Därför har du svårt att hitta din dosha

Foto: Suhyeon Choi på Unsplash.

Är det svårt att få grepp om vilken dosha du “är”? Känner du igen dig i alla beskrivningar, och i flera av alternativen när du gör tester – eller inte i någonting? Jag vet, det där med vår doshasammansättning kan vara knepigt att få grepp om. Här är 3 anledningar till att det är svårt – och hur du gör för att få koll!

 

1. Du har fler än en dominerande dosha i din grundkonstitution. 

Din doshasammansättning kom till i det ögonblick när du blev till, och enklast är det förstås om vi domineras av en av de tre vata, pitta eller kapha. Men det finns egentligen sju huvudtyper av doshasammansättningar. Det finns som sagt de som domineras av en av vata, pitta eller kapha, men också de som domineras ungefär lika mycket av två av doshorna – eller ungefär lika mycket av alla tre (även om den kombinationen är ovanlig). Här är dubbel- och trippelkombinationerna:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

Det stökar förstås till det för oss när vi har lika mycket av två eller flera doshor. Då handlar det om att förstå vilken dosha som dominerar var i kroppen. Om du till exempel är vata-kapha och vata dominerar i sinnet mår du förstås bäst av att balansera vata i tankar och beteende. Du kan läsa mer om sinnet, våra känslor och doshorna här.

Samtidigt som exempelvis vata dominerar i sinnet kan din matsmältning domineras avexempelvis kapha – och då mår du bäst av att följa kapha-diet, läs mer om kaphakosten på kaphalänken nedan.

Men hur ska du då veta vilken dosha din matsmältning är? Det finns enligt ayurveda fyra olika matsmältningstyper. Du bör justera kosten efter den som du känner igen dig mest i. Jag har skrivit om detta i det här inlägget.

Om du har lika mycket av alla tre doshorna i din grundkonstitution och inte kan urskilja vilken som dominerar var i kropp och sinne mår du bäst av att balansera efter årstid. När det är kallt och torrt balanserar du vata, när det är varmt balanserar du pitta och när det är kallt och fuktigt ute balanserar du kapha. Se respektive länk längst ner.

 

2. Du obalans i en eller flera doshor

Om du har obalans i en eller flera doshor kan det vara svårt att känna igen sig i böcker om doshorna och genom att göra enklare doshatester. I tester svarar du oftast bara på hur du och din kropp och sinne alltid har fungerat, och får alltså fram din grundkonstitution. Där känner du kanske delvis igen dig, men samtidigt upplever du gaser i magen, förstoppning, nedstämdhet eller ilska och frustration. Dessa symptom ingår ju inte i grundkonstitutionen utan är obalanser, som de flesta av oss ofta har.

Om du har kraftiga obalanser och symptom på ohälsa rekommenderar jag att du gör en konsultation hos en ayurvedisk hälsorådgivare i närheten av dig. Pulsen ljuger aldrig och i en konsultation får du veta exakt vilken dosha som är ur balans, var i kroppen och vilka symptom det ger. Du får också råd om behandling för obalansen. Du kan läsa mer om hur mina konsultationer går till här.

Du kan också skicka efter mitt utökade doshatest som har en del som enbart handlar om obalanser. Maila så skickar jag det på en gång! Detta test kan räcka om dina obalanser är lite mindre om fattande.

 

3. Du har ama.

En tredje anledning till att du inte känner igen din dosha i enklare tester kan vara att du har ama. Du kan ha diffusa symptom som illamående, yrsel och allmän slöhet, stor trötthet, som egentligen inte kan tillskrivas något särskilt som du gjort eller ätit, åtminstone inte vad du kan förstå. Dessa symptom kommer inte heller fram när du gör enkla doshatestet.

Jag har skrivit om ama i det här inlägget. Om du har ama är det det första som du behöver ta tag i för att uppnå hälsa. Ama som har ackumulerats i kroppen försvinner inte av sig själv, du behöver hjälpa kroppen att rensa ut det.

