3 smarta sätt att värma massageoljan

Foto: Chris Jarvis, Unsplash.

Vid ayurvedisk oljemassage ska oljan vara kroppsvarm för att effekten ska bli maximal. Här är 3 sätt att värma oljan snabbt och smidigt!

I dag på Internationella beröringsdagen har jag tipsat om abhyanga, ayurvedisk massage (beskrivet i det här inlägget). Oljan ska som sagt helst vara värmd för att effekten ska bli så kraftfull som möjligt, och oljan lättare ska gå in i huden. Här är 3 enkla och smarta sätt att värma oljan:

  1. Använd aromaterapilampa

Jag har små aromaterapilampor där skålen/behållaren för vatten och eterisk olja går att lyfta bort. Jag häller helt enkelt den mängd olja som går åt i ett decilitermått, lyfter bort behållaren för vatten och eterisk olja och sätter decilitermåttet där en stund, tills oljan är tillräckligt varm. Då sätter jag tillbaka behållaren. På det sättet boostar jag med en bra doft samtidigt som jag masserar mig. Det går förstås att använda en vanlig ljuskopp också.

 

  1. Använd vattenbad

Ett enkelt sätt att värma massageoljan är att koka upp vatten i vattenkokaren, hälla upp i en liten skål och sätta ner skålen med massageolja däri.

 

  1. Investera i en massagoljevärmare

Jag visste faktiskt inte ens att det fanns, men när jag gjorde lite snabb research till det här inlägget hittade jag en liten apparat som värmer massageoljor till 60 grader. Lite väl varmt, kanske, kroppstemperatur räcker, men det går säkert att ta ut oljan i förtid. Här är länken till den oljevärmare jag hittade. Lite dyr, men det kanske finns billigare om du googlar.

 

Kanske värmer du som läser det här oljan på något helt annat smartare sätt? Berätta i kommentarerna! <3

All kärlek,

Tia

Ps: Du har väl inte missat att det nu går att köpa de kraftfulla ayurvediska kosttillskotten ashwaganda, shatavari och triphala i min webbutik? Härliga grejer!

 

Relaterad läsning:

Stilla din oro med ayurvedisk massage

En helg med balanserande eteriska oljor

Dags att balansera vataårstiden

Foto: Eric Muhr, Unsplash.

Vinden viner runt knuten och det börjar bli kyligt ute. Vata tar över i naturen med sin kalla, torra och blåsiga kvalitet. Så här gör du för att balansera vata och undvika att vata ökar hos dig!

 

Vatas kvaliteter är lätt, kall, torr, snabb, rörlig och oregelbunden, och dessa tar alltså över i naturen när vataenergin dominerar. Vatas period är när det är blåsigt och kallt ute, ungefär oktober till mars.

Om du domineras av vata eller har en vataobalans är det sannolikt att du också kommer att känna av att vata ökar än mer i dig när kylan kommer, medan alla som har mycket pitta i sig snarare tycker att det är lite skönt med svalkan. Du som påverkas mycket av vataenergin utifrån behöver alltså balansera upp den, och med de ayurvediska deviserna lika ökar lika, och balansera med motsatt kvalitet  i minnet är det lätt att förstå att vi behöver möta detta med ökad tyngd, värme, smörjning, långsamhet och regelbundenhet. Detta gäller maten, men förstås också livsstilen i stort!

 

Här är några saker att hålla i minnet när du vill balansera vata:

-Ät varm och väl tillagad mat och drick varmt, även vattnet ska vara uppkokat och drickas varmt.

-Smörj inifrån och ut: abhyanga (se länk nedan) håller dig mjuk och smidig utifrån, ghi (se recept här) och såsig mat så som grytor smörjer dig inifrån.

-Undvik stress och snabba förändringar. Yoga och träna långsamt.

-Håll dig varm. Undvik drag och kalla vindar. Klä på dig!

-Ät och sov på regelbundna tider.

I det här inlägget kan du läsa mer om vata och hur du kan balansera vata.

All kärlek och varmt lycka till!

Tia

PS: Det är dags att anmäla sig till andra omgången av mitt inspirationsmail Börja din ayurvedaresa här (start 5 oktober), där du steg för steg under 12 veckor guidas till en ayurvedisk ilvsstil. Läs mer och beställ här.

