10 budord för en stark matsmältning

Foto: Fabian Grohs, Unsplash.

Du är inte vad du äter – utan vad din kropp kan absorbera! Här är 10 budord för en stark matsmältning!

Matsmältningen (agni på sanskrit) är ju a och o för vår hälsa, det har jag skrivit om tidigare här på bloggen. Och de här budorden är riktigt bra som en checklista kring mat och ätande för att se till att vi har så kraftfull och stark agni som vi behöver. De flesta av oss har ju lite svagare eld än vad som är optimalt för att ta upp näring och må vårt allra bästa (se artikel här nedan).

Här är de 10 budorden för agni:

  1. Ät den största måltiden mellan kl 10 och 14 på dagen, som är pittatid och elden är som kraftigast.
  2. Ät inte middag efter 18, då matsmältningen saktar ner i kaphatid.
  3. Ät som regel varm och tillagad mat och drick varmt vatten mellan tuggorna, det stimulerar elden.
  4. Ät när du är hungrig och sluta äta lite innan du blivit 100% mätt. Ge matsmältningsrörelserna utrymme.
  5. Njut av maten med alla sinnen.
  6. Tugga din dryck och drick din mat. Tugga maten noga, 25-30 tuggor.
  7. Ät när du är hungrig och drick när du är törstig. Om du äter innan du blivit hungrig stör du smältningen av föregående måltid.
  8. Ät inte för snabbt – men inte heller för sakta. Agni är pigg i omkring 20 minuter.
  9. Vila gärna en stund efter maten.
  10. Undvik rester.

 

Ta hand om elden! <3

Tia

PS: Glöm inte att följa Ayurvediskt – Tia Jumbe på Facebook och profilen med samma namn på Instagram. Då missar du inga av mina inlägg. <3

 

Relaterad läsning:

Därför rekommenderar ayurveda att du äter färsk mat

Recept: Boosta matsmältningen med en lassi

Låt din matsmältning styra vad du äter

Superkryddan hing lindrar gaser och boostar agni

Av Franz Eugen Köhler, Köhler's Medizinal-Pflanzen - List of Koehler Images The Internet Archive, Public Domain.

Av Franz Eugen Köhler, Köhler’s Medizinal-Pflanzen.

Hing är en okänd krydda som förtjänar mer uppmärksamhet. Trots växtens svenska namn Dyvelsträck (Djävulens träck) är den nämligen väldigt god, och boostar dessutom matsmältningen – extra bra såhär i kapha-säsong. Ända in på 1930-talet gick hing att köpa på Apoteket!

 

Hing är en av de där superkryddorna som används i massor av ayurvediska recept, men som få här i Sverige känner till. Hing förtjänar definitivt mer uppmärksamhet, och borde dessutom att finnas på alla kryddhyllor! Den är inte bara väldigt hälsosam utan ger också maten en rund och fylligt god smak. Låt inte doften avskräcka dig!

Hing är sanskritnamn för Asafoetida, och är i sin ursprungsform en illaluktande kåda – därav namnet Djävulens träck och dess botaniska namn Asafoetida, som ordagrant betyder just stinkande kåda. Kådan används i torkad och pulvriserad form enligt ayurveda både som smaksättning och för dess läkande effekter.

Hing har sitt ursprung i Asien, och en lång historia som läkemedel i sitt ursprungsområde – och också i Europa och i Sverige. I Europa var Asafoetida på 16- och 1700-talet enligt Shenet den främsta medicinen mot galenskap! Galenskap ansågs bero på försvagade livsandar, och genom att utsätta dessa svaga livsandar för något så illaluktande skulle de livas upp, var tanken. Hing ansågs också skydda mot trolltyg och syddes in de trollpåsar som barnen fick bära som skydd. Men den användes också mot diverse krämpor. I Sverige fanns kådan att köpa på Apotek fram till 30-talet och användes som kramplösande medel för luftvägar och tarmar, och vid epilepsi, som stimulerande och slemlösande medel vid katarrer och som stimulerande och lugnande medel vid nervositet och hysteri.

Hing stärker enligt ayurveda matsmältning (agni) och aptit, hjälper till att rena matsmältningssystemet, och boostar tarmfloran. Kryddan lindrar gasig mage och är därför ett bättre alternativ än lök och vitlök för alla med bullriga magar. Bönor och linser blir lättare att smälta om de tillagas med en nypa hing.

