Färskosten paneer – så gör du den själv

Den ljuvligt goda och proteinrika färskosten paneer. Bilden är lånad från vegrecipesofindia.com, eftersom jag glömde att ta en egen bild av paneeren uppskuren.

Att göra den indiska goda färskosten paneer själv är inte särskilt svårt. Ett par, tre moment, bara, och cirka 35 minuter senare är den lena och proteinrika osten färdig.

 

Paneer är med sina dryga 20 procent proteininnehåll perfekt proteintillskott för alla oss som helst inte äter kött, fisk eller fågel. Visst är det underbart gott med bönor och linser, men det är också fint med lite variation!

Nu har det kommit färdig paneer i butikerna, men eftersom färsklagat alltid är bäst så tänkte jag försöka inspirera till att göra den goda osten själv hemma. Det tar inte heller så superlång tid, cirka 35 minuter, varav 30 när den ligger i kläm. Då kan du passa på att till exempel koka ris göra sås att ha den i, eller hur du nu vill servera den.

Några tips för att lyckas:

-Använd mjölk av sorten lantmjölk, med naturlig fetthalt.

-Låt det fett från mjölken som flyter runt vara kvar, det gör din paneer mjukare.

-Förvara paneer i en bunke med vatten, så hålls den mjuk. Den håller ett par dagar i kylen (men ät förstås helst upp den på en gång).

Här är ett recept som räcker till en god vegetarisk gryta för två personer.

 

Paneer, 150g, ungefär 2 portioner

1 liter lantmjölk

2 msk pressad citronjuice

Gör så här: Häll mjölken i en kastrull, koka upp. När mjölken kokar, häll i citronjuicen och börja röra om. Låt koka någon minut till, stäng sedan av plattan (när du ser att det börjar bli ganska mycket som delat sig). Låt stå på eftervärmen 3-5 minuter, rör om då och då, till all mjölk delat sig (se första bilden här nedan). Förbered med en saftsil över en bunke. Häll över vasslen och osten däri, så att vasslen separeras från osten (se bild två). Vasslen kan du ta tillvara och använda till bakning om du vill. Ta loss silduken med osten i och vrid ur överbliven vätska. Lägg den på en tallrik med några vikter på, till exempel en skärbräda och en mortel (bild 3). Låt stå i cirka 30 minuter. Sedan är paneeren färdig att användas! (bild 4 och 5). Paneer passar till exempel i en kryddig tomatgryta, se sista bilden här nedan.

 

 

 

 

 

Balanserandet hjälper dig att leva din fulla potential!

Foto: Aziz Acharki, Unsplash.

Inom ayurveda lever vi efter devisen “balansera med motsatt kvalitet”. Men går inte det egentligen emot vår naturliga personlighet? Nej då, vi slipar bara lite på diamanten så att du kan leva din fulla potential!

Jag fick en så fin kommentar på bloggen häromdagen, den handlade om att balansera med motsatt kvalitet, som ju är en av ayurvedas deviser. Frågan gällde om man inte egentligen suddar ut och går emot sin personlighet när man balanserar med motsatt kvalitet. Men det vore ju fruktansvärt om vi skulle radera ut våra unika egenheter och bli slätstrukna allihopa. Jag ser det snarare som att vi när vi balanserar vår dominerande dosha skapar förutsättningar för oss själva att verkligen vara den briljanta person som vi är. Vi underlättar för oss att blomma ut i våra unika begåvningar och ger oss möjlighet att vara i vår fulla potential.

Du som är vata, till exempel, om du INTE balanserar dina tendenser att vilja leva oregelbundet med mycket rörelse så blir du snabbare trött, entusiasmen falnar, kreativiteten likaså. Du får gaser i magen och drabbas lätt av förstoppning. När du hoppar över måltider ökar lättheten och kylan i dig, som till slut tar dig ur balans. När vata ökar sätts immunförsvaret ner och du drar lättare på dig förkylningar och infektioner.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: Med regelbundenhet vad gäller mat och sömn, ser till att du har stunder av stillhet och reflektion, ser till att äta ordentligt och håller dig varm, så håller du dig piggare under dagen, och friskare i livet. Det innebär förstås att du också kan njuta av och ha större glädje av din kreativitet och entusiasm. Detta är bara ett par exempel, men de är tydliga.

