Äntligen är ayurvedaboken färdigskriven – det här handlar den om!

Så är den äntligen färdigskriven, min bok Nystart i livet med ayurveda. Boken handlar om hur vi kan leva vårt bästa och längsta liv med sprudlande vital hälsa med hjälp av ayurvedan, och kommer ut i slutet av augusti. Här är innehållet i alla 7 kapitlen.

I tisdags skickade jag hela bokmanuset som jag har filat på sedan i julas till min eminenta förläggare Annika Bladh för genomläsning. Det känns helt fantastiskt att boken äntligen är klar, och jag är så stolt och glad och lycklig.

En av de saker som värmer mig mest om hjärtat när det gäller ayurvedan är ju dess holistiska syn på människan och att allt spelar roll för vår hälsa, från hur vi behandlar våra medmänniskor till hur vi äter vår mat. Och det holistiska speglas i bokens innehåll. Här är alla kapitelnamn, du kan läsa mer om vad var och ett av dem innehåller lite längre ner.

 

  1. Fyra steg till ett nytt liv
  2. Hur allt hänger ihop
  3. Hjärtat har alltid rätt
  4. Din mat – medicin eller slagg?
  5. Stilla din längtan
  6. Rasayanas – läran om föryngring
  7. Var dag en ny möjlighet

 

Jag hoppas så klart att Nystart i livet med ayurveda kan hjälpa till att sprida den kloka och härliga ayurvedan än mer, så att fler upptäcker den, förstår den och tar till sig råd och rekommendationer som kan hjälpa dem att må sitt allra bästa, skina sitt allra starkaste. Det behövs inte heller någon total nystart på alla plan, om vi inte orkar. Ayurvedan är ju fantastisk på det sättet att den både är helt enormt omfattande, samtidigt som det kan räcka med en så enkel sak som att ändra måltidsdryck eller lägga till en 5 minuter lång morgonrutin för att förbättra sin hälsa märkbart.

Vi planerar boksläpp redan i slutet av augusti, jag tror att jag tidigare har sagt och skrivit oktober, men vi kunde tidigarelägga den – hurra! Fram tills dess ska förläggaren Annika Bladh fortsätta läsa igenom den, vi ska ta några kompletterande bilder på yogapositioner, bästa Jessica Sunnebo ska formge den och så ska den tryckas. En bok är en lång process! 🙂

Alla som köper boken får om de också registrerar sig på min hemsida (mer info om detta kommer) extramaterial i form av ett utökat doshatest, som med ännu lite större precision kan avgöra din dominerande dosha och obalanser, en ljudfil och pdf på ett 30 minuter yogapass som balanserar alla doshor, och också en e-bok med 10 ayurvediska recept anpassade efter de tre doshorna. Superfint extramaterial, om du frågar mig. Just maten vet jag att många som är intresserade av ayurveda kämpar med att få till, och yogapasset är underbart!

Vi kommer också att beställa några böcker för extra tidig leverans. Vill du ha boken så snabbt som möjligt, innan den ens hunnit komma ut bokhandeln? Skicka ett mail så skriver jag upp dig på förhandslistan! Priset är inte klart än, men det blir normalt bokpris, omkring 200 kronor.    

Boken blir drygt 200 sidor lång och innehåller 7 kapitel + ett kapitel med resources, yogapositioner, andningsövningar och meditationer. Här är den informationstext om boken som står på infobladet här bredvid, om respektive kapitel, jag tror att bilden är för liten för att kunna dra upp så att det går att läsa, nämligen:

“Längtar du efter ett liv som känns meningsfullt och härligt? Där stress och prestationshets inte drar ner dig? Där aptiten är god och sömnen likaså? Där du oftast känner dig stark, frisk, harmonisk och glad?

Unna dig en nystart med de kärleksfulla hälsolärorna ayurveda och yoga!

Här guidar ayurvedans kloka helhetssyn och yogans kraftfulla tekniker dig till ett liv i balans, ett skönare, mer tillfredsställande och lyckligt liv. Du får stöd att landa i en tilltro till dig själv och livet, med mindre trötthet, oro och frustration.

