Så skapar du ojas – ayurvedans eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedans “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurvedan av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedans livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedans ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

Skippa resterna – ta med en ayurvedisk termosgryta till lunch

Billigt, gott och näringsrikt – ta med en ayurvedisk termosgryta med mungbönor till lunch på måndag, i stället för den tråkiga och inte så hälsosamma matlådan.  

På måndag börjar jag mitt kontorsjobb igen, där jag jobbar tre dagar per vecka, och i vanlig ordning kommer jag att ha med mig min stora gröna termos till lunchen, fylld med färsk, varm och god mungbönsgryta. Det finns nästan inget smartare än att ta med termosgryta till lunch, om du frågar mig.

Dels är det supergott.

Dels är det billigt jämfört med de runt 100 kronor som det nu kostar att äta ute. Termosgrytan kostar max 20 kronor och är dessutom nyttigare än den mat du får på de flesta restauranger.

Men framför allt är det en den perfekta lösningen på ayurvedans utmaning att maten helst ska vara färsklagad. Enligt ayurvedan ska vi alltså helst inte äta rester, och framför allt inte uppvärmda rester (och förstås inte i mikro). Detta för att vi i så stor utsträckning som möjligt ska ta tillvara på råvarornas näring. Från att vi börjar bereda råvarorna förlorar de nämligen i näring. Ju längre sedan maten tillagades – desto mindre näring finns det kvar i den.

Tanken med termosgrytan är att maten kokar klart i termosen under de timmar cirka 4 timmar som går från att du förbereder grytan på morgonen tills att du äter den när du blir hungrig kring lunch. Den är alltså helt färsk och nytillagad där i termosen – helt enligt ayurvedans rekommendationer.

Det finns lite olika varianter på termosgryta, men jag gillar kryddningen i kitchari, så jag brukar göra den. Du hittar recept på både kitchari och termosvarianten av den nedan.

Några ord om mungbönsgrytan kitchari, som är en riktig favorit. Kitchari är en närande och lättsmält maträtt med basmatiris, mungbönor, grönsaker och kryddor, även kallad “Gudarnas mat”. Kitchari balanserar alla tre doshorna vata, pitta och kapha, och är så snäll mot matsmältningssystemet att du kan äta den som en detox under en period, 7-10 dagar. Jag som verkligen inte tycker om att vara hungrig (typiskt pitta) brukar göra en kitchari-detox per år. Då äter jag enbart kitchari, varierar grönsakerna, bara. Det funkar superbra, smakar supergott och jag slipper vara hungrig.

Allra skonsammast för matsmältningen är att använda mungdal, alltså skalade och delade mungbönor. De kan vara lite knepiga att få tag på i vanliga butiker, om det kniper och om du inte har några större problem med matsmältningen kan du använda vanliga gröna mungbönor. Om du vill göra en detox med kitchari är det bästa att använda mungdal, just eftersom det är så lättsmält. Det går att köpa i välsorterade hälsokostbutiker och att beställa på nätet.

Båda recepten här nedan är inspirerade av recept i Ruthi Offenbach Ljungsbergs fina kokbok Ayurvedisk vegetarisk kokbok – ät enligt din kroppstyp.

 

Kitchari, mungbönsgryta

1 portion

  • 2/3 dl mungbönor
  • 1/3 dl basmatiris
  • 4 dl vatten
  • 1/4 tsk svarta senapsfrön
  • 1 nypa hing
  • 1/4 tsk spiskuminfrön
  • 1-2 dl valfria grönsaker, mina favoriter är spenat, squash, jordärtskocka och selleri. Skär i mindre bitar.
  • 1/2 tsk malen koriander
  • 1/2 tsk malen spiskummin
  • 1/2 tsk malen ingefära
  • 1/2 tsk malen gurkmeja
  • salt

 

Så här gör du:

