En, två eller tre – hur många doshor domineras du av?

Foto: Ariana Prestes, Unsplash.

De flesta av oss domineras av en dosha, men vissa har två som dominerar – och i sällsynta fall är vata, pitta och kapha lika starka. Så här kan du tänka när du har två eller tre doshor som dominerar!

 

Enligt ayurveda finns inte bara de tre kroppstyperna vata, pitta, kapha, utan sju olika typer! Dels de tre vata, pitta och kapha, men sedan finns också följande:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

När man domineras av en dosha kallas det för endoshatyp, att domineras av två doshor som är ungefär lika stora kallas för tvådoshatyp, och att domineras av alla tre kallas för tredoshatyp.

Alla tre doshor finns i oss alla, men i helt unik mix. Vi får vår unika doshasammansättning vid befruktningstillfället, beroende på våra föräldrars genetik, diet, livsstil och känslotillstånd just då. Denna unika sammansättning kallas för prakruti på sanskrit och är vårt psykobiologiska temperament.

De allra flesta av oss domineras av en eller ibland två doshor som är lika starka. Ett fåtal människor domineras av alla tre, alltså att alla tre doshor är lika starka.

Så … om du nu domineras av två eller tre doshor – hur ska du då balansera?

Det beror på. För det första beror det på om du har ama eller inte. Om du har ama så behöver du börja med att rensa ut den. Det gör du tillsammans med en hälsorådgivare. Läs mer om ama och dess symptom i länken nedan.

Sedan beror det på om du har en obalans eller inte. När vi pratar om att balansera oss och att “hålla balansen” innebär det att hålla den unika balans bland doshorna som vi fick i befruktningsögonblicket, prakruti. Eftersom allt påverkar oss: den mat vi äter, årstid, stress, känslotillstånd – allt – så förändras doshornas sammansättning och vi hamnar ur balans (vikruti), om vi inte förmår att balansera upp påverkan utifrån. Vi har ofta obalanser, vi lever ju alla i ett samhälle där vata och pitta dominerar och som lätt ger både vata- och pittaobalans.

Om vata är ur balans börjar vi med att balansera den doshan (läs mer om det i länken nedan). Vata är den rörliga doshan, och den kan ta med de andra så att de kommer i balans på köpet, så att säga. Om pitta och kapha är ur balans balanserar vi pitta först.

Du kan skicka efter mitt (gratis) utökade doshatest för att se om du har någon dosha ur balans, och i så fall vilken. Maila mig så får du det! Läs mer om doshorna och deras obalanser i länkarna nedan.

Om du är i balans kommer här några saker att tänka på för att hålla balansen som två- och tredoshatyp, hämtade ur Janne Hallqvists utmärkta bok Ayurveda. Finn din unika väg till hälsa:

Vata-pitta (och pitta-vata)

Det är viktigt för en vata-pitta att tillåta sig vila och avslappning, vata-pitta överanstränger sig lätt. Oplanerad tid är viktigt, liksom möjlighet att få ägna sig åt till synes oviktiga saker. Vata-pitta balanseras av att varje dag känna in sin andning, kropp och dagsform, och också att vara närvarande i rummet och omgivningen. När det gäller kosten så är den ju på många sätt helt motsatt för vata och pitta, men sök efter de delar som är desamma för båda dessa doshor: de råvaror och kryddor som funkar för båda. Känn in magen också, kanske är det så att den funkar mest som vata – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Kapha-vata (och vata-kapha)

Det är viktigt för en kapha-vata att hitta vad den brinner för och i hjärtat vill ägna sig åt, och att avsätta tid åt det. Det är också viktigt att lära sig att sätta gränser och säga ifrån när de känner sig utnyttjade. Det bidrar med viktiga pittaegenskaper till systemet. Det är balanserande för vata-kapha med varm kryddig mat och regelbunden motion, gärna på förmiddagen.