Hing går också att blanda med vätska och använda utanpå kroppen, för att lindra smärta i magen eller leder. Ett barn med kolik eller en vuxen med akutgasig mage kan få lindring av att massera in 1 msk vatten blandat med 1 nypa hing runt naveln, ligga på vänster sida 10 minuter, och sedan tvätta bort det.

Hing har en har en kryddig smak som påminner om lök och används ofta i stället för lök och vitlök i ayurvediska recept. Kryddan behöver steka en stund i olja eller ghi för att den goda smaken ska komma fram. Ta inte för mycket, bara det räcker att använda en nypa. Jag har med hing i de flesta av mina recept här på bloggen, sök på recept eller klicka på taggen så hittar du dem!

Hing är varm och kryddig, och balanserar vata och kapha och ökar pitta. Hing går att köpa i min webbutik.

Smaklig måltid!

Tia <3

Recept med hing:

Recept: Dal med gröna linser och blomkål

Recept: Ayurvedisk chana dal med broccoli

Recept: Snabbt och färgglatt ris med grönsaker

Låt din matsmältning styra vad du äter

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Foto: Edgar Castrejon, Unsplash.

Ayurveda skiljer på fyra typer av matsmältning. Beroende på vilken du har bör du balansera med olika kost. Slö, oregelbunden, intensiv eller balanserad – vilken typ av matsmältning har du?

 

Matsmältningen är grunden till hälsa och balans, enligt ayurveda har alla sjukdomar sitt ursprung i magen och matsmältningen. Du är inte vad du äter, eller ens hur du äter – du är vad du absorberar. Och vad du absorberar beror på hur din matsmältning, agni, fungerar.

När vår matsmältning fungerar som den ska och är i balans hjälper den oss att känna oss positiva, optimistiska, entusiastiska och lyckliga. Vi har god energi och vitalitet. När vår matsmältning är ur balans mår vi inte alls lika bra. Vi känner oss tröga, stressade och kan till och med känna oss rädda, arga eller nedstämda. Vi får sämre energi och känner oss uppblåsta och blockerade. I dag är det vanligt att ha en matsmältning i obalans, som följd av försämrade matvanor, stress och sämre kvalitet på den mat vi äter.

Ayurveda säger att det finns fyra typer av agni, du hittar dem här nedanför – vilken av dem har du? När du vet vilken typ av matsmältning du har är det lättare för dig att balansera den så att den fungerar så bra som möjligt.

Balanserad agni: Du är hungrig på regelbundna tider. Måltider smälts på cirka 4 timmar. Du har varken överdrivna cravings eller ett ointresse för mat. Tarmrörelserna är regelbundna och jämna. Du mår för det mesta toppen.

Oregelbunden agni: Du har en oregelbunden aptit, magen sväller ofta upp. Matsmältningen gör ont, du kan till och med ha kramp i tarmarna. Du är ofta förstoppad och har torr avföring, magen bullrar och du är gasig. Detta är vanligt hos personer som domineras av vata. Om du känner igen dig i en oregelbunden matsmältning kan du balansera med kost för vata, du hittar tips på det här.

Intensiv agni: Du har intensiv hunger men svag matsmältning, Du har ofta lös avföring och en brännande känsla i tarmarna. Du är ofta törstig. Det här är vanligt hos personer som domineras av pitta. Om du känner igen dig i en intensiv matsmältning kan du balansera med kost för pitta, du hittar tips på det här.

Svag agni. Du har dålig aptit och långsam matsmältning. Du känner dig tung efter en måltid. Matsmältningen är trög och du har mycket avföring.Du har envisa cravings efter sötsaker. Detta är vanligt hos personer som domineras av kapha. Om du känner igen dig i en svag matsmältning kan du balansera med kost för kapha, du hittar tips på det här.

 

Jag önskar dig en lagom balanserad agni!

Tia <3

 

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch

Billigt, gott och näringsrikt – ta med en ayurvedisk termosgryta med mungbönor till lunch på måndag, i stället för den tråkiga och inte så hälsosamma matlådan.  

På måndag börjar jag mitt kontorsjobb igen, där jag jobbar tre dagar per vecka, och i vanlig ordning kommer jag att ha med mig min stora gröna termos till lunchen, fylld med färsk, varm och god mungbönsgryta. Det finns nästan inget smartare än att ta med termosgryta till lunch, om du frågar mig.