Här är en kur som du kan börja med, om symptomen är kvar efter den så rekommenderar jag återigen ett besök hos en ayurvedisk hälsorådgivare. Hos en sådan får du hjälp att göra en kraftfullare utrensning på flera plan. Jag brukar ge även yogarörelse och andningsövningar för att ytterligare stärka effekten av reningen.

 

Hoppas att några polletter trillat ner efter det här inlägget. Hör av dig om du har några funderingar!

All kärlek,

Tia

PS: Du har väl inte missat mitt senaste nyhetsbrev, bland annat med info om mitt ayurvedaretreat till Spanien. Läs det här. <3

 

Relaterad läsning:

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

 

 

 

Inspireras till en vegetarisk heldag med ayurvediska smaker!

Recept på vegetarisk mat med ayurvediska smaker för en hel dag.

Laga ayurvediskt och vegetariskt en hel dag!

Det är vegetariska världsdagen i dag – låt dig inspireras till en vegetarisk heldag med ayurvediska smaker! Här är recept på frukost, lunch och middag, allt anpassat efter vata dosha, som dominerar i omgivningen just nu!

Inom ayurveda föredrar vi vegetarisk mat, bland annat eftersom vegetarisk mat är lättare för kroppen att ta hand om. Och som jag tidigare skrivit är vi inte vad vi äter, utan vad vår kropp kan absorbera. När maten är svårsmält tar vi helt enkelt inte upp näringen lika lätt. Om du vill vara pigg och hälsostark vill det alltså till att du håller matsmältningen vid god vigör. Det kan du bland annat göra genom att välja vegetariskt.

Ett annat sätt att hålla igång matsmältningen är att äta varm väl tillagad mat. Undvik kall och rå mat, som till exempel sallader, alldeles särskilt under vataårstiden, som nu råder (senhöst och vinter).

Slutligen är det bra att äta det kraftigaste målet mat mitt på dagen, när matsmältningen är som starkast. Till miggad räcker det med soppa och på morgonen passar det bra med gröt.

Här har jag valt ut tre av mina egna goda recept, helt vegetarisk mat med ayurvediska smaker för en hel dag:

FRUKOST: Havrefröjd (se receptet för vata i länken Frukostfavoriter nedan)

LUNCH: Mungdahl med squash och citronris

MIDDAG: Magisk sötpotatissoppa med balanserande saffran till middag

Se länkarna här nere.

Mer inspiration: nu finns också mina tre e-böcker med 10 vegetariska ayurvediska recept på frukost lunch och middag för de tre doshorna. Du hittar dem bland annat hos Bokus, där de kostar 43 kronor styck att ladda ner.

Så här ser de ut, formgivna av urduktiga Kajsen Burell:

 

 

 

 

 

Kom ihåg att laga maten med kärlek!

Tia

 

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

Recept: Mungdahl med squash och citronris

Recept: Magisk sötpotatissoppa med balanserande saffran

 

 

Skydda hjärtat från måndagsstressen!

Foto: Giulia Bertelli, Unsplash.

Risken att drabbas av hjärtinfarkt är 11 procent större på måndagar än på veckans övriga dagar. Stressnivåerna är i topp och hjärtat ansträngs till max. Så här skyddar du ditt hjärta mot måndagsstressen.

 

I morgon är det måndag igen, och för de allra flesta av oss början på en ny arbetsvecka. Just måndagar är den farligaste dagen för hjärtat, visar forskning på data från över 150 000 hjärtinfarkter. Måndagar är den dag då allra flest drabbas av infarkter.

En hjärtinfarkt innebär att en del av hjärtmuskeln drabbas av syrebrist, vilket kan leda till smärta, andnöd och svårigheter för hjärtat att pumpa runt blodet.

Det är välkänt att stress skadar hjärtat, och det här är ett tydligt tecken på det. När måndagen kommer och arbetsveckan börjar igen ökar stressen så mycket att hjärtat riskeras att drabbas av överansträngning.