Det handlar ju inte om att vata ALDRIG ska få resa, leva oregelbundet eller ha mycket omkring dig. Det handlar om att balansera upp med motsatt kvalitet, så att det inte väger över i obalans med alla dess negativa konsekvenser. Om du redan är ur balans behöver du vara striktare med hur du lever, om du är balanserad kan vi tillåta dig att sväva ut mer.

Om du balanserar och håller emot vata alltför mycket skapar du i stället stagnation – och kapha hamnar i obalans. Det mår du inte heller bra av. Det behöver alltså vara balans i själva balanserandet också!

Och om du som är pitta inte balanserar dina heta och intensiva tendenser, som ofta tar sig i uttryck att vilja jobba och träna hårt, tävla och prestera, att hoppa över att vila, och ignorera din kropps signaler, så blir du först grinig, otålig och kritisk mot dig själv och din omgivning. Din mage surar ur, du kan få hudutslag och kanske diarré. Om det går tillräckligt lång tid av obalans så kan du bränna ut dig helt.

Pitta har en enorm kapacitet men även pitta kan falla. Och när pitta faller så gör hen det så hårt, eftersom hen ofta har ignorerat sin kropps signaler länge. Om pitta i stället för att hela tiden köra på till över 100% (det som känns “naturligt” för pitta) varsamt balanserar med motsatt kvalitet: vila, avslappning och svalka i olika former så håller du längre, och kan följaktligen få ännu mer gjort, på ett bättre och mer hållbart sätt, och också få en större mjukhet i livet. Då blir det också hälsosamt att sedan jobba intensivt i perioder, njuta av att skapa struktur och leva ut sin passion.

Återigen, vi behöver balansera med balans. Om vi balanserar och håller emot pitta alltför mycket skapar vi ju i stället stagnation – och kapha kommer i obalans. Det mår vi inte heller bra av.

Du som är kapha behöver istället balansera dina tendenser att njuta av lugn och ro, din förnöjsamhet och ovilja till förändring och tveksamhet till aktivitet, annars är risken att du stagnerar. Då blir den redan långsamma matsmältningen ännu långsammare, du blir än mer inaktiv och får till slut nästan svårt att ta dig ur sängen på morgonen. Du kan bli självbelåten i din attityd, känna dig nedstämd och gå upp i vikt. Astma och allergi kan också komma av kapha i obalans.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: utsätter dig för förändringar i stort och smått, fysisk aktivitet varje dag och ordentligt med stimulans, så håller du dig piggare under dagen, och gladare i livet. Det innebär förstås att du kan njuta mer av din förnöjsamhet och också av lugn och ro, samt av alla de underbara kärleksfulla kvaliteter som du har.

Om vi aktiverar kapha alltför mycket skapar vi för mycket rörelse – och vata kommer i obalans hos oss. Det mår vi inte heller bra av. Det behöver som sagt vara balans i själva balanserandet också!

Lycka till med balansen!

Allt kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Därför har du svårt att hitta din dosha

5 anledningar att älska din dosha!

Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Foto: Christian Kielberg, Unsplash.

Ingen påverkar din hälsa mer effektivt än du själv. Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Jag har på sistone tänkt en del på det här med att vara ansvarig för sin egen hälsa, och på att det kan vara tufft i att inse att vi faktiskt själva till stor del skapar vårt välmående. Det ÄR ett stort ansvar och något som vi har blivit vana att lägga i andras händer: hos sjukvården, läkemedelsföretagen och olika hälsoexperter. Men ingen är mer expert på din kropp än du, och ingen påverkar din kropp mer än du. David Frawley säger det så fint i sin bok Ayurvedic Healing A Comprehensive Guide (ja, jag läser den fortfarande – hinner ju aldrig läsa!).