 

Relaterad läsning:

Stilla din oro med ayurvedisk massage

Recept: Ayurvedisk grönsaksgryta med mandel

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch

 

 

Stilla din oro med ayurvedisk massage

Lätta rörelser över huden från en annan person gör att vi känner oss tryggare och blir mer hjälpsamma och sociala. Det visar ny forskning. Men du kan stilla din oro själv, med ayurvedisk massage, abhyanga. Här får du veta hur.

 

Beröring är inte bara livsviktigt för oss, det kan också förändra vårt beteende. Det är DN som har publicerat den intressanta artikeln om beröring (den kommer ursprungligen från Modern Psykologi), och jag kan inte låta bli att dra paralleller till ayurvedas fantastiska oljemassage som vi rekommenderas att ge oss själva dagligen hemma.

Enligt forskaren Helena Backlund Wasling är beröringssinnet lite förenklat uppdelat på två: en beskrivande del och en emotionell del. Det är det emotionella beröringssinnet som förändrar vårt sinnesläge.

Det emotionella beröringssinnet aktiveras av lätta rörelser över huden, samt lätta, kortvariga tryck, som när du lägger handen på armen på någon som du talar med, och ger den ett lätt tryck innan du släpper. Signalerna från denna typ av ytliga hudkontakt leds långsamt genom tunna nervtrådar till det centrala nervsystemet i hjärnan. De påverkar vårt känsloläge och vårt beteende på längre sikt. Forskningen visar att vi blir mer benägna att hjälpas åt. Det skapar en koppling och en relation till en annan person.

”Vi kan med beröring känna oss mer trygga och i goda händer, vilket kan påverka vilka beteendeval vi gör i den nära framtiden”, skriver Helena Backlund Wasling i texten.

När vi stryker på huden långsamt och lätt med hudtemperatur aktiveras vårt belöningssystem, skriver hon också. Flera delar i den del av hjärnan som aktiveras av denna typ av beröring, ”the social brain”, är kopplade till vår sociala förmåga. Beröring som påverkar denna del av hjärnan kan alltså tillskrivas en social betydelse.

I artikeln kopplar Helena samman denna typ av beröring till det faktum att ensamhet är en riskfaktor för alltför tidig död. Kanske, spekulerar Helena, kan brist på beröring vara en av anledningarna.

När jag läser artikeln i DN/Modern Psykologi blir jag inte alls förvånad att denna typ av lätt beröring gör att vi känner oss tryggare och mer sociala, och att det påverkar vårt beteende. Men jag tänker att beröringen faktiskt inte behöver komma från en annan person för att vi ska få dessa underbara effekter.

Inom ayurveda används massage sedan urminnes tider för att stärka hälsa och välmående. Lätt massage med olja på huden anses så välgörande för kropp och sinne att vi rekommenderas att ge oss själva detta dagligen (så kallad abhyanga, se beskrivning här nedanför).

Traditionella ayurvediska skrifter nämner mängder av fördelar med abhyanga. Den balanserar alla tre doshorna, minskar trötthet, förbättrar sömnen och stärker och smörjer förstås huden. Det anses också hjälpa till att frigöra restprodukter från kroppen. Oljemassagen smörjer leder, tonar muskler och ökar blodcirkulationen, särskilt till nervändar. Det lugnar nerverna och ökar mental klarhet samtidigt som oro och frustration minskar.

Via reflexpunkter i handflatorna, på öronen och fotsulorna påverkas också våra inre organ och kroppsdelar, som stimuleras av massagen.

Jag ger mig själv abhyangamassage om inte varje dag så i alla fall de flesta av veckans dagar. Jag rekommenderar också abhyanga till alla mina klienter. Jag älskar den värme som massagen ger (jag använder mognad sesamolja, som är värmande), den näring och smörjning som huden får, och det sätt på vilket den lugnar och grundar mig mentalt. För mig är abhyanga en del av den praktik som jag gör för att få mig att landa in i mitt hjärta och bli en bättre, lugnare, gladare och mer kärleksfull person.

 

Stilla din oro själv!

Här kommer en beskrivning på abhyanga, kanske har du tid på jullovet att prova denna härlighet. Se till att du har en stund på dig och att du inte behöver stressa, det förtar effekterna. Massagen tar cirka 15 minuter – det är väl investerad tid!

