Så skapar du ojas – ayurvedans eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedans “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurvedan av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedans livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedans ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

Stoppa förkylningen innan den stoppar dig!

Det snörvlas och hostas på bussar och tåg. Förkylningssäsongen är här – så här klarar du dig från att bli sängliggande!

 

I morse när jag åkte till jobbet tänkte jag på det för första gången den här vintern. Det snörvlades och nystes, hostades och harklades här och där på bussen och tvärbanan. Själv har jag känt kylan sprida sig i kroppen och blivit alltmer frusen ju längre dagen lidit, halsen har blivit allt mer kliig och jag har även nyst ett par gånger. Det är svårt för kroppen att stå emot infektioner när vata-kylan kommer utifrån och sätter ner immunförsvaret, i alla fall om vi inte har lyckats möta kylan med balanserande åtgärder.

För min egen del är det nog för mycket jobb och för lite återhämtning de senaste veckorna som ligger bakom det lite försvagade tillståndet i dag. Plus slarv med både yogan och oljemassagen. Men nu ska jag boosta mig så jag slipper bli sängliggande!

Innan förkylningen har brutit ut helt går det nämligen ofta att stärka immunförsvaret så att det får kraft att stå emot viruset. Som så ofta inom ayurvedan vänder vi oss till matsmältningen när vi har en obalans. Matsmältningen som har dämpats av vata-kylan ute behöver få en skjuts så att den kan komma igång och smälta mat och transportera bort slaggprodukter ordentligt. Och som vanligt är det balansera med motsatt kvalitet som gäller. Hetta, hetta, hetta, alltså.

10 sätt att slippa däcka i förkylning:

  1. Drick varmt, ät varmt, klä dig varmt.
  2. Drick mycket, gärna ingefära-teer (skivor av färsk ingefära som fått koka en kvart i vatten), men framför allt vanligt vatten, även det så varmt det bara går.
  3. Börja dagen med en dryck med ljummet (fingervarmt) vatten, 2 tsk citronsaft, 1 tsk honung, 1 tsk ingefärajuice (pressad färsk ingefära), 1 nypa salt och svartpeppar, 1/4 tsk gurkmeja. Drick på tom mage på morgonen. Vänta 10-20 minuter innan du äter eller dricker något annat.
  4. Precis innan lunch och middag kan du tugga i dig en blandning av en bit färsk hackad ingefära, 1 tsk citron, 1 nypa salt och 1 nypa svartpeppar. Det stimulerar agni, matsmältningselden.
  5. Laga mat med kryddor som spiskummin, koriander, gurkmeja, ingefära och svartpeppar, som alla stimulerar matsmältningen. Se till exempel receptet på mungbönsgryta (kitchari) här.
  6. Ät färsk näringsrik mat (se detta inlägg), gärna grytor och soppor, som är rejält värmande, snällt mot matsmältningen och också innehåller vätska.
  7. Unna dig abhyanga, oljemassage, gärna varje dag innan duschen. Här kan du läsa hur man gör.
  8. Undvik hård träning.
  9. Undvik stress.
  10. Vila mycket. Sov ordentligt.

 

Så, nu boostar vi förkylningen ur våra kroppar!

Lycka till!

Tia <3

 

10 sätt att göra 2018 till ditt bästa år hittills!

Foto: Artem Beliaikin på Unsplash.

Foto: Artem Beliaikin på Unsplash.

Snart är det nytt år och alla hoppas vi att det nya ska bli mer spännande, mer lyckat och roligare än det föregående. Här är 10 saker som du själv kan göra för att 2018 ska bli det speciella år du önskar dig – det första tipset är en av mina favoriter!

 

* Tillbringa mer tid ensam. Ensamhet är välgörande, framför allt om den sker i tystnad. Du får möjlighet att starta om sinnet och tänka mer klart. Stunder av avskildhet ger dig bättre koncentration och möjlighet att tänka djupare och följa tankespår längre, vilket ofta leder till bättre lösningar och fler idéer. Tystnaden i sig gör att stress släpper, hjärnan får återhämtning och vi kommer åt gamla minnen, idéer och erfarenheter. Studier visar att tystnad till och med kan öka cellväxten i hjärnan.