Boken innehåller ett doshatest och guidning till rätt typ av kost, yogarörelser, pranayama och livsstil för din dominerande dosha. Börja med den del av livet som skaver mest, och ta ett steg i taget i din nystart. Lita på att du kommer fram.

Fyra steg till ett nytt liv handlar om förändringens faser enligt ayurvedan, och hur du gör en förändring som håller i sig.

I Hur allt hänger ihop får du koll på logiken bakom ayurvedan, elementen och doshorna, så att du enklare hittar din unika hälsobalans.

Hjärtat har alltid rätt handlar om det ayurvediska hjärtat, hur obalans skapas när du stressar och ignorerar ditt hjärtas röst, och hur du tar bäst hand om känslor och tankar som skaver. Du får tips för mindre stress och bättre sömn.

Din mat – medicin eller slagg? handlar om ayurvedans viktigaste område: matsmältningen, om den bästa kosten för din dosha, om agni och hur du undviker att skapa ama istället för näring.

Rasayana – läran om föryngring handlar om hur vi kan ta hand om kropp och sinne för att uppnå mer vitalitet, starkare hälsa och skönare harmoni, så att vi håller oss friskare och lever längre.

I kapitlet Stilla din längtan guidas du av den klassiska skriften Yoga Sutras till större lycka och meningsfullhet genom en andlig livsstil.

Var dag en ny möjlighet ger tips till dig som vill smyga igång nystarten: sköna morgonrutiner, stärkande yoga och
meditation.”

Yoga, andningsövningar och meditationer genomsyrar hela boken som självklara delar av ayurvedan – precis som när du kommer på en ayurvedisk hälsokonsultation.

Som sagt, i slutet av augusti kommer den ut. Jag längtar!

Kram och kärlek

Tia

 

 

 

 

Salt – livsfarligt eller hälsosamt? Det beror på vem du är!

Himalayasalt eller bergssalt - vilket bör du välja? Det beror förstås på vem du är!

Havssalt eller bergssalt – vilket bör du välja? Det beror förstås på vem du är!

Är salt livsfarligt eller hälsosamt? Det beror enligt ayurvedan på vem som frågar – och förstås också på vilket salt vi pratar om: koksalt, bergssalt, svartsalt eller havssalt.

 

Efter några dagar i radioskugga är jag tillbaka – mer taggad än någonsin att dela med mig av den kloka ayurvedan. Jag har verkligen längtat efter att kommunicera med er ayurvedaentusiaster! I det här inlägget ska jag försöka svara på läsaren Ewas fråga nyligen här på bloggen om hur ayurvedan ser på salt.

Salt är ju så gott och förhöjer ju smaken på vilken maträtt som helt. Det är inte så konstigt, salt stimulerar salivutsöndringen och utan saliv kan vi inte känna någon smak. Alltför ivrigt saltande ges dock i dag skulden för en rad sjukdomar, som högt blodtryck, som i sin tur kan leda till problem med hjärtat samt njurskador. Livsmedelsverket manar till generell försiktighet med kryddan. Ayurvedan ser inte lika ensidigt på salt.

Enligt ayurvedans smaklära är salta smaker smörjande och uppvärmande. De stimulerar matsmältningen, ger näring åt nervsystemet och är milt laxerande.Med det sagt kan vi sluta oss till att salta smaker generellt ökar pitta och kapha och balanserar vata.

Men ingen bör äta alltför mycket salt. Om vi äter för mycket salt kan det skapa sår och öka magsyra. Det skadar ögonen, ger hudproblem, ödem (vätskeansamlingar) och också högt blodtryck. Tarminflammation kan gynnas av för mycket salta smaker, på ett mentalt plan kan överdrivet mycket salta smaker skapa girighet och missnöjdhet. Så det ligger något i de generella varningarna för salt. Men det finns stora skillnader i saltsorter, och olika slags salter påverkar doshorna på olika sätt.

Förutom det vanliga bordssaltet finns det även bergssalt (rocksalt), havssalt och svart salt.

Bergssalt (rocksalt) utvinns ur bergsgruvor, till exempel i Himalaya (Himalayasalt). Det är ett naturligt salt, proppfullt med mineraler. Det stimulerar matsmältningen och ämnesomsättningen, stabiliserar blodtrycket och ger immunförsvaret en skjuts. Bergssalt stimulerar också god sömn och minskar stress. Det sägs ha sattviska kvaliteter, det hjälper alltså till att nära vår andlighet.