Stress är det absolut största hotet mot vår hälsa. Det sliter enormt på hela vår kropp och vårt sinne. Inom ayurveda pratar vi ju alltid om balans, och om du stressar så är det omöjligt att vara i balans. Om din hälsa vacklar och du lever ett stressigt liv så är det första du behöver göra att sluta stressa. För att sluta stressa behöver du ofta jobba på flera fronter. Samtidigt som du jobbar konstruktivt på din arbetsplats för att påverka så att din arbetssituation blir mindre stressande behöver du bygga upp ditt skydd mot stress, och där är yogiska tekniker mycket effektiva hjälpmedel.

Den enkla andningstekniken Sheetali pranayam funkar väldigt bra vid överansträngning och alltför mycket hetta i systemet. Sheetali pranayam är perfekt för att svalka pitta, motverka stress, högt blodtryck och också för att lindra feber. Den är lugnande för hela systemet. Du kan göra den 5-10 minuter på morgonen, så att du går in i dagen lugn och ostressad.

Låt Sheetali pranayam ingå i din morgonrutin redan från i morgon! <3

 

Sheetali pranayam

Gör så här: Sitt i Lätt meditationsställning eller på knä i Diamantpositionen, vila händerna i knäet, tumme mot pekfinger. Kom in i ett långsamt, långt och djupt andetag, känn överkroppen expandera på varje inandning och sjunka tillbaka på varje utandning. Stick ut tungan och rulla upp sidorna på den, så att den blir som en smal tub. Runda läpparna runt tungan. Titta i kors mot nästippen. Andas in sakta genom tungan, låt det bli ett sörplande ljud. Fyll upp magen och hela överkroppen med andetaget. Slut ögonen och håll andan inne så länge det känns bekvämt. Andas sedan ut genom näsan, långsamt och mjukt. Öppna sedan ögonen, titta i kors mot näsan, stick ut tungan som en tub igen och fortsätt.

Om du inte kan rulla ihop tungan som en tub kan du dra bort läpparna från tänderna och andas in genom att suga in luften mellan tänderna.

 

Ta hand om dig alla dagar i veckan – men särskilt på måndagar!

TIa <3

PS: Längtar du efter att få in ayurvediska vanor i din vardag, men inte riktigt vet hur du ska göra? Kolla om min mailkurs Börja din ayurvedaresa här kan vara något för dig! Där guidas, peppas och inspireras du steg för steg under 12 veckor till en ayurvedisk livsstil som funkar i sin vardag. Läs mer och beställ här.

 

Relaterad läsning:

Rutinerna som skyddar dig mot stress

3 effektiva yogarörelser mot stress

Låt inte stressen komma åt dig!

 

Dags att balansera vataårstiden

Foto: Eric Muhr, Unsplash.

Vinden viner runt knuten och det börjar bli kyligt ute. Vata tar över i naturen med sin kalla, torra och blåsiga kvalitet. Så här gör du för att balansera vata och undvika att vata ökar hos dig!

 

Vatas kvaliteter är lätt, kall, torr, snabb, rörlig och oregelbunden, och dessa tar alltså över i naturen när vataenergin dominerar. Vatas period är när det är blåsigt och kallt ute, ungefär oktober till mars.

Om du domineras av vata eller har en vataobalans är det sannolikt att du också kommer att känna av att vata ökar än mer i dig när kylan kommer, medan alla som har mycket pitta i sig snarare tycker att det är lite skönt med svalkan. Du som påverkas mycket av vataenergin utifrån behöver alltså balansera upp den, och med de ayurvediska deviserna lika ökar lika, och balansera med motsatt kvalitet  i minnet är det lätt att förstå att vi behöver möta detta med ökad tyngd, värme, smörjning, långsamhet och regelbundenhet. Detta gäller maten, men förstås också livsstilen i stort!