* Konsumera färre saker. Materiella ting ger dig inte lycka, bara mer att hålla reda på och ta hand om, vilket tar av din värdefulla tid. Spara dina pengar och lägg dem på upplevelser tillsammans med nära och kära, i stället för att köpa nya kök, teknikprylar eller kläder. Upplevelser ger större och mer hållbar lycka för både dig och vår planet.

* Promenera mera. Vanliga promenader är bland det mest effektiva du kan göra för din hälsa. En sväng på 20 minuter, helst i skog eller parkmiljö, där blicken kan vila på vacker natur, balanserar alla tre doshor, lindrar oro och ångest, stimulerar matsmältningen, är bra för hjärtat och blodcirkulationen, skyddar mot depression och ger bättre sömn. En egen erfarenhet är att det ökar känslan av det mirakel som våra liv och hur allt hänger ihop är. Om det är svårt att få till en daglig promenad på fritiden kan du arrangera promenadmöten på jobbet.

* Ge dig regelbundet utanför din komfortzon. Det här citatet älskar jag: “Life begins at the end of your comfort zone”. Vi kan ju förstås inte tillbringa all vår tid utanför vår trygga hamn och välbekanta rutiner, men då och då bör du göra sådant som känns utmanande och läskigt, för att utvecklas och inte stagnera i rädsla. Du blir också mer kreativ av att göra saker som känns ovana eller lite otäcka. Det behöver dock inte vara stora saker, tala (kanske på engelska) inför publik kan vara ett exempel, prova något du aldrig gjort tidigare, eller be om hjälp. Framför allt om du kommit upp i åren kan du vilja göra detta regelbundet, eftersom vår bekvämlighetszon tenderar att krympa med åren.

* Följ din övertygelse. Att våga följa sitt hjärta gör inte bara att livet blir roligare, eftersom du gör och upplever saker som är i harmoni med det du verkligen vill. Motsatsen, att inte följa sitt hjärtas önskan, skapar sjukdom och obalanser. Att våga stå upp för sina åsikter även om det känns obekvämt är även det välgörande och stärkande.

* Sov mer. Sömnbrist leder till stora fysiska och mentala obalanser. Oro, ångest, stelhet och värk, koncentrationssvårigheter, sämre immunförsvar, högt blodtryck och förtidigt åldrande är bara några exempel. Se till att lägga dig så att du somnar senast 22.30 och vakna omkring 6. Då Utnyttjar du dygnets energier allra bäst för en djup och givande sömn. Här hittar du fler tips om hur du förbättrar din sömn. Besvär med sömnen innebär att du har någon eller några obalanser i kropp och sinne. Har du stora problem med att somna eller med ytlig sömn rekommenderar jag att du besöker en ayurvedisk hälsorådgivare.

* Sluta klaga. Negativa tankemönster ökar din stress, och för din egen skull bör du se om det går att bryta detta mönster. Jag menar inte att vi ska sticka huvudet i sanden och låtsas att allt är toppen. Det är det inte, det här är ju livet på jorden – allt annat än problemfritt. Att ha ett negativt tankemönster kan vara att tänka negativt om något eller någon utan att samtidigt komma med en lösning på problemet. Är du en omedveten klagare? Undersök dina tankemönster under en vecka. Hur går tankarna och hur låter orden. Följs dina negativa tankar eller uttalanden av konstruktiva lösningar, eller är det enbart klagomål? Med lite medvetenhet går detta stressande mönster att förändra. Bara fortsätt meningen, lägg till en konstruktiv lösning och du är hemma. Här hittar du mer inspiration!

* Ge dagligen någon en komplimang eller hjälp. Vänliga handlingar gentemot andra människor gör även oss själva lyckligare. Även att tala med eller till och med bara le mot en främmande person får dig att må bättre eftersom det ökat känslan av samhörighet.

* Säg nej. Det är när vi tackar ja till alltför mycket som vi till slut har agendan helt fullbokad och återhämtningen får stryka på foten. Det här citatet som cirkulerar på FB är så klokt: “I don’t say no because I am to busy. I say no because I don’t want to be to busy”. Prioritera bland människor och aktiviteter, och våga säga nej till sådant du är ointresserad av, sådant du gör för att vara snäll, eller sådant som gör att du inte hinner med återhämtning.