  • Blötlägg mungbönor och basmatiris över natten, 8-10 timmar. Häll bort blötläggningsvattnet och skölj ordentligt några gånger.
  • Fräs senapsfrön, hing och spiskumminfrön någon minut i ghi i en kastrull.
  • Tillsätt bönorna och riset, fräs eventuellt någon minut till.
  • Häll på vattnet, låt koka upp och sedan småkoka på låg temp i 20 minuter.
  • Tillsätt sedan grönsaker, rör om. Koka upp igen och låt småkoka ytterligare 20 minuter.
  • Tillsätt sedan de malda kryddorna: koriander, spiskummin, ingefära, gurkmeja.
  • Rör om och smaka av med salt.
  • Servera gärna med färsk koriander och pressa lite citronjuice över.

För att göra termosgryta av kitcharin, öka mängden vatten till 5 dl. Efter att grytan har kokat i 15 minuter, tillsätt både kryddor och finhackade grönsaker. Koka upp och häll den kokande grytan i en mattermos. Det är viktigt att den kokar när du häller den i termosen. Efter 4 timmar är termosgrytan färdig att ätas.

Smaklig lunch!

Tia

Detox med ayurvedisk dunderkur och yoga

Det är en härlig känsla att starta ett nytt år med en detox. Att gå in i det nya ren och fräsch, med maximalt med energi är fint. Här är en kraftfull ayurvedisk reningskur, och ett detoxande yogapass för dig som är sugen på en riktig nystart.

 

Matsmältningen är det viktigaste vi har när det gäller vår hälsa, vilket är helt logiskt, eftersom det är via matsmältningen vi tillgodogör oss den näring vi får i oss via maten. När matsmältningen inte fungerar optimalt tappar vi snabbt energi och drar så småningom på oss sjukdomar. Det är alltså viktigt att hålla den igång. Kanske känns magen sisådär efter jul- och nyårsfirandena? Då är det en extra god idé med en nystart för matsmältningssystemet.

Inom ayurvedan finns det åtskilliga sätt att hålla matsmältningselden (agni) brinnande i lagom styrka. Att låta matsmältningen vila i några dagar är ett effektivt sätt att hålla lågan vid liv och samtidigt hjälpa kroppen att rensa ut toxiner och avfallsprodukter. Just detta är effekten av den här mycket kraftfulla tredagarskuren från ayurvedan (som jag också hade med i min bok Detox Lifestyle. Få mer energi med yoga mat och nya vanor). Kuren balanserar alla tre doshorna vata, pitta och kapha. Du äter alltså ingenting annat under de tre dagar som du kör den här kuren. Eftersom den är kraftfull och utrensande kan det vara bra om du gör den under dagar då du i övrigt kan ta det lugnt och ägna dig åt att ta hand om dig själv, hålla dig varm och ta härliga promenader.

 

Recept, soppa för en dag

2 l vatten

2 morötter

2 potatisar

1 purjolök

1 squash eller palsternacka

1 röd paprika eller annan grönsak efter smak

Gör så här: Skala morötter och potatis. Skär alla grönsaker i 3×3 cm bitar (ca). Låt sjuda i en kastrull tills grönsakerna är lagom mjuka.Gå vidare enligt beskrivningen nedan.

DAG 1: Häll soppan i ett durkslag, så att du får vattnet i en termos. Drick av vattnet under dagen, så ofta du vill och behöver.

DAG 2: Gör samma soppa igen, byt eventuellt squash mot palsternacka (eller tvärtom) och röd paprika mot någon annan grönsak efter smak. Använd salt och eventuellt andra milda kryddor. Tillaga i övrigt på samma sätt som dag 1. Mixa sedan grönsakerna tillsammans med kokvattnet och ät till frukost, lunch och middag. Drick varmt vatten mellan måltiderna.

DAG 3: Gör samma soppa som till dag 2, men ät den som den är med hela bitar av grönsaker, till frukost, lunch och middag. Drick varmt vatten mellan måltiderna.

DAG 4: Ät som vanligt igen.