Indiskt svartsalt (Kala namak) är ett vulkaniskt bergssalt, även det enormt mineralrikt. Svartsalt har en smak av svavel och är populärt i indisk matlagning. Svartsalt gynnar matsmältning och tarmar, och förebygger halsbränna och blodbrist.

Havssalt utvinns genom att vattnet får dunsta bort, varpå saltet tvättas, torkas och silas. Saltet bildades när urhavel torkade ut och har lagrats i bergen i ett par hundra miljoner år. I havssalt finns det bland annat magnesium, zink, bor, litium, kalium, järn och kalcium.

Det raffinerade vita koksaltet som många använder som bordssalt är inte hälsosamt för någon. Det är berövat det mesta av sitt hälsosamma innehåll av spårämnen och mineraler, som exempelvis magnesium, och bör undvikas så långt som möjligt.Överhuvudtaget är det viktigaste när vi väljer salt att det är oraffinerat.

Av de tre doshorna är vata är mest tålig mot salt. För vata fungerar både havssalt, bergssalt (rocksalt) och svartsalt, eftersom vata balanseras av salt, och dess smörjande, värmande egenskaper.

Eftersom salt ökar pitta och kapha kan personer med dominans eller obalans i pitta eller kapha generellt vara lite försiktig med salt, och välja att använda bergssalt (rocksalt), som är det enda salt som balanserar alla tre doshorna.Svartsalt och havssalt kan undvika eller användas med försiktighet.

Så nu vet du lite mer om vilket salt du ska välja. Salta alltså gärna, men med lite eftertanke och med rätt sort!

Allt kärlek,

Tia <3

 

Recept: Magisk sötpotatissoppa med balanserande saffran

Den här soppan med sötpotatis och saffran är helt enkelt ljuvlig. Saffran balanserar alla tre doshorna och har en mängd goda hälsoeffekter. Ät inte för mycket bara – alltför stor dos är dödlig!

 

Julen är ju över sedan länge, men vi behöver inte vänta till nästa jul för att njuta av saffran. Det är alldeles utmärkt att äta saffran året runt, kryddan är balanserande för alla tre doshorna, och har en mängd fina egenskaper på vår hälsa.

Saffran kan användas för att lindra problem med vårt reproduktiva system, PMS och oregelbunden mens, till exempel. Saffran kan också användas mot impotens och för att få fart på sexlusten.

Den färgstarka kryddan kan lindra nedstämdhet och problem med andningsvägarna, som hosta och astma. Saffran är också en av de bästa kryddorna för att balansera pitta, den stimulerar lever och mjälte, och renar blodet. Inom ayurvedan räknas saffran som en rasayana, en krydda som vitaliserar och föryngrar kropp och sinne.

Saffran balanserar som sagt alla tre doshorna, men vi bör inte äta mer än något gram per dag. 1,5 gram är högsta rekommenderade dagsdos, mer än 5 gram är skadligt – och 20 gram är en dos som kan döda en människa. Som tur är krävs det inte så mycket för att sätta smak på en måltid, och inte heller för att få effekt på hälsan. För att boosta dig med saffran kan du blanda 100 mg saffran i 1 glas mjölk och dricka på tom mage på morgonen. Vänta 10-20 minuter innan du äter eller dricker något annat.

Saffran är en av världens dyraste kryddor, med ett kilopris på mellan 30 000 och 40 000 kronor. Inte så konstigt, kanske, för att producera ett kilo behövs det cirka 160 000 krokusblommor! De blommar dessutom bara under 14 dagar.

Jag älskar saffran och har lagat den här typen av soppa flera gånger nu, den är så ljuvligt god! Den här soppan är perfekt för vata och pitta. Om du domineras av kapha eller har kaphaobalans kan du skippa grädden och använda pumpa i stället för sötpotatis. Här kan du göra ett enkelt doshatest.