* Skriv dagbok. Att regelbundet skriva ner hur du mår minskar ångest och stress och gör det lättare att prioritera bland problem och orosmoment. På lite sikt lär du också känna dig själv, vad som triggar och lugnar, när du följer dina egna anteckningar.

Må ditt 2018 bli exakt så underbart som du önskar!

Tia

Håll igång din härliga kapha!

Den långsamma och kloka elefanten får ofta symbolisera kapha. Bild lånad från https://favim.com/image/2054593/

Den långsamma och kloka elefanten får ofta symbolisera kapha. Bild lånad från https://favim.com/image/2054593/

Mest missförstådd av alla doshorna är kapha. Trög, tung och lite långsam som kaphas kvaliteter är tycker många att det känns tråkigt att domineras av kapha. Men sanningen är att det knappt finns någon härligare att hänga med än en kapha i balans!

Som jag skrev i det här blogginlägget så är vata den dosha som är lättast bringas ur balans, lätt och rörlig som den är. Och pitta kommer inte långt efter, som jag skrev om här. Allra mest stabil och stadig är vår kära kapha, kopplad till elementen jord och vatten som den är. Men det finns inget tungt och tråkigt över en kapha i balans.

Ayurvedan grundar sig, som jag också skrev i inläggen om vata och pitta, på de fem elementen jord, vatten, eld, luft och rymd, som återfinns i och styr de tre doshorna vata (luft och rymd) pitta (eld) och kapha (vatten och jord). Vi människor och allt annat levande omkring oss är sammansatta av de tre doshorna, i helt unika kombinationer. De tre doshorna behöver varandra, och samexisterar i allt, och alla tre behövs. De tre doshorna har egna kvaliteter, funktioner och lokaliseringar i kroppen, och de känns också helt olika i pulsen.

Ofta är en dosha dominerande – och ofta är en eller flera doshor ur balans. Att en dosha är i obalans betyder att det finns för mycket av den i kropp och sinne, och det kan vi uppleva i form av fysiska eller mentala symptom, eller båda delarna.

Kaphas kvaliteter är tung, oljig, långsam, stabil, kompakt, kall och mjuk. Kaphas lokalisering är från övre delen av magsäcken och uppåt: bröst, lungor och hjärna. Fettvävnaden tillhör kapha, liksom leder, senor, ligament, samt det reproduktiva systemet.

Kaphas funktion i kroppen är den livsviktiga immuniteten, alltså att immunförsvaret fungerar som det ska. I blanas är en kapha sällan sjuk. Kapha styr över struktur och sammanhållning och all smörjning i kroppen, mellan organ och i alla leder. Till kaphas funktioner hör också förmågan att läka/healing, förmåga till affektion och tillgivenhet, förmågan att förstå och förlåta och vår möjlighet att uppleva villkorslös kärlek. Smaka på det, du! Vad skulle vi människor göra utan vår kapha? Kapha dosha är alltså inte något straff att domineras av. Snarare är kaphamänniskor i balans något som den här världen skulle behöva mer av. Och det kommer mer härliga kapha-egenskaper. Se bara här:

Människor med dominerande kapha-dosha är stabila både fysiskt och känslomässigt. De är tålmodiga, jordnära, och lite långsamma. De både talar, äter och arbetar sakta och metodiskt. En kapha trivs med sitt liv precis så som det är. De är lugna, sympatiska och kärleksfulla, blir sällan arga eller rädda, och behöver inte mycket förändring för att vara nöjda med livet. Kapha-personer är ofta bra lyssnare och mjuka och behagliga som de är får de andra att varva ner och trivas i deras närhet.

I obalans går dock trögheten och långsamheten överstyr och tar över både kropp och sinne. Kapha i obalans blir ofta självbelåten. Matsmältningen går än mer långsamt än annars och personen i fråga lägger på sig vikt. Allergi är vanligt.

Kapha kan sägas vara vatas raka motsats på många sätt, och det märks tydligt när det gäller vad som bringar doshan ur balans. Där vata behöver skapa regelbundenhet och vara lite restriktiv med yttre stimuli för att få ordning på sin yvighet behöver kapha motsatsen. Med en benägenhet till alltför mycket rutiner kan kapha få allt för lite stimulans, som i sin tur kan leda till obalans. Lagom är bäst! Kapha behöver alltså regelbundet variera sitt liv i stort och smått, för att inte stagnera och hamna i obalans.

