4 tips mot förstoppning och gaser

Foto: Rawpixel, Unsplash.

Förstoppning, gaser i magen och svullnad efter mat är ofattbart vanligt, och det är många som medicinerar för att hålla igång magen. Hör du till dem som har det besvärligt? Här är 4 tips mot förstoppning och gaser!

Jag läste i mitt FB-flöde i veckan att det är närmare 1 miljon svenskar som lider av förstoppning, och många som äter medicin för att få en fungerande mage. Det stämmer med min egen känsla av hur vanligt det är att ha problem med magen. De allra flesta som kommer till mig för en ayurvedisk hälsorådgivning har problem med magen! Det är verkligen alarmerande! Magen och matsmältningen är ju det viktigaste vi har, och fungerar inte dessa områden så haltar allt annat också. Här kommer därför 4 superbra ayurvediska kurer mot gaser och förstoppning.

Inom ayurveda betraktas matsmältningen som grunden till vår hälsa. Du är inte vad du äter utan vad din kropp kan absorbera. Om du inte får i dig näring från maten som du äter så säger det sig själv att du i längden inte mår särskilt bra heller. När matsmältningen fungerar dåligt ökar dessutom risken för obalanser, och att vår kropp skapar ama, slaggprodukter, i stället för näring. Ama är en blockerande, kall och klibbig substans som blockerar kroppens kanaler för näring och information (exempelvis blodkärl och andningsvägar), och slutligen leder till sjukdom (läs mer om ama här). Det är alltså av allra största vikt att vi har en mage som smälter maten så bra som möjligt.

Det vanligast i dag är att matsmältningen är svag, att maten alltså blir ofullständigt smält, och att vi ofta är trög i magen och förstoppad, som alla är tecken framför allt på vataobalans. Vata har också ofta en oregelbunden matsmältning, med omväxlande förstoppning, trög och långsam mage och ibland lös och snabb. Gaser och svullnad efter maten är vanligt. När vi som nu upplever kallare tider kan matsmältningen påverkas ytterligare negativt.

Gaser i magen och förstoppning har förstår inte enbart med vad du äter att göra. Hela livsstilen spelar in, och om du stressar är det det första du bör se om det går att komma tillrätta med. Men det finns förstås även andra saker vi kan göra för att hjälpa magen att hålla igång, flera små enkla tricks som är effektiva mot förstoppning och gaser.
Att leva och äta enligt din dosha/obalans är förstås ett sätt att bygga upp maghälsan så att du slipper problemen på längre sikt (vet du inte vilken dosha du är eller har obalans i? Maila för att få mitt utökade doshatest kostnadsfritt). Du hittar inlägg om de olika doshorna och hur du balanserar dem i spalten här till höger.
Här är några åtgärder som du kan prova när det kör ihop sig:
1. Drick en morgondryck med uppkokat och avsvalnad mjölk (fingervarm), 1-2 tsk ghi och 1 tsk honung. Denna dryck balanserar alla tre doshorna och kan alltid ingå i din morgonrutin.
2. Blanda 1 tsk psylliumfröskal med varmt vatten, drick innan middag. Drick med en gång när du blandat, så att det sväller i magen. Detta är en akut åtgärd när du är förstoppad.
3. Drick 1 kopp varm valfri mjölk + 1 tsk ghi vid sänggående när du är trög i magen.
4. Ät 2 kapslar av det ayurvediska kosttillskottet triphala innan sänggående under en period för att balansera funktionen magen och tarmarna. Triphala innehåller de indiska frukterna amalaki, bibithaki och harithaki, som balanserar alla tre doshorna och stimulerar matsmältningen.
Med kärlek till dig och din mage,
Tia
3x PS:
PS1: Har du en krånglande mage? Vill du lära dig hur du kan leva och äta för att få en mage i balans? Kolla in min mailkurs 9 veckor till en mage i balans, där du får ayurvediska tips och råd för en frisk mage och hälsosamma tarmar.

PS2: En del av innehållet in det här inlägget kommer från mitt inspirationsmail Börja din ayurvedaresa här, 12 veckor med ayurvedainspiration rakt in i din mailbox (för 350 kr), läs mer om det mailet här.