 

Yogapass

För att förstärka effekten kan du kombinera kuren med lugna yogarörelser och en andningsövning som stimulerar matsmältningen och är effektiva för utrensning. Här är tre yogarörelser (med bilder ur boken Detox Lifestyle, foton av Camilla Lindqvist). Andningsövningen som får avsluta passet är Renande pranayama.

Sitt eller ligg gärna en stund innan du börjar, slut ögonen och fördjupa andetaget tills du känner att du har ett jämt och lite djupare andetag än normalt. Rör dig sakta mellan rörelserna. Gör passet alla dagar som du gör kuren, fortsätt sedan gärna några dagar till för att fortsätta stimulera matsmältningen medan du går tillbaka till vanlig kost. Om du vill och är bekant med Solhälsningen kan du inleda detta korta pass med några uppvärmande rundor.

 

Liggande ryggvridning, Matsyendrasana.

Liggande ryggvridning, Matsyendrasana.

LIGGANDE RYGGVRIDNING (Matsyendrasana)

Masserar matsmältningsorganen.

Från liggande på rygg: Lyft höger knä mot bröstkorgen, lägg höger arm rakt ut från axeln. Lägg vänster hand på utsidan av höger knä, och på utandning låt höger knä komma ner åt vänster tills knäet når golvet, eller så långt ner det kan komma utan att höger axel och skulderblad lyfter från golvet. Lägg en kudde eller vikt filt under knäet för maximal avslappning. Lyft eventuellt in höften under dig en aning för att komma in bättre i vridningen. Vrid eventuellt ansiktet upp mot höger hand för att få en vridning längs med hela ryggraden. Slappna av in i positionen. 10 långsamma andetag åt vardera håll.

För att komma ur rörelsen: Andas in, kom tillbaka med huvudet och armarna, och sist knäet.

 

HALV SITTANDE FRAMÅTFÄLLNING (Janu Sirsasana)

Stimulerar lever och njurar, bra för matsmältningen.

Från sittande med benen utsträckta rakt fram: Sitt med en hopvikt filt under sittbenen. Flexa fötterna, låt hälarna sträva mot golvet. Placera höger fotsula i vänster ljumske, Låt höger knä vila mot golvet, eller en vikt filt eller kudde, så du kan slappna av i benet. Andas in, sträck armarna rakt upp mot taket, förläng överkroppen och sträck på ryggraden. andas ut dra naveln mot ryggraden och fäll fram överkroppen så långt du kan utan att krumma ryggen. Placera händerna där du når, kanske på benet, kanske på foten. Behåll ryggen förlängd och sträckt, skulderbladen strävar lite bakåt/nedåt, bröstkorgen strävar framåt mot tårna. 10 långsamma andetag på vardera ben.

För att komma ur: Andas in, kom upp till sittande med överkroppen rakt upp och armarna upp mot taket. Andas ut och kom ner med armarna,

 

BÅGEN (Dhanurasana)

Stimulerar matsmältningen.

Från liggande på mage med armarna längs sidorna: Kom med hälarna in mot rumpan, flexa fötterna, sträck armarna bakåt och fatta tag om anklarna eller byxbenen, där du når. Andas in, lyft hälarna bort från rumpan, låt fotsulorna sträva mot taket, så att lår och överkropp lyfter från golvet. Titta framåt, eller för stimulans av sköldkörteln, höj hakan så mycket du kan. Håll ihop knäna. Dra skulderbladen ihop och ner mot höfterna, axlarna stannar långt borta från ögonen. 10 långsamma andetag.

För att komma ur: Andas ut, kom ner med hälarna mot rumpan igen, släpp taget och låt ben och överkropp sakta sänkas mot golvet.

 

Renande pranayama

Ligg på rygg med ögonen slutna, armarna längs kroppens sidor och tummetoppen mot pekfingertoppen. Andas som vanligt i någon minut. Andas sedan in fem, sex sekunder. Håll andan mjukt inne fem sekunder, andas ut 10-12 sekunder. Håll andan ute fem sekunder innan du andas in igen, under fem, sex sekunder. Fortsätt i 5 minuter.