För mycket sömn tar kapha ur balans, liksom för lite motion. Kaphan ska helst röra på sig varje dag, kanske till och med någon explosiv träningsform, som intervaller. Kapha ska också vara lite försiktig med att äta tung och fet mat, särskilt på kvällen. Överlag handlar det för kapha mycket om att hålla igång sin lite tröga och långsamma matsmältning. Här är fler kostråd för dig som känner igen dig i kapha dosha.

Favorisera

-En lätt, torr och kryddig kost med bittra och sträva smaker.

-Varm mat och varm dryck.

-Basmatiris, havre, korn, råg och bovete är exempel på bra sädesslag.

-De flesta bönor och linser.

-Morot, sparris, kronärtskocka, tomat, små auberginer, spenat, rättika, pumpa, bladselleri och alla slags kål.

-De flesta bär, granatäpple, russin, plommon, katrinplommon, och grapefrukt.

-När det gäller mjölkprodukter bör kapha begränsa sig till ghi (klarnat smör), lassi (1 del färsk yoghurt + 2 delar vatten), buttermilk (1 del färsk yoghurt + 3 delar vatten) och vassle.

-Bland frön och nötter är det enbart solrosfrön som är balanserande för kapha.

-Kapha kan och bör äta de flesta färska och torra kryddor och örter.

 

Undvik

-Att överäta, och att äta oljig, kall och tung mat. Sött, salt och surt skapar obalans hos kapha.

-Fänkål, ockra, gurka, rotselleri, rotsaker förutom morot, lök, vitlök, purjolök, svamp.

-Sura och omogna frukter och bär.

-Alla slags sötningsmedel utom honung.

-Kokosolja, jordnötsolja, ricinolja, sesamolja, linfröolja och tistelolja.

-Alla slags nötter och frön utom solrosfrön.

Jag hoppas att de här texten har skapat lite skönare aura kring kapha, så att du med en kapha-dominans kan tillåta dig att känna dig precis så älskvärd och härlig som du är. Förmåga att förlåta, förstå och möjlighet att älska villkorslöst kan den här världen aldrig få för mycket av! Se bara till att hålla igång lite, så du inte hamnar i obalans!

De råd och rekommendationer som jag skriver om här ersätter förstås inte en individuell hälsokonsultation med pulsläsning. I en sådan får du 100% individuella råd om livsstil, örter, kost, yoga och pranayama. Läs här eller maila mig på tia.jumbe@gmail.com för mer info om en sådan.

Må så gott och lycka till med din resa till självkännedom och hälsa!

Tia

Ayurveda – en crash course

Jag har ju skrivit en del på min blogg om olika aspekter av ayurveda, men jag har aldrig skrivit något övergripande om vad ayurveda egentligen är och hur det funkar. Så varsågod: en snabbguide till ayurvedans grunder!

Ayurvedan är ett av världens äldsta hälsosystem, det brukar sägas att den är 5 000-6 000 år gammal. Ayurveda har liksom yoga sina rötter i Indien och områdena däromkring, i de vediska skrifterna. Ayurvedan är vår bästa vän när det gäller att skapa ett liv med största möjliga hälsa och harmoni.

Yogan och ayurvedan har alltså båda rötter i de vediska skrifterna, men det är inte förrän de senaste 500-600 åren som ayurvedan och yogan tydligt närmar sig varandra som terapeutiska metoder. Innan dess var yoga framför allt en andlig disciplin med meditation i fokus, men utvecklades i mitten av förra årtusendet till att innefatta även fysiska rörelser. I dag är det vanligt att ayurvediska hälsorådgivare och läkare använder både yogans fysisk rörelser (asanas) andningsövningar (pranayama) och meditation som terapeutiska verktyg.

Ordet ayurveda betyder kunskap om livet (ayur = liv, veda = kunskap). Ayurvedan är en hälsovetenskap som ser till både kropp och själ. Dessa båda är oskiljaktliga och påverkar båda vårt välmående. Ayurvedans huvudområden är tre:

  1. Att bota sjukdom och lidande
  2. Friskvård – att vårda livet
  3. Perfekt hälsa – självförverkligande

Fokus inom ayurvedan ligger på att vårda livet. Hör du hur vackert det låter? Att vårda livet. Att betrakta livet som den gåva som det är, och att vårda det. Vi är inte alltid så bra på att vårda våra liv, många av oss går runt och känner oss mer eller mindre missnöjda, trötta, oroliga och inte alls särskilt harmoniska. Enligt ayurvedan är hälsa mer än bara frånvaro av sjukdom. Hälsa är ett tillstånd av harmoni, glädje och tillfredsställelse.