 

Magisk sötpotatissoppa med saffran

1 portion

1 liten sötpotatis

½ squash

3 dl vatten

3 msk grädde

1 msk ghi (recept på ghi hittar du här, inköpsställen här)

1 nypa hing (inköpsställen hittar du här)

½ tsk ingefärapulver

½ tsk malen spiskummin

0,25 g saffran (1/2 paket)

¼ tsk gurkmeja

Salt efter smak

Gör så här: Smält ghi i en kastrull, låt hing, ingefära, spiskummin och salt fräsa en stund på medelvärme. Skala och skär sötpotatisen i små bitar, låt steka med kryddorna 2-3 minuter. Häll på vattnet och koka upp. Skär squashen i 1 cm tjocka skivor, lägg i det kokande vattnet, tillsätt grädden. Låt koka tills grönsakerna nästan är mjuka. Häll i saffran, rör om, koka tills grönsakerna är helt mjuka. Låt svalna lite, mixa med en stavmixer och smaka av med salt.

 

En ljuvlig middag önskar jag dig!

Tia <3

Låt din matsmältning styra vad du äter

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Ayurvedan skiljer på fyra typer av matsmältning. Beroende på vilken du har bör du balansera med olika kost. Slö, oregelbunden, intensiv eller balanserad – vilken typ av matsmältning har du?

 

Matsmältningen är grunden till hälsa och balans, enligt ayurvedan har alla sjukdomar sitt ursprung i magen och matsmältningen. Du är inte vad du äter, eller ens hur du äter – du är vad du absorberar. Och vad du absorberar beror på hur din matsmältning, agni, fungerar.

När vår matsmältning fungerar som den ska och är i balans hjälper den oss att känna oss positiva, optimistiska, entusiastiska och lyckliga. Vi har god energi och vitalitet. När vår matsmältning är ur balans mår vi inte alls lika bra. Vi känner oss tröga, stressade och kan till och med känna oss rädda, arga eller nedstämda. Vi får sämre energi och känner oss uppblåsta och blockerade. I dag är det vanligt att ha en matsmältning i obalans, som följd av försämrade matvanor, stress och sämre kvalitet på den mat vi äter.

Inom ayurvedan säger man att det finns fyra typer av agni, du hittar dem här nedanför – vilken av dem har du? När du vet vilken typ av matsmältning du har är det lättare för dig att balansera den så att den fungerar så bra som möjligt.

Balanserad agni: Du är hungrig på regelbundna tider. Måltider smälts på cirka 4 timmar. Du har varken överdrivna cravings eller ett ointresse för mat. Tarmrörelserna är regelbundna och jämna. Du mår för det mesta toppen.

Oregelbunden agni: Du har en oregelbunden aptit, magen sväller ofta upp. Matsmältningen gör ont, du kan till och med ha kramp i tarmarna. Du är ofta förstoppad och har torr avföring, magen bullrar och du är gasig. Detta är vanligt hos personer som domineras av vata. Om du känner igen dig i en oregelbunden matsmältning kan du balansera med kost för vata, du hittar tips på det här.

Intensiv agni: Du har intensiv hunger men svag matsmältning, Du har ofta lös avföring och en brännande känsla i tarmarna. Du är ofta törstig. Det här är vanligt hos personer som domineras av pitta. Om du känner igen dig i en intensiv matsmältning kan du balansera med kost för pitta, du hittar tips på det här.

Svag agni. Du har dålig aptit och långsam matsmältning. Du känner dig tung efter en måltid. Matsmältningen är trög och du har mycket avföring.Du har envisa cravings efter sötsaker. Detta är vanligt hos personer som domineras av kapha. Om du känner igen dig i en svag matsmältning kan du balansera med kost för kapha, du hittar tips på det här.

 

Jag önskar dig en lagom balanserad agni!

Tia <3

 

Undvik vårtrötthet och allergi med en detox!

Foto: Biegun Wschodni, Unsplash.

Foto: Biegun Wschodni, Unsplash.

När vinterkylan övergår i vårens våta tröghet behöver vi ändra strategi. I stället för att balansera vata behöver vi balansera kapha, så att vi inte stagnerar och utveckla allergier, astma eller drar på oss slemmiga förkylningar. Förvåren är också en bra tid att rensa ut slagg. Här är en passande vårdetox för alla tre doshor!

