Därför har du svårt att hitta din dosha

Foto: Suhyeon Choi på Unsplash.

Är det svårt att få grepp om vilken dosha du “är”? Känner du igen dig i alla beskrivningar, och i flera av alternativen när du gör tester – eller inte i någonting? Jag vet, det där med vår doshasammansättning kan vara knepigt att få grepp om. Här är 3 anledningar till att det är svårt – och hur du gör för att få koll!

 

1. Du har fler än en dominerande dosha i din grundkonstitution. 

Din doshasammansättning kom till i det ögonblick när du blev till, och enklast är det förstås om vi domineras av en av de tre vata, pitta eller kapha. Men det finns egentligen sju huvudtyper av doshasammansättningar. Det finns som sagt de som domineras av en av vata, pitta eller kapha, men också de som domineras ungefär lika mycket av två av doshorna – eller ungefär lika mycket av alla tre (även om den kombinationen är ovanlig). Här är dubbel- och trippelkombinationerna:

vata-pitta

pitta-kapha

kapha-vata

vata-pitta-kapha

Det stökar förstås till det för oss när vi har lika mycket av två eller flera doshor. Då handlar det om att förstå vilken dosha som dominerar var i kroppen. Om du till exempel är vata-kapha och vata dominerar i sinnet mår du förstås bäst av att balansera vata i tankar och beteende. Du kan läsa mer om sinnet, våra känslor och doshorna här.

Samtidigt som exempelvis vata dominerar i sinnet kan din matsmältning domineras avexempelvis kapha – och då mår du bäst av att följa kapha-diet, läs mer om kaphakosten på kaphalänken nedan.

Men hur ska du då veta vilken dosha din matsmältning är? Det finns enligt ayurveda fyra olika matsmältningstyper. Du bör justera kosten efter den som du känner igen dig mest i. Jag har skrivit om detta i det här inlägget.

Om du har lika mycket av alla tre doshorna i din grundkonstitution och inte kan urskilja vilken som dominerar var i kropp och sinne mår du bäst av att balansera efter årstid. När det är kallt och torrt balanserar du vata, när det är varmt balanserar du pitta och när det är kallt och fuktigt ute balanserar du kapha. Se respektive länk längst ner.

 

2. Du obalans i en eller flera doshor

Om du har obalans i en eller flera doshor kan det vara svårt att känna igen sig i böcker om doshorna och genom att göra enklare doshatester. I tester svarar du oftast bara på hur du och din kropp och sinne alltid har fungerat, och får alltså fram din grundkonstitution. Där känner du kanske delvis igen dig, men samtidigt upplever du gaser i magen, förstoppning, nedstämdhet eller ilska och frustration. Dessa symptom ingår ju inte i grundkonstitutionen utan är obalanser, som de flesta av oss ofta har.

Om du har kraftiga obalanser och symptom på ohälsa rekommenderar jag att du gör en konsultation hos en ayurvedisk hälsorådgivare i närheten av dig. Pulsen ljuger aldrig och i en konsultation får du veta exakt vilken dosha som är ur balans, var i kroppen och vilka symptom det ger. Du får också råd om behandling för obalansen. Du kan läsa mer om hur mina konsultationer går till här.

Du kan också skicka efter mitt utökade doshatest som har en del som enbart handlar om obalanser. Maila så skickar jag det på en gång! Detta test kan räcka om dina obalanser är lite mindre om fattande.

 

3. Du har ama.

En tredje anledning till att du inte känner igen din dosha i enklare tester kan vara att du har ama. Du kan ha diffusa symptom som illamående, yrsel och allmän slöhet, stor trötthet, som egentligen inte kan tillskrivas något särskilt som du gjort eller ätit, åtminstone inte vad du kan förstå. Dessa symptom kommer inte heller fram när du gör enkla doshatestet.

Jag har skrivit om ama i det här inlägget. Om du har ama är det det första som du behöver ta tag i för att uppnå hälsa. Ama som har ackumulerats i kroppen försvinner inte av sig själv, du behöver hjälpa kroppen att rensa ut det.