PS3: På Alla hjärtans dag lade jag ut supererbjudandet 50% rabatt på bland annat dessa två mail, läs mer här! <3
Relaterad läsning:

En, två eller tre – hur många doshor domineras du av?

Foto: Ariana Prestes, Unsplash.

De flesta av oss domineras av en dosha, men vissa har två som dominerar – och i sällsynta fall är vata, pitta och kapha lika starka. Så här kan du tänka när du har två eller tre doshor som dominerar!

 

Enligt ayurveda finns inte bara de tre kroppstyperna vata, pitta, kapha, utan sju olika typer! Dels de tre vata, pitta och kapha, men sedan finns också följande:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

När man domineras av en dosha kallas det för endoshatyp, att domineras av två doshor som är ungefär lika stora kallas för tvådoshatyp, och att domineras av alla tre kallas för tredoshatyp.

Alla tre doshor finns i oss alla, men i helt unik mix. Vi får vår unika doshasammansättning vid befruktningstillfället, beroende på våra föräldrars genetik, diet, livsstil och känslotillstånd just då. Denna unika sammansättning kallas för prakruti på sanskrit och är vårt psykobiologiska temperament.

De allra flesta av oss domineras av en eller ibland två doshor som är lika starka. Ett fåtal människor domineras av alla tre, alltså att alla tre doshor är lika starka.

Så … om du nu domineras av två eller tre doshor – hur ska du då balansera?

Det beror på. För det första beror det på om du har ama eller inte. Om du har ama så behöver du börja med att rensa ut den. Det gör du tillsammans med en hälsorådgivare. Läs mer om ama och dess symptom i länken nedan.

Sedan beror det på om du har en obalans eller inte. När vi pratar om att balansera oss och att “hålla balansen” innebär det att hålla den unika balans bland doshorna som vi fick i befruktningsögonblicket, prakruti. Eftersom allt påverkar oss: den mat vi äter, årstid, stress, känslotillstånd – allt – så förändras doshornas sammansättning och vi hamnar ur balans (vikruti), om vi inte förmår att balansera upp påverkan utifrån. Vi har ofta obalanser, vi lever ju alla i ett samhälle där vata och pitta dominerar och som lätt ger både vata- och pittaobalans.

Om vata är ur balans börjar vi med att balansera den doshan (läs mer om det i länken nedan). Vata är den rörliga doshan, och den kan ta med de andra så att de kommer i balans på köpet, så att säga. Om pitta och kapha är ur balans balanserar vi pitta först.

Du kan skicka efter mitt (gratis) utökade doshatest för att se om du har någon dosha ur balans, och i så fall vilken. Maila mig så får du det! Läs mer om doshorna och deras obalanser i länkarna nedan.

Om du är i balans kommer här några saker att tänka på för att hålla balansen som två- och tredoshatyp, hämtade ur Janne Hallqvists utmärkta bok Ayurveda. Finn din unika väg till hälsa:

Vata-pitta (och pitta-vata)

Det är viktigt för en vata-pitta att tillåta sig vila och avslappning, vata-pitta överanstränger sig lätt. Oplanerad tid är viktigt, liksom möjlighet att få ägna sig åt till synes oviktiga saker. Vata-pitta balanseras av att varje dag känna in sin andning, kropp och dagsform, och också att vara närvarande i rummet och omgivningen. När det gäller kosten så är den ju på många sätt helt motsatt för vata och pitta, men sök efter de delar som är desamma för båda dessa doshor: de råvaror och kryddor som funkar för båda. Känn in magen också, kanske är det så att den funkar mest som vata – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Kapha-vata (och vata-kapha)

Det är viktigt för en kapha-vata att hitta vad den brinner för och i hjärtat vill ägna sig åt, och att avsätta tid åt det. Det är också viktigt att lära sig att sätta gränser och säga ifrån när de känner sig utnyttjade. Det bidrar med viktiga pittaegenskaper till systemet. Det är balanserande för vata-kapha med varm kryddig mat och regelbunden motion, gärna på förmiddagen.