Det vi gör varje dag skapar våra liv, den vi är, och vår hälsa. Sporadiska besök hos läkare eller healers, oavsett vilka de är och hur duktiga de är, kan inte ersätta eller förändra effekten av hur vi själva tar hand om oss under livets övriga dagar.

Jag tror att vi både underskattar kraften av vår egen självläkning, och att vi inte till fullo förstår hur viktig den är för vårt välmående.

Det intressanta är att den livsstil och de val vi behöver göra ofta innebär motsatsen till vad vi tycker är härligt och skönt. Jag har skrivit om det tidigare. Vata som är snabb, rörlig och oregelbunden till sin karaktär balanseras ju av regelbundenhet och långsamhet, och pitta som är en riktig eldsjäl, som älskar att prestera och tävla, balanseras av att inte alltid ge 100% och prestera. Och kapha, slutligen, som uppskattar det softa livet och inte längtar alls efterförändring mår bäst av att ändra saker i stort och smått.

Det här går ju igen i den typ av yoga som är bäst för respektive dosha. Vata bör yoga långsamt och stretcha sina stela muskler och leder. Pitta bör yoga till 80% av sin kapacitet och släppa prestigen på mattan medan kapha bör flowa igenom energiska pass.

Jag märker när jag har ayurveda yoga att det inte alltid är så populärt att yoga på det sätt som är mest balanserande. Vata kommer ofta in i ett snabbare tempo, pitta tar i mer än de ska – och kapha kommer oftast inte alls på yogan. 🙂

Jag ser det också hos de som kommer på ayurvedisk hälsokonsultation. Jag kan ta pulsen och ge råd, men den som har makten och kan bestämma om det kommer att bli balans eller inte är klienten själv! Och självklart är det de allra mest dedikerade klienterna, som tröttnat rejält på sina obalanser och därifrån får motivation att förändra sig, som får bäst resultat.

Balansera med motsatt kvalitet, och lika ökar lika är de två av de viktigaste deviserna inom ayurveda, och innebörden av dem behöver vi ta till oss och förstå vikten av för att vår självläkning ska bli så effektiv som möjligt. Men vi får försöka se det som att det inte innebär att utöva jobbig disciplin för att inrätta trista rutiner som strider mot vår lust och innersta vilja. Snarare kan vi se det som att vi ger våra liv rätt rytm, en rytm som skapar harmoni och balans i kropp och sinne. Och faktum är att ju längre tiden går med rätt livsrytm, desto lättare kommer det att kännas.

Det är nämligen så att den ayurvediska livsstilen för respektive dosha är ett naturligt sätt för oss att leva. Att det tar emot och känns obekvämt beror helt enkelt på att vi är ur balans – vår kropp och vårt sinne har glömt vad det behöver för att leva i optimal harmoni och hälsa. Ju mer ur balans vi är desto mer ur balans känns det naturligt att leva – och tvärtom.

Ett tips för att se dina framsteg med den härligt helande ayurveda-rytmen är att skriva dagbok om hur det går. Skriv ner vilka nya vanor du tar dig an och notera regelbundet hur det går och hur du mår. Du kommer att bli belönad för din strävan efter din naturliga livsrytm!

All kärlek

Tia

PS: I morgon och på söndag håller jag yoga på Allt för hälsamässan i Älvsjö, 10.30-11. Söndag berättar jag också om 10 ayurvediska hacks för kropp och sinne, i Pratbubblan kl 12.45. Hoppas att vi ses! <3

 

Relaterad läsning:

Välj rätt yogarörelser för din dosha

Dina känslor påverkar hälsan lika mycket som örter

Börja din ayurvedaresa här

 

 

 

Så får du i dig protein som vegan – 3 ayurvediska recept

Foto: Ja ma, Unsplash.

Internationella vegandagen i dag, behöver du inspiration? Här är 3 goda recept – och så här får du i dig proteinet!