Till abhyanga använder du mognad sesamolja (finns på ayurvedabutiker och hälsobutiker på nätet), men även kokosolja funkar för en het pitta, eller senapsolja för kapha. Värm oljan till kroppstemperatur (här hittar du 3 sätt att värma oljan). Massera sedan in oljan över hela kroppen, med långa rörelser längs med armar och ben, och cirklande rörelser kring leder och på magen. Använd hela handen så ofta du kan för att stimulera reflexpunkterna. När vi masserar med dessa stimuleras dessa organ och kroppsdelar lite extra. Massera kroppen uppifrån och ner enligt denna beskrivning:

– Massera hårbotten (om du hade tänkt tvätta håret – annars kan du hoppa över det) med mjuka cirkulerande rörelser. Ge dig själv massage i ansiktet med lätta fingrar, och massera öronen. Ägna lite extra tid åt öronen. Även här har vi reflexpunkter som gör att olika organ och kroppsdelar stimuleras vid beröring.

– Massera halsen och nacken, fortsätt ner på ryggen så långt du når. Cirkulera en stund i ländryggen och olja in rumpan.

– Massera axlar, armar och händer. Gör cirklande rörelser runt axlar, armbågar, handleder och fingerleder. Massera längs med överarmar, underarmar, händer och fingrar.

– Massera runt brösten och upp till armhålan (perfekt för den dagliga bröstkollen), några lugna varv över hjärtat och solar plexus, och runt naveln.

– Massera benen och fötterna. Massera längs med lår och vader, cirkulera runt knän och fotleder.

– Massera fötterna och tårna. Ägna lite extra tid åt att massera fötterna.

När du har masserat in hela kroppen med olja duschar du som vanligt.

 

Ha en ljuvligt grundad dag!

Tia

Tre vägar till en lycklig resa

Transsibiriska järnvägen (foto lånat från Iventustravel.se), som jag åkte när jag var 25 år. En fantastisk resa!

Transsibiriska järnvägen (foto lånat från Iventustravel.se), som jag åkte när jag var 25 år. En fantastisk resa!

Inte nog med att vi ofta avviker från våra vardagliga rutiner på semestern. Vi ger oss dessutom ofta ut på resa. Bli inte orolig om du känner dig spänd, splittrad och kanske till och med lite deppig under eller efter resan – det är så vi påverkas av alltför mycket förändring. Så här håller du dig balanserad och lycklig på resande fot!  

Det är i slutet a juli/början av augusti och de närmaste veckorna väntar någon form av hemresa för många av oss. När jag skriver det här är jag på väg hem till Sverige från Frankrike, där jag har varit de senaste veckorna. Hemresan startade med bil klockan 11 i en liten bergsby i Centralmassivet mitt i Frankrike. Sedan åkte jag tåg. Nu ska jag snart flyga två sträckor. 22.40 landar jag på Arlanda och innan jag är hemma vid midnatt kommer jag att ha åkt även buss och tunnelbana. 13 timmars konstant resande. 13 timmar då jag förflyttar mig närmare 2000 kilometer i enorma hastigheter, till och med i luften.13 timmar med konstant nya intryck, timmar som fullständigt avviker från mina normala rutiner. Inte undra på att balansen i kropp och sinne rubbas! Men även kortare resor påverkar oss, mer än vad vi kanske tänker på.

Inom ayurveda säger vi att vata ökar när vi reser. Vata dosha domineras av elementen luft och rymd, och dess kvalitet är lätt, rörlig och oregelbunden, kall och torr. Vata ansvarar för all rörelse i kroppen, tarmarnas rörelser likväl som nervimpulser och muskelrörelser. Vata är mycket lättpåverkad och ökar direkt av förändringar som resor, nya sinnesintryck och oregelbundna vanor. Hur mycket just du påverkas av resande beror förstås på hur din balans i kropp och sinne ser ut just nu. Om du i huvudsak är i balans, och om resan är kort och kanske till ett ställe där du redan varit kanske inte vata-påslaget blir så stort. Men om du redan har en vata-obalans och ger dig ut på en långresa till en för dig helt ny destination blir dess effekter förstås ännu kraftigare.

När vata är i obalans innebär det att du får ett överskott av vataenergi i kropp och sinne. Överskottet gör att du kan känna dig spänd, splittrad och nervös. Du kan få svårt att koncentrera dig, svårt att slappna av och kan drabbas av huvudvärk och/eller stelhet och värk i lederna. Även vatas torrhet ökar, du kan få torrare hud och drabbas av förstoppning. Det känner du säkert igen – att göra nummer två kan vara blott en dröm de första dagarna på resa. Däremot kan det ökade lufttillskottet från vata göra dig gasig i magen.