Pitta-kapha (kapha-pitta)

En person som domineras av pitta-kapha är beslutsam och får saker gjorda. Denna kombination balanseras av lätthet och humor, av att ta livet lite mer med en klackspark, roa sig, dansa och skratta. När det gäller magen kan du dels hitta de delar som är gemensamma i kostråden för pitta och kapha. Det kan vara lite knepigt, precis som med vata så är kostrekommendationerna för pitta och kapha på ina håll varandras raka motsatser. Men misströsta inte – det finns likheter!  Känn också in hur magen fungerar, kanske är det så att den beter mest som kapha – då följer du dessa rekommendationer, och vice versa.

Vata-pitta-kapha

När alla tre doshorna är lika starka kan de olika doshornas egenskaper ta sig i uttryck i olika situationer i livet. Ett generellt råd är att balansera efter årstiden, alltså balansera vata när det är kallt och torrt, pitta när det är varmt och kapha när det är kallt och blött. Även här är det förstås bra att känna in sin mage, hur den fungerar, och balansera efter det.

 

Varmt lycka till med dina doshor!

Tia <3

 

Mer läsning som kan vara intressant:

Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?

Toabesöket avslöjar din dosha

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

Därför har du svårt att hitta din dosha

Foto: Suhyeon Choi på Unsplash.

Är det svårt att få grepp om vilken dosha du “är”? Känner du igen dig i alla beskrivningar, och i flera av alternativen när du gör tester – eller inte i någonting? Jag vet, det där med vår doshasammansättning kan vara knepigt att få grepp om. Här är 3 anledningar till att det är svårt – och hur du gör för att få koll!

 

1. Du har fler än en dominerande dosha i din grundkonstitution. 

Din doshasammansättning kom till i det ögonblick när du blev till, och enklast är det förstås om vi domineras av en av de tre vata, pitta eller kapha. Men det finns egentligen sju huvudtyper av doshasammansättningar. Det finns som sagt de som domineras av en av vata, pitta eller kapha, men också de som domineras ungefär lika mycket av två av doshorna – eller ungefär lika mycket av alla tre (även om den kombinationen är ovanlig). Här är dubbel- och trippelkombinationerna:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

Det stökar förstås till det för oss när vi har lika mycket av två eller flera doshor. Då handlar det om att förstå vilken dosha som dominerar var i kroppen. Om du till exempel är vata-kapha och vata dominerar i sinnet mår du förstås bäst av att balansera vata i tankar och beteende. Du kan läsa mer om sinnet, våra känslor och doshorna här.

Samtidigt som exempelvis vata dominerar i sinnet kan din matsmältning domineras avexempelvis kapha – och då mår du bäst av att följa kapha-diet, läs mer om kaphakosten på kaphalänken nedan.

Men hur ska du då veta vilken dosha din matsmältning är? Det finns enligt ayurveda fyra olika matsmältningstyper. Du bör justera kosten efter den som du känner igen dig mest i. Jag har skrivit om detta i det här inlägget.

Om du har lika mycket av alla tre doshorna i din grundkonstitution och inte kan urskilja vilken som dominerar var i kropp och sinne mår du bäst av att balansera efter årstid. När det är kallt och torrt balanserar du vata, när det är varmt balanserar du pitta och när det är kallt och fuktigt ute balanserar du kapha. Se respektive länk längst ner.

 

2. Du obalans i en eller flera doshor

Om du har obalans i en eller flera doshor kan det vara svårt att känna igen sig i böcker om doshorna och genom att göra enklare doshatester. I tester svarar du oftast bara på hur du och din kropp och sinne alltid har fungerat, och får alltså fram din grundkonstitution. Där känner du kanske delvis igen dig, men samtidigt upplever du gaser i magen, förstoppning, nedstämdhet eller ilska och frustration. Dessa symptom ingår ju inte i grundkonstitutionen utan är obalanser, som de flesta av oss ofta har.

Om du har kraftiga obalanser och symptom på ohälsa rekommenderar jag att du gör en konsultation hos en ayurvedisk hälsorådgivare i närheten av dig. Pulsen ljuger aldrig och i en konsultation får du veta exakt vilken dosha som är ur balans, var i kroppen och vilka symptom det ger. Du får också råd om behandling för obalansen. Du kan läsa mer om hur mina konsultationer går till här.