Avsluta yogapasset i Savasana liggande på rygg med ögonen slutna, armarna längs sidorna och handflatorna upp mot taket. Normal andning. 10 minuter.

 

Detox Lifestyle – få mer energi med yoga, mat och nya vanor

I min bok Detox Lifestyle går jag igenom fyra områden att detoxa (hemmet, tankarna, intrycken, maten) och tre effektiva sätt att hjälpa kroppen att rena sig själv (meditation, yoga, andning). Min tanke med den boken är att ju fler områden i livet som du detoxar, renar och rensar – desto friskare, piggare och gladare blir du.

Detox Lifestyle är snart slut hos tryckeriet och den säljs just nu hos Adlibris för 192 kronor. Jag har fyra exemplar kvar hemma som jag nu säljer signerade för 130 kronor styck + frakt 45 kronor. Vill du ha ett av dem? Maila tia.jumbe@gmail.com.  Först till kvarn …

 

Kärlek till din rening <3

Tia

 

 

 

 

 

Gott Magiskt 2018!

Foto: Tessa Rampersad, Unsplash.

Foto: Tessa Rampersad, Unsplash.

 

 

 

Kära läsare! Nu önskar jag dig ett synnerligen härligt nyårsfirande och ett magiskt 2018! 

I morgon är jag tillbaka här på bloggen med ett inlägg om en nystartsdetox (mat + yogapass) – kanske är det något att avsluta det gamla och börja det nya med?

All kärlek till dig och ditt nya år. Må du få allt du önskar dig!

Tia

Stilla din oro med ayurvedisk massage

Lätta rörelser över huden från en annan person gör att vi känner oss tryggare och blir mer hjälpsamma och sociala. Det visar ny forskning. Men du kan stilla din oro själv, med ayurvedisk massage, abhyanga. Här får du veta hur.

 

Beröring är inte bara livsviktigt för oss, det kan också förändra vårt beteende. Det är DN som har publicerat den intressanta artikeln om beröring (den kommer ursprungligen från Modern Psykologi), och jag kan inte låta bli att dra paralleller till ayurvedans fantastiska oljemassage som vi rekommenderas att ge oss själva dagligen hemma.

Enligt forskaren Helena Backlund Wasling är beröringssinnet lite förenklat uppdelat på två: en beskrivande del och en emotionell del. Det är det emotionella beröringssinnet som förändrar vårt sinnesläge.

Det emotionella beröringssinnet aktiveras av lätta rörelser över huden, samt lätta, kortvariga tryck, som när du lägger handen på armen på någon som du talar med, och ger den ett lätt tryck innan du släpper. Signalerna från denna typ av ytliga hudkontakt leds långsamt genom tunna nervtrådar till det centrala nervsystemet i hjärnan. De påverkar vårt känsloläge och vårt beteende på längre sikt. Forskningen visar att vi blir mer benägna att hjälpas åt. Det skapar en koppling och en relation till en annan person.

”Vi kan med beröring känna oss mer trygga och i goda händer, vilket kan påverka vilka beteendeval vi gör i den nära framtiden”, skriver Helena Backlund Wasling i texten.

När vi stryker på huden långsamt och lätt med hudtemperatur aktiveras vårt belöningssystem, skriver hon också. Flera delar i den del av hjärnan som aktiveras av denna typ av beröring, ”the social brain”, är kopplade till vår sociala förmåga. Beröring som påverkar denna del av hjärnan kan alltså tillskrivas en social betydelse.

I artikeln kopplar Helena samman denna typ av beröring till det faktum att ensamhet är en riskfaktor för alltför tidig död. Kanske, spekulerar Helena, kan brist på beröring vara en av anledningarna.