Dels är det supergott.

Dels är det billigt jämfört med de runt 100 kronor som det nu kostar att äta ute. Termosgrytan kostar max 20 kronor och är dessutom nyttigare än den mat du får på de flesta restauranger.

Men framför allt är det en den perfekta lösningen på ayurvedans utmaning att maten helst ska vara färsklagad. Enligt ayurvedan ska vi alltså helst inte äta rester, och framför allt inte uppvärmda rester (och förstås inte i mikro). Detta för att vi i så stor utsträckning som möjligt ska ta tillvara på råvarornas näring. Från att vi börjar bereda råvarorna förlorar de nämligen i näring. Ju längre sedan maten tillagades – desto mindre näring finns det kvar i den.

Tanken med termosgrytan är att maten kokar klart i termosen under de timmar cirka 4 timmar som går från att du förbereder grytan på morgonen tills att du äter den när du blir hungrig kring lunch. Den är alltså helt färsk och nytillagad där i termosen – helt enligt ayurvedans rekommendationer.

Det finns lite olika varianter på termosgryta, men jag gillar kryddningen i kitchari, så jag brukar göra den. Du hittar recept på både kitchari och termosvarianten av den nedan.

Några ord om mungbönsgrytan kitchari, som är en riktig favorit. Kitchari är en närande och lättsmält maträtt med basmatiris, mungbönor, grönsaker och kryddor, även kallad “Gudarnas mat”. Kitchari balanserar alla tre doshorna vata, pitta och kapha, och är så snäll mot matsmältningssystemet att du kan äta den som en detox under en period, 7-10 dagar. Jag som verkligen inte tycker om att vara hungrig (typiskt pitta) brukar göra en kitchari-detox per år. Då äter jag enbart kitchari, varierar grönsakerna, bara. Det funkar superbra, smakar supergott och jag slipper vara hungrig.

Allra skonsammast för matsmältningen är att använda mungdal, alltså skalade och delade mungbönor. De kan vara lite knepiga att få tag på i vanliga butiker, om det kniper och om du inte har några större problem med matsmältningen kan du använda vanliga gröna mungbönor. Om du vill göra en detox med kitchari är det bästa att använda mungdal, just eftersom det är så lättsmält. Det går att köpa i välsorterade hälsokostbutiker och att beställa på nätet.

Båda recepten här nedan är inspirerade av recept i Ruthi Offenbach Ljungsbergs fina kokbok Ayurvedisk vegetarisk kokbok – ät enligt din kroppstyp.

 

Kitchari, mungbönsgryta

1 portion

  • 2/3 dl mungbönor
  • 1/3 dl basmatiris
  • 4 dl vatten
  • 1/4 tsk svarta senapsfrön
  • 1 nypa hing (asafoetida)
  • 1/4 tsk spiskuminfrön
  • 1-2 dl valfria grönsaker, mina favoriter är spenat, squash, jordärtskocka och selleri. Skär i mindre bitar.
  • 1/2 tsk malen koriander
  • 1/2 tsk malen spiskummin
  • 1/2 tsk malen ingefära
  • 1/2 tsk malen gurkmeja
  • salt

 

Så här gör du:

  • Blötlägg mungbönor och basmatiris över natten, 8-10 timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj ordentligt några gånger.
  • Fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön någon minut i ghi i en kastrull.
  • Tillsätt bönorna och riset, fräs eventuellt någon minut till.
  • Häll på vattnet, låt koka upp och sedan småkoka på låg temp i 20 minuter.
  • Tillsätt sedan grönsaker, rör om. Koka upp igen och låt småkoka ytterligare 20 minuter.
  • Tillsätt sedan de malda kryddorna: koriander, spiskummin, ingefära, gurkmeja.
  • Rör om och smaka av med salt.
  • Servera gärna med färsk koriander och pressa lite citronjuice över.

För att göra termosgryta av kitcharin, öka mängden vatten till 5 dl. Efter att grytan har kokat i 15 minuter, tillsätt både kryddor och finhackade grönsaker. Koka upp och häll den kokande grytan i en mattermos. Det är viktigt att den kokar när du häller den i termosen. Efter 4 timmar är termosgrytan färdig att ätas.

Smaklig lunch!

Tia

PS: Du hittar de flesta kryddorna i min webbutik!