 

Enligt ayurvedan består vi alla och allting omkring oss av de tre energiprinciperna/doshorna vata (luft och rymd), pitta (eld) och kapha (jord och vatten). Även årstiderna har sina egna doshor, där vintern är vata, medan vår är kapha. Eftersom lika ökar lika så ökar den dosha som dominerar i vårt omgivande klimat samma dosha hos oss. För att vi ska må så gott som möjligt bör vi i vårt sökande efter hälsobalans även ta hänsyn till omgivnignens dominerande dosha. Det innebär att vi de senaste månaderna har balanserat vintervatan med värme, oljighet, regelbundenhet och långsamhet, för att inte få ett överskott av vata i vår egen doshasammansättning. Nu när våren är i antågande är det dags att byta strategi.

När vinter övergår i vår tar kapha över i omgivningen, och påverkar oss alla med sin kyliga, våta, långsamma och lite tröga kvalitet. När kapha kommer i obalans hos oss kan det ta sig i uttryck som ökat slem i bröstkorg, hals och bihålor, astma och allergier. Vi kan känna oss slöa, sega och tröga i kropp och sinne. Vi kan bli extra frusna och trötta, gå upp i vikt och känna oss nedstämda.

För att motverka att kapha kommer i obalans behöver vi balansera med motsatt kvalitet. Eftersom kapha är kall, våt, långsam och trög behöver vi i tillföra motsatsen, både vad gäller kost och livsstil.

När det gäller kost så behöver den vara varm och lättsmält, inte så fet, men gärna kryddig. Favorisera bittra och sträva smaker, undvik salta, söta och sura smaker. Undvik mjölkprodukter utom ghi, nötter och frön, och att äta för mycket, särskilt sent på kvällen. Fyll magen till max 2/4 med mat, 1/4 vatten och lämna resten av utrymmet till matsmältningsrörelserna, som behöver allt stöd de kan få när det är tröga kapha som dominerar.

När det gäller en livsstil som balanserar kapha är det bra att träna regelbundet, gärna en stund varje dag. Dyamisk yoga, gärna med flow är bra träning. Undvik att sova för mycket, sov inte på dagtid och helst inte längre än till kl 6 på morgonen. Bryt gärna rutiner och gör nya saker, eller gör saker på nytt sätt för att inte stagnera. Undvik att samla på och skjuta upp saker.

Läs mer om kapha och hur du balanserar kapha här.

 

Dags för en detox!

När vinterkylan börja ge vika för värmen är det enligt ayurvedan en perfekt tid för att detoxa och hjälpa kroppen att göra sig av med toxiner och slaggprodukter som ansamlats i kroppen under vintermånaderna. Det handlar både om luftföroreningar och slaggprodukter, samt toxiner från stress och oprocessade känslor. Om vi har för mycket kapha i kroppen skapar det också ama. Syftet med en detox är att låta matsmältningen vila från hanteringen av mat i några dagar, så att den i stället kan ägna sig åt att rensa ut dessa slaggprodukter. När vi detoxar får vi mer energi, känner oss mer vitala, och vi kan också förlora några kilon på kuppen.

En skonsam detox är att ha en monodiet under exempelvis sju dagar. En monodiet innebär att du äter samma maträtt hela tiden, och mungbönsgrytan kitchari är perfekt för ändamålet, eftersom den är så näringsrik och lättsmält – den är ju dessutom så god! Du hittar recept längst ner i blogginlägget.

 

Här är några generella tips inför en detox:

INNAN DETOXEN

-Välj en bra tidpunkt. Det är bra om de första dagarna av detox kan erbjuda lite extra stillhet, eftersom de ofta är jobbigast, men se gärna till att hela perioden är lite softare än vanligt. Undvik stress och press.

-Se över din diet och livsföring några dagar inför din detox. Om du redan har börjat trappa ner på kött, kaffe, gluten och socker blir detoxen skonsammare.

-Planera detoxen. Det bästa är att äta nytillagad och varm mat. Det är alltså bra att planera sin tillvaro lite extra under detoxveckan. Så att det endera finns tid att laga maten innan du ska äta, eller att du kan börja laga maten några timmar innan och ta med dig grytan i en termos, så kallad termosgryta, se recept här.

