Relaterad läsning:

Låt inte stressen komma åt dig!

Rutinerna som skyddar dig mot stress

Äntligen tillbaka – så tänker jag klara hösthetsen