Pitta-kapha (kapha-pitta)

En person som domineras av pitta-kapha är beslutsam och får saker gjorda. Denna kombination balanseras av lätthet och humor, av att ta livet lite mer med en klackspark, roa sig, dansa och skratta. När det gäller magen kan du dels hitta de delar som är gemensamma i kostråden för pitta och kapha. Det kan vara lite knepigt, precis som med vata så är kostrekommendationerna för pitta och kapha på ina håll varandras raka motsatser. Men misströsta inte – det finns likheter!  Känn också in hur magen fungerar, kanske är det så att den beter mest som kapha – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Vata-pitta-kapha

När alla tre doshorna är lika starka kan de olika doshornas egenskaper ta sig i uttryck i olika situationer i livet. Ett generellt råd är att balansera efter årstiden, alltså balansera vata när det är kallt och torrt, pitta när det är varmt och kapha när det är kallt och blött. Även här är det förstås bra att känna in sin mage, hur den fungerar, och balansera efter det.

 

Varmt lycka till med dina doshor!

Tia <3

 

Mer läsning som kan vara intressant:

Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?

Toabesöket avslöjar din dosha

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

Balanserandet hjälper dig att leva din fulla potential!

Foto: Aziz Acharki, Unsplash.

Inom ayurveda lever vi efter devisen “balansera med motsatt kvalitet”. Men går inte det egentligen emot vår naturliga personlighet? Nej då, vi slipar bara lite på diamanten så att du kan leva din fulla potential!

Jag fick en så fin kommentar på bloggen häromdagen, den handlade om att balansera med motsatt kvalitet, som ju är en av ayurvedas deviser. Frågan gällde om man inte egentligen suddar ut och går emot sin personlighet när man balanserar med motsatt kvalitet. Men det vore ju fruktansvärt om vi skulle radera ut våra unika egenheter och bli slätstrukna allihopa. Jag ser det snarare som att vi när vi balanserar vår dominerande dosha skapar förutsättningar för oss själva att verkligen vara den briljanta person som vi är. Vi underlättar för oss att blomma ut i våra unika begåvningar och ger oss möjlighet att vara i vår fulla potential.

Du som är vata, till exempel, om du INTE balanserar dina tendenser att vilja leva oregelbundet med mycket rörelse så blir du snabbare trött, entusiasmen falnar, kreativiteten likaså. Du får gaser i magen och drabbas lätt av förstoppning. När du hoppar över måltider ökar lättheten och kylan i dig, som till slut tar dig ur balans. När vata ökar sätts immunförsvaret ner och du drar lättare på dig förkylningar och infektioner.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: Med regelbundenhet vad gäller mat och sömn, ser till att du har stunder av stillhet och reflektion, ser till att äta ordentligt och håller dig varm, så håller du dig piggare under dagen, och friskare i livet. Det innebär förstås att du också kan njuta av och ha större glädje av din kreativitet och entusiasm. Detta är bara ett par exempel, men de är tydliga.

Det handlar ju inte om att vata ALDRIG ska få resa, leva oregelbundet eller ha mycket omkring dig. Det handlar om att balansera upp med motsatt kvalitet, så att det inte väger över i obalans med alla dess negativa konsekvenser. Om du redan är ur balans behöver du vara striktare med hur du lever, om du är balanserad kan vi tillåta dig att sväva ut mer.

Om du balanserar och håller emot vata alltför mycket skapar du i stället stagnation – och kapha hamnar i obalans. Det mår du inte heller bra av. Det behöver alltså vara balans i själva balanserandet också!

Och om du som är pitta inte balanserar dina heta och intensiva tendenser, som ofta tar sig i uttryck att vilja jobba och träna hårt, tävla och prestera, att hoppa över att vila, och ignorera din kropps signaler, så blir du först grinig, otålig och kritisk mot dig själv och din omgivning. Din mage surar ur, du kan få hudutslag och kanske diarré. Om det går tillräckligt lång tid av obalans så kan du bränna ut dig helt.

Pitta har en enorm kapacitet men även pitta kan falla. Och när pitta faller så gör hen det så hårt, eftersom hen ofta har ignorerat sin kropps signaler länge. Om pitta i stället för att hela tiden köra på till över 100% (det som känns “naturligt” för pitta) varsamt balanserar med motsatt kvalitet: vila, avslappning och svalka i olika former så håller du längre, och kan följaktligen få ännu mer gjort, på ett bättre och mer hållbart sätt, och också få en större mjukhet i livet. Då blir det också hälsosamt att sedan jobba intensivt i perioder, njuta av att skapa struktur och leva ut sin passion.