När jag läser artikeln i DN/Modern Psykologi blir jag inte alls förvånad att denna typ av lätt beröring gör att vi känner oss tryggare och mer sociala, och att det påverkar vårt beteende. Men jag tänker att beröringen faktiskt inte behöver komma från en annan person för att vi ska få dessa underbara effekter.

Inom ayurvedan används massage sedan urminnes tider för att stärka hälsa och välmående. Lätt massage med olja på huden anses så välgörande för kropp och sinne att vi rekommenderas att ge oss själva detta dagligen (så kallad abhyanga, se beskrivning här nedanför).

Traditionella ayurvediska skrifter nämner mängder av fördelar med abhyanga. Den balanserar alla tre doshorna, minskar trötthet, förbättrar sömnen och stärker och smörjer förstås huden. Det anses också hjälpa till att frigöra restprodukter från kroppen. Oljemassagen smörjer leder, tonar muskler och ökar blodcirkulationen, särskilt till nervändar. Det lugnar nerverna och ökar mental klarhet samtidigt som oro och frustration minskar.

Via reflexpunkter i handflatorna, på öronen och fotsulorna påverkas också våra inre organ och kroppsdelar, som stimuleras av massagen.

Jag ger mig själv abhyangamassage om inte varje dag så i alla fall de flesta av veckans dagar. Jag rekommenderar också abhyanga till alla mina klienter. Jag älskar den värme som massagen ger (jag använder mognad sesamolja, som är värmande), den näring och smörjning som huden får, och det sätt på vilket den lugnar och grundar mig mentalt. För mig är abhyanga en del av den praktik som jag gör för att få mig att landa in i mitt hjärta och bli en bättre, lugnare, gladare och mer kärleksfull person.

 

Stilla din oro själv!

Här kommer en beskrivning på abhyanga, kanske har du tid på jullovet att prova denna härlighet. Se till att du har en stund på dig och att du inte behöver stressa, det förtar effekterna. Massagen tar cirka 15 minuter – det är väl investerad tid!

Till abhyanga använder du mognad sesamolja (finns på ayurvedabutiker och hälsobutiker på nätet), men även kokos- eller olivolja funkar. Värm oljan till kroppstemperatur (i ett vattenbad, till exempel). Massera sedan in oljan över hela kroppen, med långa rörelser längs med armar och ben, och cirklande rörelser kring leder och på magen. Använd hela handen så ofta du kan för att stimulera reflexpunkterna. När vi masserar med dessa stimuleras dessa organ och kroppsdelar lite extra. Massera kroppen uppifrån och ner enligt denna beskrivning:

– Massera hårbotten (om du hade tänkt tvätta håret – annars kan du hoppa över det) med mjuka cirkulerande rörelser. Ge dig själv massage i ansiktet med lätta fingrar, och massera öronen. Ägna lite extra tid åt öronen. Även här har vi reflexpunkter som gör att olika organ och kroppsdelar stimuleras vid beröring.

– Massera halsen och nacken, fortsätt ner på ryggen så långt du når. Cirkulera en stund i ländryggen och olja in rumpan.

– Massera axlar, armar och händer. Gör cirklande rörelser runt axlar, armbågar, handleder och fingerleder. Massera längs med överarmar, underarmar, händer och fingrar.

– Massera runt brösten och upp till armhålan (perfekt för den dagliga bröstkollen), några lugna varv över hjärtat och solar plexus, och runt naveln.

– Massera benen och fötterna. Massera längs med lår och vader, cirkulera runt knän och fotleder.

– Massera fötterna och tårna. Ägna lite extra tid åt att massera fötterna.

När du har masserat in hela kroppen med olja duschar du som vanligt.

 

Ha en ljuvligt grundad dag!

Tia

Ayurveda – en crash course

Jag har ju skrivit en del på min blogg om olika aspekter av ayurveda, men jag har aldrig skrivit något övergripande om vad ayurveda egentligen är och hur det funkar. Så varsågod: en snabbguide till ayurvedans grunder!