Ayurvedan grundar sig på de fem elementen luft, rymd, eld, jord, vatten, som finns i oss och i allt annat levande omkring oss. Elementen styr också de tre doshorna, som reglerar alla processer i kroppen och i resten av universum (ja, det är en i sanning holistisk hälsovetenskap). Du känner säkert igen doshorna:

Vata – luft- och rymdelementet (rörelse)

Vata dosha är lätt, rörlig, torr, kall, snabb och oregelbunden.

Vatas funktion i kroppen är det mesta som kräver en rörelse: intern och extern kommunikation, blodcirkulation och andning. All transport i kroppen hör till vatas ansvar, till exempel att transportera runt näring och att transportera all slags avfallsprodukter ut ur kroppen. Till vatas funktion hör också förmåga till entusiasm och inspiration, fantasti, föreställningsförmåga och kreativitet.

Personer där vata dominerar är ofta livliga, pratsamma, rörliga och entusiastiska, men inte särskilt uthålliga. De är ofta upprymda och spenderar snabbt sin energi. De får lätt nya idéer och impulser.

Vata kommer i obalans av förändring, så som resor och oregelbundenhet. Otillräckligt med sömn, överansträngning och överstimulans får också vata ur balans.

Vata i obalans kan bli rastlös, ha svårt för att varva ner och får en ytlig sömn. Oro, ängslan och förstoppning är andra symptom på att vata är ur balans.

Pitta – eldelementet (transformation)

Pitta är lätt, het, ganska oljig, ganska oregelbunden, intensiv/dynamisk.

Pittas huvuduppgift i kroppen är transformation, och pitta har framför allt med matsmältningen och allt som har med det att göra: aptit, ämnesomsättning och produktion av enzymer. Men pitta har också med seende att göra, både yttre och inre (intuition), och har egenskaper som driv och tapperhet.

Personer som har mest pitta i sig är riktiga eldsjälar. De är dynamiska och målmedvetna. De fattar snabbt och lätt beslut och tar ofta spontant ledarrollen. De har stor drivkraft och tenderar att köra över kroppens signaler.

Pitta kommer i obalans av alltför mycket värme, het mat, stress och press.

Pitta i obalans leder till irritation och att personen i fråga blir dominerande, otålig, kritisk och krävande. Andra symptom är hudutslag och alltför mycket syra i magen.

Kapha – jord- och vattenelementet (struktur)

Kapha är tung, oljig, långsam, stabil, kall och mjuk.

Kaphas ansvar i kroppen är struktur och sammanhållning. Till kaphas funktion hör bland annat vår immunitet och all slags smörjning i kroppen. Kapha har också de helt underbara egenskaperna förmåga att läka, förmåga att förlåta och förstå, och också vår möjlighet att uppleva villkorslös kärlek.

Personer som domineras av kapha är fysiskt och känslomässigt stabila, tålmodiga och jordnära. Kapha trivs ofta med tillvaron så som den är och längtar inte efter förändringar. De spenderar sin energi när det behövs, men inte i onödan. Kapha-personer är behagliga och skapar en lugn atmosfär omkring sig.

Kapha kommer i obalans av för mycket sömn, tung och fet mat, och för lite stimulans och motion.

När kapha är i obalans leder det ofta till tröghet, långsam matsmältning och egenskaper som självbelåtenhet och girighet. Även övervikt och allergi kopplas till kaphaobalans.

 

Så balanserar du doshorna

Som du förstås när du läser beskrivningarna ovan är doshorna delar som bildar en helhet, de klarar sig inte utan varandra. De samexisterar och samarbetar alltid i oss och allt annat, även om en eller i sällsynta fall två dominerar. Var och en av oss har en helt unik mix av de tre doshorna, och vi behöver därför också en helt individuell behandling.