Återigen, vi behöver balansera med balans. Om vi balanserar och håller emot pitta alltför mycket skapar vi ju i stället stagnation – och kapha kommer i obalans. Det mår vi inte heller bra av.

Du som är kapha behöver istället balansera dina tendenser att njuta av lugn och ro, din förnöjsamhet och ovilja till förändring och tveksamhet till aktivitet, annars är risken att du stagnerar. Då blir den redan långsamma matsmältningen ännu långsammare, du blir än mer inaktiv och får till slut nästan svårt att ta dig ur sängen på morgonen. Du kan bli självbelåten i din attityd, känna dig nedstämd och gå upp i vikt. Astma och allergi kan också komma av kapha i obalans.

Om du i stället varsamt balanserar med motsatt kvalitet: utsätter dig för förändringar i stort och smått, fysisk aktivitet varje dag och ordentligt med stimulans, så håller du dig piggare under dagen, och gladare i livet. Det innebär förstås att du kan njuta mer av din förnöjsamhet och också av lugn och ro, samt av alla de underbara kärleksfulla kvaliteter som du har.

Om vi aktiverar kapha alltför mycket skapar vi för mycket rörelse – och vata kommer i obalans hos oss. Det mår vi inte heller bra av. Det behöver som sagt vara balans i själva balanserandet också!

Lycka till med balansen!

Allt kärlek,

Tia

 

Relaterad läsning:

Därför har du svårt att hitta din dosha

5 anledningar att älska din dosha!

Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Foto: Christian Kielberg, Unsplash.

Ingen påverkar din hälsa mer effektivt än du själv. Ge ditt liv en rytm som läker och balanserar!

Jag har på sistone tänkt en del på det här med att vara ansvarig för sin egen hälsa, och på att det kan vara tufft i att inse att vi faktiskt själva till stor del skapar vårt välmående. Det ÄR ett stort ansvar och något som vi har blivit vana att lägga i andras händer: hos sjukvården, läkemedelsföretagen och olika hälsoexperter. Men ingen är mer expert på din kropp än du, och ingen påverkar din kropp mer än du. David Frawley säger det så fint i sin bok Ayurvedic Healing A Comprehensive Guide (ja, jag läser den fortfarande – hinner ju aldrig läsa!).

Det vi gör varje dag skapar våra liv, den vi är, och vår hälsa. Sporadiska besök hos läkare eller healers, oavsett vilka de är och hur duktiga de är, kan inte ersätta eller förändra effekten av hur vi själva tar hand om oss under livets övriga dagar.

Jag tror att vi både underskattar kraften av vår egen självläkning, och att vi inte till fullo förstår hur viktig den är för vårt välmående.

Det intressanta är att den livsstil och de val vi behöver göra ofta innebär motsatsen till vad vi tycker är härligt och skönt. Jag har skrivit om det tidigare. Vata som är snabb, rörlig och oregelbunden till sin karaktär balanseras ju av regelbundenhet och långsamhet, och pitta som är en riktig eldsjäl, som älskar att prestera och tävla, balanseras av att inte alltid ge 100% och prestera. Och kapha, slutligen, som uppskattar det softa livet och inte längtar alls efterförändring mår bäst av att ändra saker i stort och smått.

Det här går ju igen i den typ av yoga som är bäst för respektive dosha. Vata bör yoga långsamt och stretcha sina stela muskler och leder. Pitta bör yoga till 80% av sin kapacitet och släppa prestigen på mattan medan kapha bör flowa igenom energiska pass.

Jag märker när jag har ayurveda yoga att det inte alltid är så populärt att yoga på det sätt som är mest balanserande. Vata kommer ofta in i ett snabbare tempo, pitta tar i mer än de ska – och kapha kommer oftast inte alls på yogan. 🙂

Jag ser det också hos de som kommer på ayurvedisk hälsokonsultation. Jag kan ta pulsen och ge råd, men den som har makten och kan bestämma om det kommer att bli balans eller inte är klienten själv! Och självklart är det de allra mest dedikerade klienterna, som tröttnat rejält på sina obalanser och därifrån får motivation att förändra sig, som får bäst resultat.