Ayurvedan är ett av världens äldsta hälsosystem, det brukar sägas att den är 5 000-6 000 år gammal. Ayurveda har liksom yoga sina rötter i Indien och områdena däromkring, i de vediska skrifterna. Ayurvedan är vår bästa vän när det gäller att skapa ett liv med största möjliga hälsa och harmoni.

Yogan och ayurvedan har alltså båda rötter i de vediska skrifterna, men det är inte förrän de senaste 500-600 åren som ayurvedan och yogan tydligt närmar sig varandra som terapeutiska metoder. Innan dess var yoga framför allt en andlig disciplin med meditation i fokus, men utvecklades i mitten av förra årtusendet till att innefatta även fysiska rörelser. I dag är det vanligt att ayurvediska hälsorådgivare och läkare använder både yogans fysisk rörelser (asanas) andningsövningar (pranayama) och meditation som terapeutiska verktyg.

Ordet ayurveda betyder kunskap om livet (ayur = liv, veda = kunskap). Ayurvedan är en hälsovetenskap som ser till både kropp och själ. Dessa båda är oskiljaktliga och påverkar båda vårt välmående. Ayurvedans huvudområden är tre:

  1. Att bota sjukdom och lidande
  2. Friskvård – att vårda livet
  3. Perfekt hälsa – självförverkligande

Fokus inom ayurvedan ligger på att vårda livet. Hör du hur vackert det låter? Att vårda livet. Att betrakta livet som den gåva som det är, och att vårda det. Vi är inte alltid så bra på att vårda våra liv, många av oss går runt och känner oss mer eller mindre missnöjda, trötta, oroliga och inte alls särskilt harmoniska. Enligt ayurvedan är hälsa mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa är ett tillstånd av harmoni, glädje och tillfredsställelse.

Ayurvedan grundar sig på de fem elementen luft, rymd, eld, jord, vatten, som finns i oss och i allt annat levande omkring oss. Elementen styr också de tre doshorna, som reglerar alla processer i kroppen och i resten av universum (ja, det är en i sanning holistisk hälsovetenskap). Du känner säkert igen doshorna:

Vata – luft- och rymdelementet (rörelse)

Vata dosha är lätt, rörlig, torr, kall, snabb och oregelbunden.

Vatas funktion i kroppen är det mesta som kräver en rörelse: intern och extern kommunikation, blodcirkulation och andning. All transport i kroppen hör till vatas ansvar, till exempel att transportera runt näring och att transportera all slags avfallsprodukter ut ur kroppen. Till vatas funktion hör också förmåga till entusiasm och inspiration, fantasti, föreställningsförmåga och kreativitet.

Personer där vata dominerar är ofta livliga, pratsamma, rörliga och entusiastiska, men inte särskilt uthålliga. De är ofta upprymda och spenderar snabbt sin energi. De får lätt nya idéer och impulser.

Vata kommer i obalans av förändring, så som resor och oregelbundenhet. Otillräckligt med sömn, överansträngning och överstimulans får också vata ur balans.

Vata i obalans kan bli rastlös, ha svårt för att varva ner och får en ytlig sömn. Oro, ängslan och förstoppning är andra symptom på att vata är ur balans.

Pitta – eldelementet (transformation)

Pitta är lätt, het, ganska oljig, ganska oregelbunden, intensiv/dynamisk.

Pittas huvuduppgift i kroppen är transformation, och pitta har framför allt med matsmältningen och allt som har med det att göra: aptit, ämnesomsättning och produktion av enzymer. Men pitta har också med seende att göra, både yttre och inre (intuition), och har egenskaper som driv och tapperhet.

Personer som har mest pitta i sig är riktiga eldsjälar. De är dynamiska och målmedvetna. De fattar snabbt och lätt beslut och tar ofta spontant ledarrollen. De har stor drivkraft och tenderar att köra över kroppens signaler.

Pitta kommer i obalans av alltför mycket värme, het mat, stress och press.

