Så skapar du ojas – ayurvedans eget livselixir

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Foto: Simon Matzinger, Unsplash.

Har du hört talas om ayurvedans “livselixir” ojas? Substansen som också kallas ungdomens molekyl styr hälsa och åldrande, vitalitet och utstrålning. Har vi ojas så lever vi längre, håller oss friskare och är strålande harmoniska. Här får du veta hur du skapar ojas i din kropp.   

 

I dag har jag skrivit om ojas i min bok om ayurveda som kommer ut i höst. Och så kände jag att jag ville dela detta fantastiska med er!

Ojas är slutprodukten av vår matsmältning, det som blir kvar efter att kroppens alla vävnader har blivit närda. Ojas går närmast att jämföra med honung, som ju är slutprodukten av den nektar som bina samlar in från blommor. Det är ungefär en handfull ojas som cirkulerar i kroppen – men mängden varierar beroende på hur vi äter och lever.

Ojas är en substans som vi gärna vill ha så mycket som möjligt av – den har nämligen superfina egenskaper. Ojas ger näring åt kroppen och stärker vårt immunförsvar, men påverkar inte enbart vår fysiologi. Ojas skapar entusiasm, potens, kunskap och intellektualitet. Livselixiret ger klarhet i sinnet och stimulerar vår förmåga att förstå. Ojas gör det lättare för oss att sova och vila. Psykologiskt ansvarar ojas för medkänsla, kärlek, fred och kreativitet. Vår aura, vår utstrålning, är en produkt av ojas. En person med mycket ojas är full av energi och kraft. Ojas påverkar också vår vitalitet och livslängd. Med mycket ojas i kroppen saktas åldrandeprocessen ner.

Det fina är att vi själva kan påverka hur mycket ojas som produceras. För att maximera mängden behöver förstås kosten vara anpassad till vår dominanta dosha (vata, pitta eller kapha). Allt som stärker agni och håller rent i våra kanaler för näring och information gynnar bildandet av ojas. Vissa livsmedel anses extra gynnsamma, bland annat ghi, honung i små mängder, basmatiris och söta frukter (men förstås inte i överdrivna mängder).

Mängden ojas påverkas liksom allt annat inom ayurvedan av hela vår livsstil. Gott uppförande ökar mängden. Att vara en god samhällsmedborgare och att vara kärleksfull gentemot vår omgivning gynnar även det produktionen av detta livselixir. När vi skrattar, regelbundet befinner oss i naturen, och tillåter oss återhämtning stimulerar vi bildandet av ojas. Att regelbundet utöva yoga, med pranayama och meditation, gör även det att vi får mer av ayurvedans livselixir.

Det vi bör undvika för att inte minska mängden ojas är känslor som ilska, stress och spänningar. Oro, sorg, ångest och trötthet dränerar oss på ojas och immunitet, liksom hunger, utmattning och överdrivet motionerande.

I västvärlden hävdar vissa att ojas i själva verket är hormonet melatonin, som det skapas allt mindre av i takt med att vi åldras. Andra hävdar att ojas till största del består av peptider, små proteinliknande molekyler. Alldeles oavsett vad ayurvedans ojas motsvarar i den västerländska vetenskapen är det både så vackert och också logiskt att ju mindre vi stressar och oroar oss, ju mer kärleksfullt vi agerar gentemot oss själva och vår omgivning, och ju mer vi ägnar oss åt yoga och äter passande mat för vår konstitution – desto friskare blir vi och desto längre lever vi.

Mängder av ojas, hälsa och kärlek önskar jag dig!

Tia

Strävan efter den livsviktiga BALANSEN

Foto: Camilla Lindqvist.

Foto: Camilla Lindqvist.

Jag tar hand om mig själv och boostar immunförsvaret allt jag kan, men förkylningen vill inte ge med sig, Återigen får jag anledning att lova mig själv att träna på det svåra konsttycket BALANS. 