När de tre doshorna samspelar harmoniskt så är vi i balans och mår bra. När en eller flera av doshorna kommer ur balans känner vi oss hängiga, oroliga/ilskna, ur form, vårt immunförsvar sätts ner och vi drar lättare på oss infektioner. Om vi inte åtgärdar det som skapar obalansen kommer den att förvärras och så småningom leda till sjukdom.

Doshorna påverkas hela tiden av allting runt omkring oss (eftersom allt omkring oss också består av de fem elementen). De påverkas av synintryck, hörsel och känslostämningar, av mat och dryck, av all slags förändring, även dygnsrytm, klimat och årstidsväxlingar.

Inom ayurvedan lever vi efter devisen lika ökar lika, därför balanserar vi alltid med motsatt kvalitet. Om du känner igen dig mest i kapha-personen här ovan, och kanske också känner igen dig i dess obalanser, behöver du alltså tillföra dig själv sådant som har motsatt kvalitet än kaphas, för att inte skapa obalans, eller elda på en existerande.

Eftersom kapha är tung, oljig, långsam, stabil och kall behöver du balansera med lätthet och torrhet, rörlighet och värme. Några exempel på det kan vara att äta mat som inte är så fet, undvika kall mat och dryck, och se till att hålla dig varm. Rör på dig regelbundet och utför gärna någon form av explosiv träning. Undvik att sova för mycket och för länge på morgonen.

En person som domineras av pitta eller har en pittaobalans, däremot, bör undvika het mat och dryck, stark värme och alltför hård träning. Motion som promenader, gärna vid vatten, och simning passar bättre för pitta, och lite tyngre mat. Undvik tidspress och alkohol. Var noga med vila och återhämtning.

En person som domineras av vata eller känner igen sig i en vata-obalans behöver tillföra värme, regelbundna varor, framför allt när det gäller mat och sömn, och tillräckligt med sömn. En person med vatadominans eller vataobalans behöver varm mat och dryck, och bör undvika alltför mycket förändringar och sinnesintryck.

 

Så bildas ama – slaggprodukter

Inom ayurvedan säger vi att all obalans kommer från magen, och att slaggprodukter ligger bakom all sjukdom. Allt som är svårsmält för oss leder till slaggprodukter som leder till obalans.

Inom ayurvedan liknas matsmältningen vid en eld och kallas för agni. Matsmältningselden kan vara både för stark och för svag, och till och med helt slocknad, beroende på bland annat vilken dosha som dominerar vår kropp. Agni påverkas av allt du äter och dricker, och du mår förstås allra bäst av att äta och dricka sådant som håller lågan lagom stark. Vad det kan vara är olika beroende på vilken dosha som för tillfället dominerar, och som du behöver balansera.

Kapha, som har en lite långsammare matsmältning, bör äta varm, lättsmält, torr och kryddig mat, och minska på salt, sött och fett.

Pitta, som har en kraftig matsmältningseld, klarar att smälta de flesta livsmedel, men bör svalka agni så att maten inte bränns vid. Undvik starka kryddor och sura livsmedel, som båda ökar pitta. Ät hellre gröna bladgrönsaker och olika former av kål.

Vata, som har oregelbunden matsmältning och lätt skapar luft, bör undvika torr och kall mat. Välj i stället varm och vällagad mat, så som grytor och soppor, som hjälper till att stabilisera och balansera vata. Söta, sura och salta livsmedel balanserar vata.

Men det är inte enbart vad vi äter som spelar roll, hur du äter har lika stor inverkan på matsmältningen. Om du äter utan att vara hungrig, om det är stimmigt omkring dig när du äter, om du kastar i dig maten och sväljer nästan utan att tugga, om du är arg eller ledsen när du äter, och om du dessutom dricker kallt vatten till maten så gör du det betydligt svårare för matsmältningen att göra ett bra jobb. Om du i stället äter när du är hungrig, gör matstunden lugn, tuggar maten noga, dricker varmt vatten i små klunkar till maten, njuter av maten med alla sinnen och slutar äta en liten stund innan du är helt mätt så ger du matsmältningen de bästa förutsättningarna att skapa näring av det vi nyss åt.