Pitta i obalans leder till irritation och att personen i fråga blir dominerande, otålig, kritisk och krävande. Andra symptom är hudutslag och alltför mycket syra i magen.

Kapha – jord- och vattenelementet (struktur)

Kapha är tung, oljig, långsam, stabil, kall och mjuk.

Kaphas ansvar i kroppen är struktur och sammanhållning. Till kaphas funktion hör bland annat vår immunitet och all slags smörjning i kroppen. Kapha har också de helt underbara egenskaperna förmåga att läka, förmåga att förlåta och förstå, och också vår möjlighet att uppleva villkorslös kärlek.

Personer som domineras av kapha är fysiskt och känslomässigt stabila, tålmodiga och jordnära. Kapha trivs ofta med tillvaron så som den är och längtar inte efter förändringar. De spenderar sin energi när det behövs, men inte i onödan. Kapha-personer är behagliga och skapar en lugn atmosfär omkring sig.

Kapha kommer i obalans av för mycket sömn, tung och fet mat, och för lite stimulans och motion.

När kapha är i obalans leder det ofta till tröghet, långsam matsmältning och egenskaper som självbelåtenhet och girighet. Även övervikt och allergi kopplas till kaphaobalans.

 

Så balanserar du doshorna

Som du förstås när du läser beskrivningarna ovan är doshorna delar som bildar en helhet, de klarar sig inte utan varandra. De samexisterar och samarbetar alltid i oss och allt annat, även om en eller i sällsynta fall två dominerar. Var och en av oss har en helt unik mix av de tre doshorna, och vi behöver därför också en helt individuell behandling.

När de tre doshorna samspelar harmoniskt så är vi i balans och mår bra. När en eller flera av doshorna kommer ur balans känner vi oss hängiga, oroliga/ilskna, ur form, vårt immunförsvar sätts ner och vi drar lättare på oss infektioner. Om vi inte åtgärdar det som skapar obalansen kommer den att förvärras och så småningom leda till sjukdom.

Doshorna påverkas hela tiden av allting runt omkring oss (eftersom allt omkring oss också består av de fem elementen). De påverkas av synintryck, hörsel och känslostämningar, av mat och dryck, av all slags förändring, även dygnsrytm, klimat och årstidsväxlingar.

Inom ayurvedan lever vi efter devisen lika ökar lika, därför balanserar vi alltid med motsatt kvalitet. Om du känner igen dig mest i kapha-personen här ovan, och kanske också känner igen dig i dess obalanser, behöver du alltså tillföra dig själv sådant som har motsatt kvalitet än kaphas, för att inte skapa obalans, eller elda på en existerande.

Eftersom kapha är tung, oljig, långsam, stabil och kall behöver du balansera med lätthet och torrhet, rörlighet och värme. Några exempel på det kan vara att äta mat som inte är så fet, undvika kall mat och dryck, och se till att hålla dig varm. Rör på dig regelbundet och utför gärna någon form av explosiv träning. Undvik att sova för mycket och för länge på morgonen.

En person som domineras av pitta eller har en pittaobalans, däremot, bör undvika het mat och dryck, stark värme och alltför hård träning. Motion som promenader, gärna vid vatten, och simning passar bättre för pitta, och lite tyngre mat. Undvik tidspress och alkohol. Var noga med vila och återhämtning.

En person som domineras av vata eller känner igen sig i en vata-obalans behöver tillföra värme, regelbundna varor, framför allt när det gäller mat och sömn, och tillräckligt med sömn. En person med vatadominans eller vataobalans behöver varm mat och dryck, och bör undvika alltför mycket förändringar och sinnesintryck.

 

Så bildas ama – slaggprodukter

Inom ayurvedan säger vi att all obalans kommer från magen, och att slaggprodukter ligger bakom all sjukdom. Allt som är svårsmält för oss leder till slaggprodukter som leder till obalans.