Det är som sagt internationella vegandagen i dag, och jag tycker att det är spännande och härligt att veganism, som tidigare betraktades som något extremt, nu har blivit ganska rumsrent. Det anses inte längre så superkonstigt att inte vilja äta kött, allt fler väljer att äta allt mer vegetariskt, och på den vågen surfar även veganismen med in i köken.

Många upplever att veganism innebär en utmaning att få i sig den protein som behövs, men det är generellt inga problem. Dels för att vi ofta överskattar vårt behov av protein, och också för att det faktiskt inte är särskilt svårt att tillgodose kroppens proteinbehov utan animaliska produkter. Vi behöver bara tänka på ett lite nytt sätt.

Ayurveda är ingen veganska mattradition, men många recept är veganska. Ofta används linser och bönor som den främsta källan till protein. Det finns en oändlig mängd olika linser och bönor i världen och jag har precis börjat experimentera med sorter som urad dahl och toor dahl, som prenumeranter på min 12-veckorskurs Börja din ayurvedaresa här har fått erfara. 🙂 Jag tycker att båda dessa linser är supergoda, men älskar också chana dahl (skalade och delade kikärtor) och mungdahl (skalade och delade mungbönor). Ja, egentligen älskar jag faktiskt alla slags linser och tycker också mycket om bönor. 🙂

Men du kan som vegan också få i dig protein via nötter och frön så som solrosfrön, pumpafrön och mandlar. Dessa ska helst vara blötlagda innan vi äter dem, eftersom de är ganska hårdsmälta. De passar därför superbra att blötlägga och sedan mixa till en krämig såsbas till grytor med grönsaker. Det är så som ett av recepten nedan är tillagat.

Slutligen är ju tofu en underbar källa till protein, men som du kan ta det lite försiktigt med om du är vata eller har vataobalans. Sojaprodukter generellt skapar oro i sinnet.

Läs mer om doshorna och deras kost i min bok Nystart i livet med ayurveda eller via länkarna i spalten här på min blogg. Kostlistorna i boken är än så länge mer omfattande än de här på bloggen, jag har inte hunnit uppdatera dem.

Här följer 3 goda och härliga veganska recept på ayurvedisk smaker, alla med en vegetabilisk proteinkälla.

Kom ihåg att laga maten med kärlek,

Tia

PS: Glöm inte att gilla min sida Ayurvediskt – Tia Jumbe på FB eller Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Recept: Ayurvedisk grönsaksgryta med mandel

Recept: Het och mättande tomatsoppa

Recept: Mungdahl med spenat och tomat

5 ayurvediska adaptogener – örter som skyddar mot stress

Foto: Stavrialena Gontzou, Unsplash.

Stressad och sliten? Ta hjälp av kraftfulla adaptogener, växter som bygger upp motståndskraften mot påfrestningar! Här är 5 ayurvediska adaptogener – örter som skyddar mot stress.

 

Jag läste nyss ett intressant inlägg på bloggen/webshoppen Banyan Botanicals om ayurvedas adaptogena växter, alltså örter och andra växter som boostar vår förmåga att hantera stress och påfrestningar. Nu tycker jag egentligen att vi alla bör hantera stressen främst genom att göra färre saker, vila och återhämta oss mer, sova bättre och stressa mindre, inte genom att göra så att vi klarar mer stress. Men samtidigt är det ju väldigt intressant med växter och örter som anses vara så kraftfulla att de kan skydda oss mot och hjälpa oss att klara perioder av hög belastning och press.

Adaptogener har en normaliserande effekt på flera kroppsliga funktioner, de stärker och stöttar vårt immunsystem, nervsystem och våra körtlar. De kan hjälpa kroppen att klara stress, alldeles oavsett vad stressen beror på. Och de är ofarliga att ta, för de allra flesta. Det är inte klarlagt exakt hur adaptogenerna faktiskt verkar, men en gissning enligt Banyan Botanicals är att de stöttar binjurarna och därmed reglerar produktionen av skadliga stresshormoner. En annan fin egenskap hos adaptogener är att de balanserar kroppsfunktionerna, ta till exempel den ayurvediska roten ashwaganada, som ger energi och vitalitet samtidigt som den lugnar sinnet och gynnar sömn.