Om vi alltför ofta äter sådant som inte är optimalt för vår matsmältning, och kanske dessutom i övrigt har en livsstil som påverkar vår matsmältning negativt, om vi till exempel stressar mycket, så skapas alltså slaggprodukter, ama. Ama är en kall, tung och blockerande substans, som kloggar igen de kanaler för näring och information som vi har i kroppen.

Indikationer på att du har ama är att du känner dig tung, energilös, utan vitalitet och stel i kroppen. Andra kännetecken på ama är yrsel, trötthet, gaser och svullen mage, illamående och sura uppstötningar.

Om du känner igen dig i symptomen på ama så behöver du inte misströsta. Det finns sätt att bli av med sin ama. Hur snabbt det går och hur kraftfulla åtgärder som behövs beror på hur länge aman har fått byggas upp, alltså hur mycket det är och hur djupt in i kroppen den har hunnit. Det första du själv kan göra är att ändra din livsstil och dina matvanor för att inte fortsätta att skapa ama. Se alla tips och råd här ovan, och läs mina andra inlägg om ayurveda för fler tips om hur du kan agera.

Om du känner att du vill gå längre i din rensning av ama och få mer individuella råd behöver du gå till en ayurvedisk hälsorådgivare för en pulsläsning. Då får du veta exakt var dina obalanser sitter, och får mer specifika råd om örter, kost, yoga och andningsövningar som kan hjälpa dig att rensa bort ama och balansera dina doshor. Här kan du läsa om hur en sådan konsultation. Om du bor i Stockholm med omnejd får du gärna maila mig för att boka en konsultation, tia@tiajumbe.com.

Det här var en liten guide till den omfattande och fantastiska ayurvedan.Jag hoppas att den hjälpte dig att förstå lite bättre hur den funkar och varför.

Här är mina övriga blogginlägg om ayurveda:

Håll din flyktiga vata i balans!

Näring eller slagg – vad blir din mat i maten?

Tre vägar till en lycklig resa

Sov gott – så får du till det

Ge din dag (och ditt liv) en nystart

Håll din flyktiga vata i balans!

Bilden är lånad från Bakgrundsbild.com.

Vata – lätt och rörlig som en fjäril. Bilden är lånad från Bakgrundsbild.com.

Av våra tre doshor är vata den allra lättaste att bringa ur balans, särskilt i våra stressiga liv. Och en vata-obalans är inte så härlig att dras med: oro, rädsla, rastlöshet, störd sömn, stelhet i kroppen och överansträngning är några av symptomen. Särskilt den kalla årstiden bör vi alla balansera vata. 

Ayurvedan grundar sig på de fem elementen jord, vatten eld, luft och rymd, som återfinns i de tre doshorna vata (luft och rymd) pitta (eld) och kapha (vatten och jord). Vi människor och allt annat levande omkring oss är sammansatta av de tre doshorna, i helt unika kombinationer. De tre doshorna behöver varandra, och ingen är bättre än någon annan.

Ofta är en dosha dominerande – och ofta är en eller flera doshor ur balans. Att en dosha är i obalans betyder att det finns för mycket av den doshan i kropp och sinne, och det kan vi uppleva i form av fysiska eller mentala symptom, eller båda delarna. Vata, som allra lättast bringas ur balans, kan dessutom dra med sig de andra doshorna så att även de kommer ur balans. Det är viktigt att hålla koll på vata, alltså!

De tre doshorna har egna kvaliteter, funktioner och lokaliseringar i kroppen, och de känns också olika i pulsen. Det är inte konstigt att just vata är så lätt att bringa ur balans. Rörlighet är nämligen ett av vatas kännetecken, lätthet, snabbhet och oregelbundenhet är tre andra, och med dess element luft och rymd är det logiskt att vata påverkas snabbt av både det ena och andra.

Vatas kvaliteter är alltså lätt, kall, rörlig, oregelbunden och snabb. Vatas säte i kroppen är från naveln och neråt, och vata  kontrollerar alla rörelser i oss, alltifrån muskelrörelser och hjärtverksamhet till ögats blinkningar, tarmrörelser och tarmtömning. Även tankeprocessen, nervimpulser och all slags kommunikation hör till vatas områden, liksom andning.