Balansera med motsatt kvalitet, och lika ökar lika är de två av de viktigaste deviserna inom ayurveda, och innebörden av dem behöver vi ta till oss och förstå vikten av för att vår självläkning ska bli så effektiv som möjligt. Men vi får försöka se det som att det inte innebär att utöva jobbig disciplin för att inrätta trista rutiner som strider mot vår lust och innersta vilja. Snarare kan vi se det som att vi ger våra liv rätt rytm, en rytm som skapar harmoni och balans i kropp och sinne. Och faktum är att ju längre tiden går med rätt livsrytm, desto lättare kommer det att kännas.

Det är nämligen så att den ayurvediska livsstilen för respektive dosha är ett naturligt sätt för oss att leva. Att det tar emot och känns obekvämt beror helt enkelt på att vi är ur balans – vår kropp och vårt sinne har glömt vad det behöver för att leva i optimal harmoni och hälsa. Ju mer ur balans vi är desto mer ur balans känns det naturligt att leva – och tvärtom.

Ett tips för att se dina framsteg med den härligt helande ayurveda-rytmen är att skriva dagbok om hur det går. Skriv ner vilka nya vanor du tar dig an och notera regelbundet hur det går och hur du mår. Du kommer att bli belönad för din strävan efter din naturliga livsrytm!

All kärlek

Tia

PS: I morgon och på söndag håller jag yoga på Allt för hälsamässan i Älvsjö, 10.30-11. Söndag berättar jag också om 10 ayurvediska hacks för kropp och sinne, i Pratbubblan kl 12.45. Hoppas att vi ses! <3

 

Relaterad läsning:

Välj rätt yogarörelser för din dosha

Dina känslor påverkar hälsan lika mycket som örter

Börja din ayurvedaresa här

 

 

 

Dina känslor påverkar hälsan lika mycket som örter

Foto: Pro Church Media, Unsplash.

Dina känslor påverkar din hälsa minst lika kraftfullt som örter, kost och livsstil. Dina känslor hänger samman med en smak, och förstärker denna smaks effekt på kroppen. Allt för mycket avund kan till exempel skada levern, medan sorg urlakar oss på samma sätt som bittra smaker.

 

Jag läser den otroligt intressanta boken Ayurvedic healing. A comprehensive guide av David Frawley (jag har läst en helt bunt av hans böcker om ayurveda och de är alla underbara! Lite svårgenomträngliga emellanåt – men underbara!), där skriver han bland annat om våra känslor och hur de kopplar till de sex smakerna och därmed också till olika organ i kroppen.

Inom ayurveda säger vi ju att våra tankar och känslor är lika viktiga för vårt välmående som vad och hur vi äter. Vi pratar om att känslor kan ta oss ur balans och orsaka skada i våra kroppar. I David Frawleys bok blir det tydligt hur allt hänger ihop.

Inom ayurveda pratar vi om de sex smakerna sött, salt, surt, strävt, kryddigt, bittert, jag har skrivit mer om det här. De sex smakerna kopplar till de fem elementen, som allt i universum är uppbyggt av.

Sur –> eld & jord

Söt –> vatten & jord

Salt –> eld & vatten

Sträv –> luft & jord

Kryddig –> eld & luft

Bitter –> rymd & luft

De tre doshorna vata, pitta och kapha är ju också manifestationer av de fem elementen (vata = luft och rymd, pitta = eld, kapha = vatten och jord) och då förstår vi hur de sex smakerna ökar eller minskar våra doshor.