Du kan också skicka efter mitt utökade doshatest som har en del som enbart handlar om obalanser. Maila så skickar jag det på en gång! Detta test kan räcka om dina obalanser är lite mindre om fattande.

 

3. Du har ama.

En tredje anledning till att du inte känner igen din dosha i enklare tester kan vara att du har ama. Du kan ha diffusa symptom som illamående, yrsel och allmän slöhet, stor trötthet, som egentligen inte kan tillskrivas något särskilt som du gjort eller ätit, åtminstone inte vad du kan förstå. Dessa symptom kommer inte heller fram när du gör enkla doshatestet.

Jag har skrivit om ama i det här inlägget. Om du har ama är det det första som du behöver ta tag i för att uppnå hälsa. Ama som har ackumulerats i kroppen försvinner inte av sig själv, du behöver hjälpa kroppen att rensa ut det.

Här är en kur som du kan börja med, om symptomen är kvar efter den så rekommenderar jag återigen ett besök hos en ayurvedisk hälsorådgivare. Hos en sådan får du hjälp att göra en kraftfullare utrensning på flera plan. Jag brukar ge även yogarörelse och andningsövningar för att ytterligare stärka effekten av reningen.

 

Hoppas att några polletter trillat ner efter det här inlägget. Hör av dig om du har några funderingar!

All kärlek,

Tia

PS: Du har väl inte missat mitt senaste nyhetsbrev, bland annat med info om mitt ayurvedaretreat till Spanien. Läs det här. <3

 

Relaterad läsning:

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

 

 

 

Lär dig ayurvedas olyckliga matkombinationer

Meloner - "eat them alone or leave them alone". Foto: Caju Gomes på Unsplash

Meloner – “eat them alone or leave them alone”.
Foto: Caju Gomes på Unsplash

Känner du till ayurvedas olyckliga matkombinationer? Vissa födoämnen blir i kombination så svåra att bryta ner, att det bästa är att helt enkelt låta bli att äta dem tillsammans. Här är de värsta kombinationerna!

 

Ibland ställer ayurveda till det för oss – men jag lovar att det är bara för att vara snäll! Ta till exempel det där med olika matkombinationer som inte är så bra för oss att äta. Olika födoämnen har olika kvaliteter och energier, och en del av dem blir alltför svåra för matsmältningen att hantera när de blandas med varandra. Resultatet är att det i stället bildas ama, slaggprodukter.

En del av kombinationerna är sådant som många av oss äter så gott som dagligen, så som mjölk och bröd, yoghurt och frukt, ägg, potatis och ost, och citron och tomat (på salladen).

Men du behöver inte få panik om matkombinationer från listan här nere regelbundet hamnar på ditt matbord. Låt listan i stället fungera som inspiration till hur du kan ändra din kosthållning för att steg för steg hjälpa matsmältningen allt mer på traven med att göra ett så bra jobb som möjligt, så att du håller dig så frisk, pigg och glad som möjligt, även högt upp i åren.

Närma dig listan med kärlek, ta en sak i taget och justera lite här, lite där. Kom också ihåg att det viktigaste om du mår bra i magen och i sinnet är att du äter omväxlande. Att då och då äta kombinationer från listan kommer inte heller att påverka dig särskilt mycket. Precis som med allt annat inom hälsa är det vad du gör/äter 80 procent av tiden som är viktigt, inte vad du gör/äter de övriga 20 procenten.

 

Här är de födoämnen som du bör undvika att äta tillsammans:

Frukt: Bör inte kombineras med någon annan mat förutom möjligen dadlar, eftersom det bryts ner så snabbt. När det blandas med andra födoämnen som har långsammare nedbrytning så kan frukten ligga och jäsa i tarmarna, och skapa gaser och svullnad. Låt det gå 2 timmar efter att du har ätit frukt innan du äter något annat. Är gärna frukt på morgonen, för kapha och pitta kan till exempel en fruktsallad vara en superfin frukost.