Vata-personer har oregelbunden hunger och matsmältning. Sömnen är ytlig och hen lider ofta av ytlig sömn. Personer med vata-dominans kan vara riktiga charmtroll: de är ofta livliga, kreativa, impulsiva, flexibla, snabba och entusiastiska, men med kort uthållighet. De är också ofta oförutsägbara och med ett stort behov av omväxling. Vata lär sig snabbt – och glömmer lika snabbt.

I balans kan en vata-person vara upprymd och pratsam och ha ett vaket sinne, men i obalans slår oro, ängslan, koncentrationssvårigheter och rastlöshet till. Sömnen tenderar att bli ännu mer störd, det blir svårt att koppla av och en vata-person överanstränger sig lätt. En obalanserad vata dosha orsakar dålig blodcirkulation och kyla i kroppen, torrhosta och torrhet både i och på kroppen, gaser, stelhet och värk, samt kronisk trötthet.

Vad är det då som får vata ur balans? Alltför mycket stimulans påverkar, till exempel från tv och dataspel, och alltför mycket inbokat i kalendern. Plötsliga förändringar, oregelbundna vanor (till exempel sömnvanor, mattider) och resor ökar även det vata. Det är lätt att tycka att det låter avkopplande med en resa, men det innebär ju också en väldig massa nya intryck. De flesta av oss blir förstoppade de första dagarna på en resa (vata-obalans), men en vata blir också ofta extra trött, får ännu svårare att sova och kan känna sig rastlös i stället för avkopplad.

Om du känner dig oförklarligt orolig, ängslig, eller märker att du har svårt att koncentrera dig och ett ovanligt växlande humör kan det vara dags att balansera vata. Om du är förstoppad är även det ett tecken på att vata behöver balanseras, liksom om du har rest mycket på sistone. Under vintermånaderna oktober till februari, då det på våra breddgrader är kallt och blåsigt (extra mycket påverkan av vatas egna kvaliteter) är det extra viktigt att sänka vata i kropp och sinne.

Inom ayurvedan följer vi principen att balansera med motsatt kvalitet. När vi ska sänka/balansera vata behöver vi alltså tillföra kropp och sinne motsatsen till allt det som vata innebär.

En vata balanseras och mår bäst av regelbundenhet i de dagliga rutinerna, alltså att till exempel äta och sova på samma tider varje dag. Det här är förstås inget som en obalanserad vata brukar tycka är så där jätteroligt – ju mer ur balans en person är desto mer obalanserat har hen en tendens att vilja leva. Det är ju så härligt att bara ge sig hän till sin kreativitet och sitt flow – även om det råkar vara mitt i natten. I morgon? En annan dag!

Oljemassage (abhyanga) med värmande sesamolja som jag skriver om en bit ner i det här inlägget är mumma för vata, liksom promenader i naturen. Vata balanseras också fint av skön musik. Lugnande andningsövningar, som du hittar några exempel på här, är också välgörande för att få vata att koppla av.

När det gäller kost kan du tänka på följande:

Favorisera

-Varm lagad mat i god mängd, varm dryck

-Söta, sura och salta smaker

-Alla frukter och bär

-Mjölk (så kallad lantmjölk) och mjölkprodukter, grädde, smör, ghi, lassi och buttermjölk

-Nötter och frön

-Tung och oljig mat

-Basmatiris

-Tillagade grönsaker som squash, morot, fänkål, kronärtskocka, sparris, tomat, små aubergine, pumpa, rotselleri, rödbeta, palsternacka, sötpotatis, gurka

-De allra flesta kryddor och örter

 

Undvik

-Råa grönsaker

-All slags kål och lök

-Torra, krispiga och kalla livsmedel

-Kall mat och dryck

-Bönor utom mungbönslinser (skalade och halverade mungbönor)

-Majs, okokt havre, korn, hirs, råg, bovete, vildris

-Kryddig, stark, bitter och sträv smak

Det här var några tips om hur hur du kan tänka kring vata och vataobalans. När löven färgas och kylan börjar komma kan du börja se över dina rutiner och din kost, så att du möter upp den externa kylan.

De råd och rekommendationer som jag skriver om här ersätter förstås inte en individuell hälsokonsultation med pulsläsning. I en sådan får du 100% individuella råd om livsstil, örter, kost, yoga och pranayama. Läs här eller maila mig på tia.jumbe@gmail.com för mer info om en sådan!

Varmt lycka till med din resa in i den kloka och fina ayurvedan!

Tia