De sex smakerna kopplar i sin tur till varsina organ i kroppen, som de med överdrivet användande också skadar. Men de “smaksätter” också våra känslor. Så här hänger smak, organ och känsla ihop:

SMAK – ORGAN – KÄNSLA

Söt – mjälten och bukspottskörteln – kärlek

Salt – njurarna – girighet

Kryddig – lungorna – hat

Sur – levern – avund

Bitter – hjärtat – sorg

Sträv – tjocktarmen – rädsla

Känslor påverkar oss alltså lika mycket som mat eller örter och ökar också effekten på de smaker som kopplar till dem. Om vi till exempel upplever mycket rädsla i livet, så ökar de den sträva smakens sammandragande effekt på vår kropp. Alltför mycket av vilken smak som helst kan skada kroppen. Alltför mycket söta smaker bygger upp slem och toxiner, sälta skapar löshet, alltför mycket sura smaker skapar alltför hög surhetsgrad i kroppen, kryddigt skapar inflammation, bittra smaker i överdrift ökar kylan och sträva smaker orsakar sammandragningar och blockeringar.

Det är fint att förstå känslornas effekt på oss när vi vill uppnå hälsobalans. Det är en sak att äta kosttillskott, justera kosten och dagsrutinerna, men om vi fortsätter att tillåta oss att brusa upp över våra medtrafikanter, känna avund på vår kollega som är mer “framgångsrik” än vi eller gräma oss över gamla oförrätter så kommer vi att fortsätta skada vår kropp. Vi behöver känna och tillåta alla känslor – men inte alltid agera på dem. Att trycka tillbaka känslor är inte heller det hälsosamt, det skadar också kroppen. Vi behöver släppa dem.

I boken Nystart i livet skriver jag om den fantastiska tekniken för känslorelease som jag fick lära mig på min utbildning som kan hjälpa oss att acceptera och sedan släppa känslor. Mitt bästa och mest effektiva tips för att hantera negativa känslor är annars att meditera. Meditation hjälper oss att bli mer balanserade känslomässigt. Se min artikel nedan för tips på hur du kommer igång med meditation!.

All kärlek till dig,

Tia

 

Annat på samma tema:

Så kommer du igång att meditera

Så tar du hand om dina båda hjärtan!

 

 

 

Recept: Så här lagar du hälsodrycken golden milk

Foto: Camilla Lindqvist.

Den klassiska och supergoda gurkmejadrycken golden milk passar utmärkt att värma sig med under småkyliga dagar. Här är recept på både själva drycken och pastan som du lagar till den med.

 

När hösten och frosten biter ifrån är golden milk både en god och helande vän att värma sig med. Gurkmejan kommer med alla sina näringsmässiga effekter (antioxidant, stärker mage och tarm, inflammationshämmande, bra för stela leder och för huden) och värmen i sig gynnar kropp, sinne och matsmältning. Svartpeppar är också fantastisk för matsmältningen och hälsan men här har vi med det för att kroppen lättare ska ta upp det verksamma ämnet i gurkmejan, kurkumin, och övriga kryddor är i det här receptet med för sin mumsiga smak! <3

För att göra golden milk gör vi först en pasta med gurkmeja och svartpeppar. Den här dosen pasta förvaras i en lufttät burk i kylen och håller några dagar.

Golden milk är superfin för alla tre doshorna.

 

Gurkmejapasta 

Ingredienser cirka 0,5 dl pasta

0,5 dl mald gurkmeja

0,5 tsk svartpeppar

1,5 dl vatten

Gör så här: Koka upp kryddorna i vattnet i en liten kastrull. Låt koka under omrörning på låg värme i 8-9 minuter, till pastan är krämig.

 

Golden milk

Ingredienser ca 2 dl

2 dl valfri mjölk

0,5-1 tsk gurkmejapasta

1 tsk olja, ghi, mandel- eller kokosolja

ev 1 nypa kanel

ev 1 nypa kardemumma

Lite jaggerysocker eller lönnsirap

 

Gör så här: Vispa samman mjölk och pasta i en kastrull, låt blandningen bli varm. Tillsätt olja och kryddor efter smak, låt sjuda några minuter. Söta efter smak, drick och njut!

 

All kärlek,

Tia

PS: En variant av det här receptet är med i min bok Boosta din hälsa med naturens näringsbomber.

 

Relaterad läsning:

Enklaste receptet på ghi – ayurvedas flytande guld

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

8 sätt att lindra dina klimakteriebesvär naturligt

Foto: Joe Gardner, Unsplash.