Mjölk: Blir svårsmält när det blandas med all annan mat, särskilt med banan, bröd, ägg, yoghurt, fisk, kött, körsbär och sura livsmedel.

Melon: “Eat them alone or leave them alone”. Melon är supernyttigt, men bör ätas utan något annat till, och precis som övriga frukter, inte närmare en annan måltid än två timmar.

Yoghurt: Bör inte blandas med frukt, mjölk, kött, aubergine, tomat, potatis, paprika, chilipeppar, ägg, bönor, ost, kött, fisk.

Ägg: Mjölk, frukt, yoghurt, ost, fisk, kött, bönor, potatis.

Bönor: Frukt, ost, ägg, yoghurt, mjölk, fisk, kött.

Citron: Mjölk, yoghurt, tomat, gurka.

Rå mat: Går inte ihop med tillagad mat. Om du vill äta sallad i anslutning till maten kan du äta en liten mängd innan maten, gärna bestående av gröna blad.

Färsk mat: Bör inte ätas tillsammans med rester.

Spannmål: Frukt.

 

Jag önskar dig en vecka med stark självkärlek, tillit och dito matsmältning!

Tia <3

Därför rekommenderar ayurveda att du äter färsk mat

Nyskördat och nylagat är bäst ur näringssynpunkt. Rester blir sämre ju längre ifrån tillagning de kommer. Det här säger ayurveda – och har stöd i vetenskapen. Jag reder ut begreppen kring varför ayurveda säger att vi bör äta maten så färsk som möjligt.

 

Ett FB-inlägg på min sida nyss fick lite frågor kring rester. Mitt inlägg gick med glimten i ögat ut på att jag i förmiddags först skrev ett stycke i min nya bok (kommer ut i oktober) om att ayurveda förespråkar att man INTE bör äta rester – varpå jag sedan värmde gårdagens middag till lunch. När livet kommer emellan, liksom. Men frågorna under inlägget kom mest att handla om rester och dess näringsvärde.

Jag tycker själv att det är knepigt det här med rester. Det är ju så klimatsmart och ofta gott att äta upp dem. Men enligt ayurveda bör vi alltså inte äta gammal mat, bland annat för att näringsinnehållet gradvis minskar från tillagningstillfället. Och detta får stöd i forskningen. Inom ett par dygn från skörden har de flesta plantor förlorat upp till 30-45 procent av sitt näringsvärde.

Näringsvärdet är som högst när plantan är mogen. Ofta skördas grödan lite innan den är helt mogen (allra bäst ur näringssynpunkt är alltså att odla själv), för att hålla bättre genom efterföljande hantering. Näringstillförseln från marken avbryts när grönsaken skördas. Från det ögonblicket minskar också näringshalten hela tiden, fram tills dess att grödan tillagas och äts eller förmultnar. Och det kan dröja upp till 10 dagar innan grönsaken hamnar i vår kyl.

Vitaminer och antioxidanter försvinner snabbt. Inom en vecka är 15-55 procent av vitamin C borta ur grönsakerna. Bönor förlorar 45 procent av sina vitaminer på väg hem till oss, broccoli och blomkål 25 procent. Det är syret som ökar förbränningen av de näringsämnen som finns kvar i grönsaken. Färdighackade grönsaker har förlorat än mer näring, eftersom grönsakerna då i än högre grad kommer i kontakt med syre.

Lägg till tillagningsprocessens påverkan på näringsinnehållet, så är det lätt att förstå rekommendationen att helst äta så nytillagat som möjligt. Det är också lätt att förstå att mat som värms upp flera gånger inte alls har särskilt mycket näring kvar. Det här förstod de visa människorna redan för 5000 år sedan. Och när det vi äter förlorar sin näring blir den inte igenkänd som mat av kroppen, som då får svårare att bryta ner den, varför den riskerar att bli till ama, osmälta slaggprodukter.

Att äta ekologiskt odlat ökar chansen än mer att få i sig näringsämnen som antioxidanter. Antioxidanter är växternas eget skydd och när plantan får växa upp utan konstgjort bekämpningsskydd så utvecklar den själv ett starkare skydd mot angrepp. Förutom att vi slipper bekämpningsmedel, alltså.