 

UNDER DETOXEN

-Börja dagen med fingervarmt vatten med 1 tsk citronjuice, 1 tsk ingefärajuice, 1 tsk honung och 1/4 tsk gurkmeja. Drick på fastande mage, vänta 20 minuter innan du äter något annat.

-Gör daglig abhyanga, oljemassage, med varm mognad sesamolja för att hjälpa till att föra ut slaggprodukterna.

-Under själva detoxen kan du promenera och göra lättare yoga. Låt det vara enkla rörelser, gärna sittande på golvet. Vridningar är bra, liksom framåtfällningar. Om du kan Solhälsningen kan du göra några sådana innan de sittande rörelserna. Läs mer om detoxande yoga i det här inlägget.

-Gör Renande pranayama dagligen: Ligg på rygg med ögonen slutna, armarna längs kroppens sidor och tummetoppen mot pekfingertoppen. Andas som vanligt i någon minut. Andas sedan in fem, sex sekunder. Håll andan mjukt inne fem sekunder, andas ut 10-12 sekunder. Håll andan ute fem sekunder innan du andas in igen, under fem, sex sekunder. Fortsätt i 5 minuter.

-Ät när du är hungrig och drick uppkokat varmt vatten och detox-te mellan måltiderna.

-Se till att du får tillräckligt med sömn.

-Du kan detoxa i 5-14 dagar. Om du domineras av vata kan 5 dagar räcka, pitta kan göra några dagar till, medan kapha kan detoxa den lite längre tiden. Här kan du göra ett enklare doshatest.

 

EFTER DETOXEN

-Efter detoxen är det bra om du gradvis återgår till vanlig föda. Ge kroppen och matsmältningen ett par dagar på sig att vänja sig vid att hantera allt tyngre föda igen.

 

Recept på kitchari, mungbönsgryta

1 portion

  • 2/3 dl mungbönor
  • 1/3 dl basmatiris
  • 4 dl vatten
  • 1/4 tsk svarta senapsfrön
  • 1 nypa hing
  • 1/4 tsk spiskuminfrön
  • 1-2 dl valfria grönsaker, till exempel spenat, squash, jordärtskocka och selleri. Skär i mindre bitar.
  • 1/2 tsk malen koriander
  • 1/2 tsk malen spiskummin
  • 1/2 tsk malen ingefära
  • 1/2 tsk malen gurkmeja
  • salt

Så här gör du:

  • Blötlägg mungbönor och basmatiris över natten, 8-10 timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj ordentligt några gånger.
  • Fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön någon minut i ghi i en kastrull.
  • Tillsätt bönorna och riset, fräs eventuellt någon minut till.
  • Häll på vattnet, låt koka upp och sedan småkoka på låg temp i 20 minuter.
  • Tillsätt sedan grönsaker, rör om. Koka upp igen och låt småkoka ytterligare 20 minuter.
  • Tillsätt sedan de malda kryddorna: koriander, spiskummin, ingefära, gurkmeja.
  • Rör om och smaka av med salt.
  • Servera gärna med färsk koriander och pressa lite citronjuice över.

 

Jag kommer att göra min vårdetox i slutet av den här månaden, när jag är hemma från den Yoga & upptäck Marrakech-resa som jag gör tillsammans med Ask Mr Nilsson i mars varje år. När gör du din?

Jag önskar dig en ren, fräsch och frisk vår!

Tia <3

 

Läs mina andra inlägg om detox:

Rensa ut sommaren med en detox!

Veckans kundaliniyoga: Detoxa för att ge förändringen utrymme

Så tar du hand om dina båda hjärtan!

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Foto: Noah Silliman, Unsplash.

Hjärtat, sinnet och kroppen är tätt sammanlänkade och påverkar varandra. Att vi lever tillfredsställande liv med glädje, lycka och lagom lite stress är alltså inte bara trevligt – det är nödvändigt för att inte skapa obalans.

 

Som jag har skrivit flera gånger tidigare så är det holistiska synsättet på människan en av de saker som gör att jag tycker så mycket om ayurvedan. Sinnet, själen, kroppen, medvetandet – allt hänger ihop, och alla delar behöver tas om hand och näras för att vi ska må så bra som möjligt. Vi människor är ofta duktiga på att träna och på att äta rätt – men det här med att ta hand om vår mentala hälsa är vi inte lika vassa på.