Här är en kur som du kan börja med, om symptomen är kvar efter den så rekommenderar jag återigen ett besök hos en ayurvedisk hälsorådgivare. Hos en sådan får du hjälp att göra en kraftfullare utrensning på flera plan. Jag brukar ge även yogarörelse och andningsövningar för att ytterligare stärka effekten av reningen.

 

Hoppas att några polletter trillat ner efter det här inlägget. Hör av dig om du har några funderingar!

All kärlek,

Tia

PS: Du har väl inte missat mitt senaste nyhetsbrev, bland annat med info om mitt ayurvedaretreat till Spanien. Läs det här. <3

 

Relaterad läsning:

Håll din flyktiga vata i balans!

Trött, otålig och irriterad? Svalka din inre eld!

Håll igång din härliga kapha!

 

 

 

Lär dig ayurvedas olyckliga matkombinationer

Meloner - "eat them alone or leave them alone". Foto: Caju Gomes på Unsplash

Meloner – “eat them alone or leave them alone”.
Foto: Caju Gomes på Unsplash

Känner du till ayurvedas olyckliga matkombinationer? Vissa födoämnen blir i kombination så svåra att bryta ner, att det bästa är att helt enkelt låta bli att äta dem tillsammans. Här är de värsta kombinationerna!

 

Ibland ställer ayurveda till det för oss – men jag lovar att det är bara för att vara snäll! Ta till exempel det där med olika matkombinationer som inte är så bra för oss att äta. Olika födoämnen har olika kvaliteter och energier, och en del av dem blir alltför svåra för matsmältningen att hantera när de blandas med varandra. Resultatet är att det i stället bildas ama, slaggprodukter.

En del av kombinationerna är sådant som många av oss äter så gott som dagligen, så som mjölk och bröd, yoghurt och frukt, ägg, potatis och ost, och citron och tomat (på salladen).

Men du behöver inte få panik om matkombinationer från listan här nere regelbundet hamnar på ditt matbord. Låt listan i stället fungera som inspiration till hur du kan ändra din kosthållning för att steg för steg hjälpa matsmältningen allt mer på traven med att göra ett så bra jobb som möjligt, så att du håller dig så frisk, pigg och glad som möjligt, även högt upp i åren.

Närma dig listan med kärlek, ta en sak i taget och justera lite här, lite där. Kom också ihåg att det viktigaste om du mår bra i magen och i sinnet är att du äter omväxlande. Att då och då äta kombinationer från listan kommer inte heller att påverka dig särskilt mycket. Precis som med allt annat inom hälsa är det vad du gör/äter 80 procent av tiden som är viktigt, inte vad du gör/äter de övriga 20 procenten.

 

Här är de födoämnen som du bör undvika att äta tillsammans:

Frukt: Bör inte kombineras med någon annan mat förutom möjligen dadlar, eftersom det bryts ner så snabbt. När det blandas med andra födoämnen som har långsammare nedbrytning så kan frukten ligga och jäsa i tarmarna, och skapa gaser och svullnad. Låt det gå 2 timmar efter att du har ätit frukt innan du äter något annat. Är gärna frukt på morgonen, för kapha och pitta kan till exempel en fruktsallad vara en superfin frukost.

Mjölk: Blir svårsmält när det blandas med all annan mat, särskilt med banan, bröd, ägg, yoghurt, fisk, kött, körsbär och sura livsmedel.

Melon: “Eat them alone or leave them alone”. Melon är supernyttigt, men bör ätas utan något annat till, och precis som övriga frukter, inte närmare en annan måltid än två timmar.

Yoghurt: Bör inte blandas med frukt, mjölk, kött, aubergine, tomat, potatis, paprika, chilipeppar, ägg, bönor, ost, kött, fisk.

Ägg: Mjölk, frukt, yoghurt, ost, fisk, kött, bönor, potatis.

Bönor: Frukt, ost, ägg, yoghurt, mjölk, fisk, kött.

Citron: Mjölk, yoghurt, tomat, gurka.

Rå mat: Går inte ihop med tillagad mat. Om du vill äta sallad i anslutning till maten kan du äta en liten mängd innan maten, gärna bestående av gröna blad.

Färsk mat: Bör inte ätas tillsammans med rester.

Spannmål: Frukt.