Sedan hänvisar ayurveda också till prana, livskraft eller energi, som finns i levande grödor, minskar i skördade grödor, minskar än mer i tillagade grödor och konserver och, till skillnad från vad vetenskapen säger om näringsämnen, inte klarar att bli fryst. Det kan vi tro vad vi vill om, men som yogi tror jag definitivt på pranaenergi, den livskraft som finns i oss och runt omkring oss, och som vi använder oss av när vi gör pranayama, andningsövningar.

Nu hoppas jag att det där med att undvika rester inte framstår som lika märkligt. Jag hoppas också att ingen ser detta som ett måste. Ingen dör av att äta rester någon gång, livet och hälsan är ett resultat av en helhet, en hel livsstil. Att stressa sönder sig för att hinna laga färskt till varje måltid kan vara lika förödande som att äta rester. Välj dina strider. Allt är som det ska.

Här är ett inlägg med recept på en termosgryta som jag lade ut förra veckor, om detta inlägg inspirerade dig att äta mer färsk mat. 🙂

Kärlek

Tia <3

Näring eller slagg – vad blir din mat i magen?

Inom ayurvedan säger vi att det är ama, alltså slaggprodukter, som ligger bakom alla sjukdomar. Ama bildas när matsmältningen inte fungerar som den ska. Här är några vanliga symptom på ama – och så här undviker du att få det!  

Ayurvedan vänder på vissa sätt upp och ner på “sanningar” och vedertagna hälsoråd. Inom ayurvedan är det helt individuellt vad som är nyttig mat! Det som anses vara så självklart nyttigt för alla att äta enligt gängse hälsorön kan enligt ayurvedan vara allt annat än hälsosamt för vissa. Ta exempelvis avokado, som är fullproppad med nyttiga fetter, vitaminer och mineraler. Tveklöst en näringsbomb varje gång. Eller? Näe, enligt ayurvedan kan det vara en mindre bra idé att boosta med avokado, i alla fall så länge du har ama.

Ama är osmält föda och diverse främmande och potentiellt skadliga ämnen så som läkemedel som kroppen inte kan ta hand om, utan som i stället börjar klogga igen någon av de 14 fysiska kanaler vi har i kroppen. Exempel på sådana kanaler är mag- tarmkanalen, andningsvägarna och blodkärlen. När någon eller några av dessa 14 kanaler blockeras leder det till att information, näring och andra substanser inte kan flöda som de ska i kroppen, vilket i sin tur i förlängningen leder till sjukdom.

Ama är en kall, tung och blockerande substans, och anledningen till att vi bör undvika avokado så länge vi har ama är att substanserna påminner om varandra. Minns att det ayurvediska “mantrat” lyder: balansera med motsatt kvalitet! Av samma anledning går choklad, yoghurt, banan och alltför mycket honung (trots dess enormt goda hälsoegenskaper) bort så länge det finns ama i kroppen.

Ama bildas alltså när kroppens matsmältning inte förmår bryta ner födan och/eller de ohälsosamma ämnena. Det kan vara stress som gör att matsmältningen är störd, tillsatser i maten eller att du helt enkelt äter fel slags kost för den dosha som för tillfället dominerar i din kropp. Men det går förstås att undvika att skapa ama när vi äter. Förutom vad vi äter kan vi förebygga ama genom att tänka på när, hur och var vi äter.

Här är några saker att tänka på:

1. Undvik att äta rester. Det här är svår punkt, tycker jag. Jag är fostrad att inte slänga mat och dessutom en passionerad miljömupp. Matsvinn är ett otyg som jag gör allt för att undvika. Lösningen i min familj är att laga små portioner, lagom så att det räcker till familjen en gång. Som matlåda har jag med mig en termosgryta, se recept längst ner i blogginlägget. Jag tycker att kitchari, som mungbönsgrytan heter, är så vansinnigt god, jag äter den säkert fyra-fem gånger per vecka. Den är dessutom fantastiskt näringsrik. Blir det trots alla goda föresatser mat över från någon middag så äter jag och/eller barnen i ärlighetens namn ändå våra rester.