Enligt ayurvedan har vi två hjärtan, ett fysiskt som pumpar runt vårt blod, och ett emotionellt, som är själens säte i kroppen, vårt center för kärlek och medkänsla, som också ansvarar för vår mentala balans. Det här innebär att vår fysiska hälsa hänger tätt samman med hur vi mår mentalt. Ett par enkla exempel på det är att ilska och depression är stora riskfaktorer för problem med hjärtat, medan ett optimistiskt sinnelag har visat sig skynda på läkning efter operationer.

För att hålla vårt hjärta friskt behöver vi ge det näring i flera former: fysiskt, känslomässigt och andligt. Vi behöver äta hälsosamt för att hålla hjärtat friskt, motionera regelbundet, vila tillräckligt – och vi behöver vara tillfredsställda med våra liv. Vi bör skydda vårt hjärta från alltför mycket känslomässig och fysisk stress och press.

Men många av de underbara människor som jag möter i konsultationer är på väg att stressa sönder sig. Många har varit utbrända, deprimerade, och kämpar för att komma tillbaka till energi och glädje. Andra förvägrar sig ett liv med en meningsfull sysselsättning, och skapar på det sättet olycka och obalans. Det som ändå gör mig så lycklig i dessa möten är att de här människorna har tagit steget att gå på en hälsokonsultation. De är beredda att börja förändra saker för att stärka sin hälsa. Att sträva efter att må så bra som möjligt mentalt och fysiskt är enligt mig det vackraste och modigaste vi kan göra. Och det viktigaste. Världen behöver friska och harmoniska människor – hur ska vi annars kunna skapa en frisk och harmonisk värld?

Men hur ska vi då göra för att ta hand om oss mentalt? Hur slutar man att stressa?

Stress betraktas inom ayurvedan som en störning i nervsystemet, vilket hör till vatas funktioner. Vata är ju lättrörlig och dras lätt med och tas ur balans, men även en arbetssam pitta kan bli stressad, förstås. Om du känner dig orolig och har ångest, sover ytligt och ofta vaknar framåt morgonkvisten, mellan 2 och 6, är din stress framför allt vata-relaterad. Då kan du prova att balansera vata, läs mer om det här. Om du i stället är otålig och lätt blir ilsken, har fått hudutslag och sur mage , och har svårt att somna kan du i stället balansera pitta, läs mer om det här.

Det är bra för våra båda hjärtan att utöva lättare motion några gånger per vecka, gärna yoga, som ju har effekt på fler plan än enbart det fysiska. Meditation gör det lättare för oss att hantera det som vi tar in i vårt sinne. Regelbundna andningsövningar skyddar mot stress, det är fysiskt omöjligt att vara stressad samtidigt som vi tar långa djupa andetag, liksom att vi tillåter oss vila och återhämtning. Den kloka och fenomenala ayurvediska hälsorådgivaren Peter Ljungsberg har gett rådet att vila innan aktiviteten – då är ju vilan garanterad. Genialt!

Några fler tips på hur du kan hantera stress hittar du här.

Vi behöver också nära oss själva och våra hjärtan med optimism, glädje och lycka, känslor som stärker immunförsvaret och vårt allmänna välmående. Det är något av det viktigaste vi kan göra i livet, att sträva efter dessa positiva känslor. Och här kommer det där med att följa hjärtat in. Vi jobbar 35-40 timmar per vecka, 11 månader per år. Det är mycket tid vi tillbringar på en arbetsplats. När vi under vår arbetstid ägnar oss åt någonting som känns meningsfullt för oss, och kanske också har mening för andra, så blir vi lyckligare, mår bättre mentalt och därmed också i vårt hjärta.

Att följa vårt hjärta är alltså inte nice to do. Det är need to do.

Det kan kännas läskigt, men det är viktigt. Här är ett inlägg som jag skrev förra sommaren, om två steg till ett liv i glädje.

Jag önskar dig ett harmoniskt och stressfritt hjärta <3

Tia