 

Jag önskar dig en vecka med stark självkärlek, tillit och dito matsmältning!

Tia <3

Därför rekommenderar ayurveda att du äter färsk mat

Nyskördat och nylagat är bäst ur näringssynpunkt. Rester blir sämre ju längre ifrån tillagning de kommer. Det här säger ayurveda – och har stöd i vetenskapen. Jag reder ut begreppen kring varför ayurveda säger att vi bör äta maten så färsk som möjligt.

 

Ett FB-inlägg på min sida nyss fick lite frågor kring rester. Mitt inlägg gick med glimten i ögat ut på att jag i förmiddags först skrev ett stycke i min nya bok (kommer ut i oktober) om att ayurveda förespråkar att man INTE bör äta rester – varpå jag sedan värmde gårdagens middag till lunch. När livet kommer emellan, liksom. Men frågorna under inlägget kom mest att handla om rester och dess näringsvärde.

Jag tycker själv att det är knepigt det här med rester. Det är ju så klimatsmart och ofta gott att äta upp dem. Men enligt ayurveda bör vi alltså inte äta gammal mat, bland annat för att näringsinnehållet gradvis minskar från tillagningstillfället. Och detta får stöd i forskningen. Inom ett par dygn från skörden har de flesta plantor förlorat upp till 30-45 procent av sitt näringsvärde.

Näringsvärdet är som högst när plantan är mogen. Ofta skördas grödan lite innan den är helt mogen (allra bäst ur näringssynpunkt är alltså att odla själv), för att hålla bättre genom efterföljande hantering. Näringstillförseln från marken avbryts när grönsaken skördas. Från det ögonblicket minskar också näringshalten hela tiden, fram tills dess att grödan tillagas och äts eller förmultnar. Och det kan dröja upp till 10 dagar innan grönsaken hamnar i vår kyl.

Vitaminer och antioxidanter försvinner snabbt. Inom en vecka är 15-55 procent av vitamin C borta ur grönsakerna. Bönor förlorar 45 procent av sina vitaminer på väg hem till oss, broccoli och blomkål 25 procent. Det är syret som ökar förbränningen av de näringsämnen som finns kvar i grönsaken. Färdighackade grönsaker har förlorat än mer näring, eftersom grönsakerna då i än högre grad kommer i kontakt med syre.

Lägg till tillagningsprocessens påverkan på näringsinnehållet, så är det lätt att förstå rekommendationen att helst äta så nytillagat som möjligt. Det är också lätt att förstå att mat som värms upp flera gånger inte alls har särskilt mycket näring kvar. Det här förstod de visa människorna redan för 5000 år sedan. Och när det vi äter förlorar sin näring blir den inte igenkänd som mat av kroppen, som då får svårare att bryta ner den, varför den riskerar att bli till ama, osmälta slaggprodukter.

Att äta ekologiskt odlat ökar chansen än mer att få i sig näringsämnen som antioxidanter. Antioxidanter är växternas eget skydd och när plantan får växa upp utan konstgjort bekämpningsskydd så utvecklar den själv ett starkare skydd mot angrepp. Förutom att vi slipper bekämpningsmedel, alltså.

Sedan hänvisar ayurveda också till prana, livskraft eller energi, som finns i levande grödor, minskar i skördade grödor, minskar än mer i tillagade grödor och konserver och, till skillnad från vad vetenskapen säger om näringsämnen, inte klarar att bli fryst. Det kan vi tro vad vi vill om, men som yogi tror jag definitivt på pranaenergi, den livskraft som finns i oss och runt omkring oss, och som vi använder oss av när vi gör pranayama, andningsövningar.

Nu hoppas jag att det där med att undvika rester inte framstår som lika märkligt. Jag hoppas också att ingen ser detta som ett måste. Ingen dör av att äta rester någon gång, livet och hälsan är ett resultat av en helhet, en hel livsstil. Att stressa sönder sig för att hinna laga färskt till varje måltid kan vara lika förödande som att äta rester. Välj dina strider. Allt är som det ska.

Här är ett inlägg med recept på en termosgryta som jag lade ut förra veckor, om detta inlägg inspirerade dig att äta mer färsk mat. 🙂

Kärlek

Tia <3