En intressant sak med flera av dessa adaptogener är att de själva växer under påfrestande förhållanden. Ta till exempel ashwaganda igen, som lever under förhållande som skulle ta kål på de flesta växter, med extrem torka och jordar av dålig kvalitet. Där frodas den och bygger upp en kraft som den sedan för vidare till alla som äter av den.

Adaptogener är inget nytt fenomen, termen myntades i mitten av 1900-talet då ryska forskare letade prestationshöjande medel i sin egen flora och fann rysk rot och rosenrot. Men inom ayurveda och kinesisk medicin har adaptogena örter använts i tusentals år. Tanken med adaptogener är inte att äta den året runt. Vi kan boosta med dem under en period och sedan göra uppehåll ett tag innan vi eventuellt fortsätter igen.

Banyan Botanicals nämner i sin text 11 adaptogena växter från ayurveda, här är 5 av dem, med några av deras fina effekter:

 

Amalaki – indiskt krusbär (Embelica officinalis)

Känd för att vara en superantioxidant, ett av de mest c-vitaminrika bär som finns. Lugnar sinnet och skapar klarhet.

 

Ashwaganda – känd som indisk ginseng (Withania somnifera)

Ger energi genom att stötta vår förmåga till djupare vila och sömn. Ger lindring vid oro och sägs hjälpa mot impotens.

 

Brahmi/Gotu Kola – hjärnans bästa vän (Centella asiatica)

Stöttar hjärnan på flera sätt: förbättrar koncentration, intelligens, minne och vakenhet.

 

Moringa – superfood för hela kroppen (Moringa oleifera)

Stöttar tack vare sin näringstäthet hela kroppen, bland annat hjärta, lever, njurar, blod och bukspottkörtel. Läs mer om detta fantastiska superfood i ett inlägg som jag skrev om moringa i somras.

 

Shatavari – föryngrande kvinnoört (Asparagus racemosus)

Anses vara en adatogen och också föryngrande och balanserande för kvinnors hormoner. Stärker och stöttar lungor, mage, njurar och reproduktionsorganen.

 

I min familj äter vi ashwaganda (ena dottern) och shatavari (jag själv),

 

Boosta med kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Välj rätt superfood för dina doshor

Vitalisera din hälsa med supergrödan sparris!

Moringa – den ayurvediska järnboostaren

 

Så påverkar pasta våra doshor

Foto: Rawpixel på Unsplash.

Man kan ju tro att ayurvedisk mat bara handlar om ris och grönsaker. Men det finns ju annat som är gott också. Som pasta till exempel. Så här påverkar pasta våra doshor.

Det är internationella pastadagen i dag, och jag är nästan 200 procent säker på att pasta är vanligare på våra svenska tallrikar än ris, potatis eller något annat spannmål. Vår kärlek till pastan slås bara av italienarna själva, känns det som. Men hur påverkar pasta doshorna då? Tillverkat av det lite grövre vetet durumvete är det inte helt lättsmält, vilket också avspegals på vem av doshorna som kan unna sig pasta när som helst:

Vata som lätt blir hård och torr i magen mår bäst av att till största del undvika pasta, och även couscous, som liksom pasta tillverkas av durumvete.

Pitta som oftast har en kraftfull matsmältning kan njuta den italienska delikatessen fritt, och även couscous.

Kapha, som ofta har en långsam och trög matsmältning, mår liksom vata bäst av att allt som oftast undvika pasta (och couscous).

För alla vata och kapha som nu behöver mängder av nya måltidsförslag kan jag rekommendera att söka på recept här på min blogg! 🙂

All kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Inspireras till en vegetarisk heldag med ayurvediska smaker!

Recept: Snabbt och färgglatt ris med grönsaker

Recept: Mungdahl med spenat och tomat