Inom ayurvedan liknas matsmältningen vid en eld och kallas för agni. Matsmältningselden kan vara både för stark och för svag, och till och med helt slocknad, beroende på bland annat vilken dosha som dominerar vår kropp. Agni påverkas av allt du äter och dricker, och du mår förstås allra bäst av att äta och dricka sådant som håller lågan lagom stark. Vad det kan vara är olika beroende på vilken dosha som för tillfället dominerar, och som du behöver balansera.

Kapha, som har en lite långsammare matsmältning, bör äta varm, lättsmält, torr och kryddig mat, och minska på salt, sött och fett.

Pitta, som har en kraftig matsmältningseld, klarar att smälta de flesta livsmedel, men bör svalka agni så att maten inte bränns vid. Undvik starka kryddor och sura livsmedel, som båda ökar pitta. Ät hellre gröna bladgrönsaker och olika former av kål.

Vata, som har oregelbunden matsmältning och lätt skapar luft, bör undvika torr och kall mat. Välj i stället varm och vällagad mat, så som grytor och soppor, som hjälper till att stabilisera och balansera vata. Söta, sura och salta livsmedel balanserar vata.

Men det är inte enbart vad vi äter som spelar roll, hur du äter har lika stor inverkan på matsmältningen. Om du äter utan att vara hungrig, om det är stimmigt omkring dig när du äter, om du kastar i dig maten och sväljer nästan utan att tugga, om du är arg eller ledsen när du äter, och om du dessutom dricker kallt vatten till maten så gör du det betydligt svårare för matsmältningen att göra ett bra jobb. Om du i stället äter när du är hungrig, gör matstunden lugn, tuggar maten noga, dricker varmt vatten i små klunkar till maten, njuter av maten med alla sinnen och slutar äta en liten stund innan du är helt mätt så ger du matsmältningen de bästa förutsättningarna att skapa näring av det vi nyss åt.

Om vi alltför ofta äter sådant som inte är optimalt för vår matsmältning, och kanske dessutom i övrigt har en livsstil som påverkar vår matsmältning negativt, om vi till exempel stressar mycket, så skapas alltså slaggprodukter, ama. Ama är en kall, tung och blockerande substans, som kloggar igen de kanaler för näring och information som vi har i kroppen.

Indikationer på att du har ama är att du känner dig tung, energilös, utan vitalitet och stel i kroppen. Andra kännetecken på ama är yrsel, trötthet, gaser och svullen mage, illamående och sura uppstötningar.

Om du känner igen dig i symptomen på ama så behöver du inte misströsta. Det finns sätt att bli av med sin ama. Hur snabbt det går och hur kraftfulla åtgärder som behövs beror på hur länge aman har fått byggas upp, alltså hur mycket det är och hur djupt in i kroppen den har hunnit. Det första du själv kan göra är att ändra din livsstil och dina matvanor för att inte fortsätta att skapa ama. Se alla tips och råd här ovan, och läs mina andra inlägg om ayurveda för fler tips om hur du kan agera.

Om du känner att du vill gå längre i din rensning av ama och få mer individuella råd behöver du gå till en ayurvedisk hälsorådgivare för en pulsläsning. Då får du veta exakt var dina obalanser sitter, och får mer specifika råd om örter, kost, yoga och andningsövningar som kan hjälpa dig att rensa bort ama och balansera dina doshor. Här kan du läsa om hur en sådan konsultation. Om du bor i Stockholm med omnejd får du gärna maila mig för att boka en konsultation, tia@tiajumbe.com.

Det här var en liten guide till den omfattande och fantastiska ayurvedan.Jag hoppas att den hjälpte dig att förstå lite bättre hur den funkar och varför.

Här är mina övriga blogginlägg om ayurveda:

Håll din flyktiga vata i balans!

Näring eller slagg – vad blir din mat i maten?

Tre vägar till en lycklig resa

Sov gott – så får du till det

Ge din dag (och ditt liv) en nystart