 

Här är några saker att hålla i minnet när du vill balansera vata:

-Ät varm och väl tillagad mat och drick varmt, även vattnet ska vara uppkokat och drickas varmt.

-Smörj inifrån och ut: abhyanga (se länk nedan) håller dig mjuk och smidig utifrån, ghi (se recept här) och såsig mat så som grytor smörjer dig inifrån.

-Undvik stress och snabba förändringar. Yoga och träna långsamt.

-Håll dig varm. Undvik drag och kalla vindar. Klä på dig!

-Ät och sov på regelbundna tider.

I det här inlägget kan du läsa mer om vata och hur du kan balansera vata.

All kärlek och varmt lycka till!

Tia

PS: Det är dags att anmäla sig till andra omgången av mitt inspirationsmail Börja din ayurvedaresa här (start 5 oktober), där du steg för steg under 12 veckor guidas till en ayurvedisk ilvsstil. Läs mer och beställ här.

 

Relaterad läsning:

Stilla din oro med ayurvedisk massage

Recept: Ayurvedisk grönsaksgryta med mandel

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch

 

 

Låt din matsmältning styra vad du äter

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Ayurveda skiljer på fyra typer av matsmältning. Beroende på vilken du har bör du balansera med olika kost. Slö, oregelbunden, intensiv eller balanserad – vilken typ av matsmältning har du?

 

Matsmältningen är grunden till hälsa och balans, enligt ayurveda har alla sjukdomar sitt ursprung i magen och matsmältningen. Du är inte vad du äter, eller ens hur du äter – du är vad du absorberar. Och vad du absorberar beror på hur din matsmältning, agni, fungerar.

När vår matsmältning fungerar som den ska och är i balans hjälper den oss att känna oss positiva, optimistiska, entusiastiska och lyckliga. Vi har god energi och vitalitet. När vår matsmältning är ur balans mår vi inte alls lika bra. Vi känner oss tröga, stressade och kan till och med känna oss rädda, arga eller nedstämda. Vi får sämre energi och känner oss uppblåsta och blockerade. I dag är det vanligt att ha en matsmältning i obalans, som följd av försämrade matvanor, stress och sämre kvalitet på den mat vi äter.

Ayurveda säger att det finns fyra typer av agni, du hittar dem här nedanför – vilken av dem har du? När du vet vilken typ av matsmältning du har är det lättare för dig att balansera den så att den fungerar så bra som möjligt.

Balanserad agni: Du är hungrig på regelbundna tider. Måltider smälts på cirka 4 timmar. Du har varken överdrivna cravings eller ett ointresse för mat. Tarmrörelserna är regelbundna och jämna. Du mår för det mesta toppen.

Oregelbunden agni: Du har en oregelbunden aptit, magen sväller ofta upp. Matsmältningen gör ont, du kan till och med ha kramp i tarmarna. Du är ofta förstoppad och har torr avföring, magen bullrar och du är gasig. Detta är vanligt hos personer som domineras av vata. Om du känner igen dig i en oregelbunden matsmältning kan du balansera med kost för vata, du hittar tips på det här.

Intensiv agni: Du har intensiv hunger men svag matsmältning, Du har ofta lös avföring och en brännande känsla i tarmarna. Du är ofta törstig. Det här är vanligt hos personer som domineras av pitta. Om du känner igen dig i en intensiv matsmältning kan du balansera med kost för pitta, du hittar tips på det här.

Svag agni. Du har dålig aptit och långsam matsmältning. Du känner dig tung efter en måltid. Matsmältningen är trög och du har mycket avföring.Du har envisa cravings efter sötsaker. Detta är vanligt hos personer som domineras av kapha. Om du känner igen dig i en svag matsmältning kan du balansera med kost för kapha, du hittar tips på det här.

 

Jag önskar dig en lagom balanserad agni!