Är du kvinna kring 40-50 och har det besvärligt med oregelbunden mens, dålig sömn och sviktande humör? Det kan vara klimakteriet som stökar runt i din kropp. Här är 8 tips som lindrar!

 

Det är internationella klimakteriedagen i dag, och vad passar väl bättre än att gå på en kvällskurs i kvinnohälsa? Det är den superkompetenta ayurvedaläkaren Sangeeta Balaprakash som håller kursen som jag ska gå på ikväll, som handlar om PMS, klimakteriet, graviditet och mens – viktiga ämnen som det ska bli så spännande att fördjupa sig i. Men redan nu tänkte jag dela med mig lite av det jag kan om klimakteriet, och hur vi kan lindra besvären med hjälp av ayurveda.

Klimakteriet är ju något som alla vi kvinnor går igenom, men de besvär vi har skiftar enormt mellan oss. Vissa upplever verkligen stora besvär under de ungefär tio åren som menopausen förbereds (51 är snittåldern då mensen upphör), medan andra glider igenom åren utan större problem. Titta en generation bak för att få en föraning om hur du kommer att uppleva klimakteriet, så som din mamma hade det under dessa år kommer du med stor sannolikhet också ha det, visar studier.

Besvären med värmevallningar, sömnproblem, humörsvängningar, oregelbunden mens och torra slemhinnor uppstår när östrogennivån minskar, vilket den gör när kroppen förbereder sig för menopaus. Här nedan följer några naturliga sätt att boosta östrogennivåerna, och se till att du mår så gott som möjligt genom dessa år! Om du lider av stora besvär så rekommenderar jag dig att uppsöka en ayurvedisk hälsorådgivare i närheten av dig för mer individuella råd för just dina obalanser.

 

8 naturliga sätt att lindra klimakteriebesvär

1. Ät en handfull sesamfrön eller andra produkter av sesamfrön varje dag. Sesamfrön innehåller höga halter av naturligt växtöstrogen, som alltså balanserar kroppens hormonnivåer.

2. Ät sojaprodukter varje dag, av samma anledning som rådet här ovan. Även soja innehåller naturliga växtöstrogener.

3. Undvika salt, sur och starkt kryddad mat, som ökar pitta och som kan öka besvären med värmevallningar. Av samma anledning kan du undvika eller dra ner på alkohol.

4. Se till att du får tillräckligt mycket sömn. Sömnen är väldigt viktig för både hormonbalansen och för humöret och ditt allmänna välmående. Nedan hittar du länkar till inlägg om hur du gynnar sömnen.

5. Stress ökar känslan av fysiska och psykiska obehag kring klimakteriet. Tillåt dig vila och återhämtning! Nedan hittar du länkar till inlägg om stress och stresshantering.

6. Ät ett dagligt tillskott av shatavari som balanserar hormonerna. Shatavari är roten från sparris, och används inom ayurveda för att lindra kvinnors hormonella besvär, så som med mens och vid klimakteriet.

7. Ändra inställningen. Många betraktar klimakteriet som ett besvär, ett problem, eller till och med något deprimerande: De fertila åren är över och vi går in i den delen av livet när vi märkbart börjar åldras. Se om det i stället går att glädjas över att livet går in i en mjukare, lugnare och mer avslappnad fas. Njut av att vara äldre och klokare, av att du faktiskt kan släppa taget om många av de saker och orosmoment som tidigare kändes så stora och överväldigande, men som nu känns alltmer oviktiga. Njut av att våga vara den du är och göra det du vill. Bejaka din kropp och ditt sinne, och njut av det liv du har skapat åt dig. Se till att ha roligt! På det sättet blir åren i och efter klimakteriet härliga i stället för besvärliga!

8. Ät tillskott av mineraler som kalcium, magnesium och zink. Ta dem på kvällen så kan de lindra nattliga vallningar. De förebygger också benskörhet, som kvinnor lättare får efter klimakteriet, när östrogenhalterna minskar.

Varmt lycka till, kära du!

Tia

5 sätt att få till en god nattsömn

Rutinerna som skyddar dig mot stress

3 effektiva yogarörelser mot stress