2. Ät när du är hungrig och sluta äta lite innan du blivit 100% mätt. Det är vanligt att överäta, särskilt när maten är god, men när magsäcken är fylld till max så blir det inget utrymme kvar för matsmältningsrörelserna.

3. Njut av maten med alla sinnen. Känn doften, se alla färger, känn smaken. Det här tycker jag är lättast när jag äter ensam. Å andra sidan är det väldigt hälsosam att umgås med nära och kära, så då får vi säga att det väger upp njutandet och närvarostunden med maten.

4. Ät som regel varm och tillagad mat. Då är den lättare för kroppen att smälta och ta upp. Framför allt nu när det har blivit lite höstkyligt ute är det varm och vällagad mat vi ska äta, för att balansera vata, det vill säga kylan, i omgivningen. Om du tänker efter tror jag nog att du känner att din kropp också hellre vill ha mer rejäl mat nu än i somras.

5. Tugga maten noga. Det här tipset har vi hört förut, och det kan bero på att det är så viktigt. Ju bättre tuggad maten är när den kommer ner till magsäcken, desto lättare blir det för magen och tarmarna att spjälka och ta upp näringen. Sikta på 30 tuggor per tugga. Jag ligger själv kring 20-25, men när jag tittar mig omkring på lunchrestauranger ser jag snarare 10-15 tugg per tugga. Hur många tugg kommer du normalt upp i? Räkna och häpna!

6. Drick små klunkar hett vatten mellan tuggorna. Det kan göra underverk för matsmältningen. Skippa isvattnet, alltså! Det släcker matsmältningselden. Att ha som regel att alltsomoftast dricka varmt snarare än kallt vatten håller elden igång.

7. Ät inte för snabbt – men inte heller för sakta. Matsmältningen är pigg cirka 30 minuter.

8. Vila gärna en stund efter maten. Låt matsmältningen få arbeta ett tag i lugn och ro.

9. Ät den största måltiden mellan kl 10 och 14, som är pittatid. Då är vår matsmältning som starkast. Till middag kan det räcka med lite soppa eller något lättare.

10. Ät inte middag efter 18. Klockan 18 går vi in i kaphatid, då är matsmältningen som långsammast. På natten går också matsmältningen ner på lågvarv.

 

Så hur vet du då om du har ama? Här är några symptom som du kan hålla koll på:

-en tung och slö känsla i kroppen

-gaser och svullen mage efter att du har ätit

-problem med korttidsminnet

-du blir ofta förkyld och liknande

-illamående

-halsbränna

-stelhet i kroppen

-trötthet och utmattning

-domningar i kroppsdelar

-yrsel

-övervikt

-nedstämdhet

Om du känner av ett par eller några av symptomen ovan skulle jag råda dig att uppsöka en ayurvedisk hälsorådgivare för individuell konsultation, råd och rekommendationer. Här kan du läsa om hur en ayurvedisk hälsokonsultation med pulsdiagnostik går till.

 

Här är ett recept på termosgryta för en person:

1/3 dl basmatiris

2/3 dl mungbönor

1/2 tsk senapsfrön

1 nypa hing

1/2-1 tsk hela spiskumminfrön

5 dl vatten

1/2-1 tsk malen gurkmeja

1/2-1 tsk malen koriander

1/2-1 tsk malen spiskummin

1/2-1 tsk malen ingefära

salt efter smak

ghee eller kokosolja eller rapsolja

1 dl lättkokta grönsaker, så som spenat, tomat eller squash

Lägg mungbönor + ris i blöt över natten. På morgonen: fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön i lite ghee eller kokos- eller rapsolja. Häll av och skölj bönorna+riset. Låt fräsa någon minut tillsammans med kryddorna. Häll på vatten. Låt koka upp och sedan småkoka i 15 minuter. Häll i resten av kryddorna, rör om. Häll i grönsakerna. Rör om och låt koka upp. Häll den kokande grytan i din mattermos. Om cirka 4 timmar är grytan färdig att äta!

 

Smaklig måltid!