Tia <3

 

Därför rekommenderar ayurveda att du äter färsk mat

Nyskördat och nylagat är bäst ur näringssynpunkt. Rester blir sämre ju längre ifrån tillagning de kommer. Det här säger ayurveda – och har stöd i vetenskapen. Jag reder ut begreppen kring varför ayurveda säger att vi bör äta maten så färsk som möjligt.

 

Ett FB-inlägg på min sida nyss fick lite frågor kring rester. Mitt inlägg gick med glimten i ögat ut på att jag i förmiddags först skrev ett stycke i min nya bok (kommer ut i oktober) om att ayurveda förespråkar att man INTE bör äta rester – varpå jag sedan värmde gårdagens middag till lunch. När livet kommer emellan, liksom. Men frågorna under inlägget kom mest att handla om rester och dess näringsvärde.

Jag tycker själv att det är knepigt det här med rester. Det är ju så klimatsmart och ofta gott att äta upp dem. Men enligt ayurveda bör vi alltså inte äta gammal mat, bland annat för att näringsinnehållet gradvis minskar från tillagningstillfället. Och detta får stöd i forskningen. Inom ett par dygn från skörden har de flesta plantor förlorat upp till 30-45 procent av sitt näringsvärde.

Näringsvärdet är som högst när plantan är mogen. Ofta skördas grödan lite innan den är helt mogen (allra bäst ur näringssynpunkt är alltså att odla själv), för att hålla bättre genom efterföljande hantering. Näringstillförseln från marken avbryts när grönsaken skördas. Från det ögonblicket minskar också näringshalten hela tiden, fram tills dess att grödan tillagas och äts eller förmultnar. Och det kan dröja upp till 10 dagar innan grönsaken hamnar i vår kyl.

Vitaminer och antioxidanter försvinner snabbt. Inom en vecka är 15-55 procent av vitamin C borta ur grönsakerna. Bönor förlorar 45 procent av sina vitaminer på väg hem till oss, broccoli och blomkål 25 procent. Det är syret som ökar förbränningen av de näringsämnen som finns kvar i grönsaken. Färdighackade grönsaker har förlorat än mer näring, eftersom grönsakerna då i än högre grad kommer i kontakt med syre.

Lägg till tillagningsprocessens påverkan på näringsinnehållet, så är det lätt att förstå rekommendationen att helst äta så nytillagat som möjligt. Det är också lätt att förstå att mat som värms upp flera gånger inte alls har särskilt mycket näring kvar. Det här förstod de visa människorna redan för 5000 år sedan. Och när det vi äter förlorar sin näring blir den inte igenkänd som mat av kroppen, som då får svårare att bryta ner den, varför den riskerar att bli till ama, osmälta slaggprodukter.

Att äta ekologiskt odlat ökar chansen än mer att få i sig näringsämnen som antioxidanter. Antioxidanter är växternas eget skydd och när plantan får växa upp utan konstgjort bekämpningsskydd så utvecklar den själv ett starkare skydd mot angrepp. Förutom att vi slipper bekämpningsmedel, alltså.

Sedan hänvisar ayurveda också till prana, livskraft eller energi, som finns i levande grödor, minskar i skördade grödor, minskar än mer i tillagade grödor och konserver och, till skillnad från vad vetenskapen säger om näringsämnen, inte klarar att bli fryst. Det kan vi tro vad vi vill om, men som yogi tror jag definitivt på pranaenergi, den livskraft som finns i oss och runt omkring oss, och som vi använder oss av när vi gör pranayama, andningsövningar.

Nu hoppas jag att det där med att undvika rester inte framstår som lika märkligt. Jag hoppas också att ingen ser detta som ett måste. Ingen dör av att äta rester någon gång, livet och hälsan är ett resultat av en helhet, en hel livsstil. Att stressa sönder sig för att hinna laga färskt till varje måltid kan vara lika förödande som att äta rester. Välj dina strider. Allt är som det ska.

Här är ett inlägg med recept på en termosgryta som jag lade ut förra veckor, om detta inlägg inspirerade dig att äta mer färsk mat. 🙂

Kärlek

Tia <3