Om vi vill minska de negativa effekterna av att vara på resande fot bör vi alltså balansera vata, det vill säga tillföra motsatt kvalitet. Det kan till exempel handla om att skapa och hålla oss så mycket som möjligt till rutiner gällande sömn och mat, även när vi är på resande fot. Vi kan försöka hålla oss varma, undvika drag, och om möjligt minska på syn- och ljudintryck, kanske genom att sova med en sovmask under resan, och lyssna på lugn musik. Jag brukar lyssna på kundaliniyogamantran och det är ljuvligt! Här är några fler konkreta tips till hur du klarar resan bättre:

Oljemassage. Börja resdagen med en ayurvedisk oljemassage, abhyanga, du hittar en beskrivning på hur du gör en bit ner i det här blogginlägget. Att massera sig själv från topp till tå med varm sesamolja grundar och lugnar vata. Jag börjar de flesta dagarna med abhyanga, och det är ljuvligt på alla sätt! Det kanske låter som att det tar en evighet, men det räcker med tio minuter!

Andas dig grundad. Det finns flera andningsövningar som balanserar vata. Nadi shodana är en som jag verkligen tycker mycket om, med enormt lugn och grundande effekt. Gör den innan resan, under resan, efter resan – eller alla tre! Så här gör du:

Sitt i en bekväm position med sträckt rygg men ändå avslappnad. Slut ögonen och sätt tummen mot pekfingret på vänster hand. Ta några djupa och långa andetag, ända ner i magen. Täpp försiktigt igen höger näsborre med höger tumme och andas in, räkna hur många sekunder inandningen tar. Håll andan dubbelt så lång tid som inandningen tog. Täpp med ringfingret igen vänster näsborre och andas ut genom höger, dubbelt så lång tid som inandningen tog. Andas in genom höger näsborre, lika lång tid som första inandningen tog, håll dubbelt så länge, byt näsborre och andas ut genom vänster dubbelt så länge. Fortsätt i fem minuter. Efter sista utandningen, kom ner med höger hand, sätt tumme mot pekfinger och sitt en stund i det tillstånd som du har skapat.

Balansera med mat. Kosten har stor betydelse för hur doshorna balanseras och hur vi mår. “Fel” sorts mat kan göra dig än mer stirrig och torr, medan rätt kost jämnar ut obalansen. När vi är på resa påverkas vi förstås mer än annars av kosten. Här är de bästa tipsen på kost att favorisera respektive undvika på resan eller åtminstone kring resdagarna:

Favorisera: Tung, oljig, söt, salt och sur mat, varm och tillagad, till exempel: nötter (utom jordnötter), mandlar, tillagade grönsaker som morot, sötpotatis, rödbeta, sparris, tomater, aubergine och squash. Mungbönor, basmatiris, frukt, bär, mjölkprodukter förutom yoghurt. Ghi, olivolja, färska kryddor och örter. Drick gärna varmt (uppkokat) vatten.

Undvik: Torr, krispig, lätt och kall mat, kryddig mat och bittra smaker, till exempel: Alkohol, kaffe, chips, bönor, linser, kikärtor, beska gröna blad som spenat och grönkål, all slags kål, havre, majs och bovete. All slags ost, utom färskost. Vitt socker. Iskalla drycker, kalla sallader. Se till att äta tillräckligt med mat, helst varm tillagad mat!

 

Jag mellanlandar just nu i München och har just slukat en vegetarisk sushi med kallt vatten till. Med detta vill jag säga: det är inte så enkelt att äta perfekt enligt sin dosha-obalans på en resa. Du kan inte alltid bestämma när och vad du ska äta. Precis som med allt annat i livet handlar det om att göra det som är bäst i varje given situation – utan dåligt samvete. En kall sushi på flygplatsen är (för mig) bättre än ingenting, och (för mig) bättre än alla korvar de annars har på menyn här i Tyskland. När jag är hemma igen i morgon får jag fortsätta att balansera mig med massage, varm tillagad mat och varm dryck. Vi siktar på stjärnorna, når trädtopparna, och är supernöjda med det! <3

Slutligen vill jag också säga ett par ord om resande. Vi människor behöver resa. “För den som reser är världen vacker” heter en ny bok om resande, av Per J Andersson, och det stämmer. När vi reser och möter människor på andra platser så öppnar vi våra sinnen, förstår att världen är en fantastisk plats, lär känna människor som på ytan kanske är olika oss, men vi förstår också att vi människor överallt är mer lika än olika varandra. Men. Vi behöver resa hållbart och smart. Så snälla, ge mig en flygskatt att betala. Och se till att det går smidigt att åka långdistanståg mellan storstäderna i Europa.

Bon voyage!