 

Citron och ingefära med salt och peppar (se receptet här) har varit min följeslagare de senaste två dagarna. Jag har ställt in alla (roliga) saker (en yogaklass i måndags och en middag med kära vänner igår). Jag har jobbat hemifrån efter lunch tisdag och onsdag och tagit det lugnt, jag har vilat och sovit. Men förkylningen är kvar. Den har inte blivit allvarlig och däckat mig, men den har inte heller gett med sig. Den kommer med en påminnelse om att det viktigaste i mitt liv är att lära mig BALANS.

Mitt största problem är att jag tycker för mycket om att jobba, att hitta på och göra nya saker. De senaste åren har jag kombinerat mitt jobb på deltid som publisher för Mer Smak på Coop med att på deltid skriva böcker och gå utbildningar inom yoga och ayurveda. Det har varit underbara år. Att skriva böcker är helt fantastiskt roligt, och att få sprida det som för mig är det mest hälsosamma, kloka och kärleksfulla sättet att leva, yogan och ayurvedans väg, känns så oerhört meningsfullt och fint. Vi människor i västvärlden har aldrig tidigare haft ett så skriande behov av dessa två kloka läror, som båda bottnar i en kärlek till oss själva och varandra.

Men ibland blir det liksom för mycket. Hela förra året var liksom för mycket. Det finns helt enkelt för mycket roligt att göra. De två vardagar som jag hade tänkt vika åt mitt jobb utanför Mer Smak blev tre, och sedan fyra … Plötsligt fanns det ingen dag i veckan då jag vilade.

I julas tog jag semester för att skriva min nya bok (om ayurveda och yoga, kommer i slutet av september). Och så ökade jag takten med skrivandet på den här bloggen – och DET blev så himla roligt! Ni läsare har ju snabbt blivit flera tusen i veckan, och jag är helt överväldigad och lycklig över ert intresse för hälsa i allmänhet och ayurveda i synnerhet.

Men det är allt detta jag betalar för nu. Vata har varit ur balans alltför länge, påverkats av kylan och blåsten, immunförsvaret har blivit nersatt och min kropp mottaglig för alla baciller som hostas och nyses upp runt omkring mig. Jag har fått en liten reminder, en touch av obalansen som säger:

Glöm inte: Vila mer. Roa dig mer. Jobba mindre.

Tack för påminnelsen. Åter till balans. Mer promenader. Mer slappa kvällar och helger. Mindre inbokat. Mindre jobb.

Så nu ska jag stänga av datorn, koka en (till) kopp te och läsa en bok. Eller bara stirra upp i taket. Det blir fint det med.

Ärtskott på g!

Ärtskott på g!

… men innan jag slutar vill jag bara visa det här fantastiska bilden. Ser du de små groddarna som kommer där på ett par ställen i bilden? Mitt i vintern går det att driva upp helt underbart goda och nyttiga ärtskott hemma på diskbänken. Jag lade dessa på jord för bara några dagar sedan och de växer redan. Växtkraften är magisk!

Att odla ärtskott inomhus är superenkelt: täck botten på en bricka, gammal plåt eller låg, stor bunke med ett par centimeter jord. Strö ut gula torkade ekologiska ärtor över jorden. Tryck till lite. Håll fuktigt, kanske med hjälp av en sprayflaska. Låt stå ljust. Skörda när de är 5-6 cm långa och låt växa upp igen. Går att skörda i två-tre omgångar.

Lycka till med ärtskotten (och balansen, förstås 🙂 )!

All kärlek till dig,

Tia

 

Stoppa förkylningen innan den stoppar dig!

Det snörvlas och hostas på bussar och tåg. Förkylningssäsongen är här – så här klarar du dig från att bli sängliggande!

 

I morse när jag åkte till jobbet tänkte jag på det för första gången den här vintern. Det snörvlades och nystes, hostades och harklades här och där på bussen och tvärbanan. Själv har jag känt kylan sprida sig i kroppen och blivit alltmer frusen ju längre dagen lidit, halsen har blivit allt mer kliig och jag har även nyst ett par gånger. Det är svårt för kroppen att stå emot infektioner när vata-kylan kommer utifrån och sätter ner immunförsvaret, i alla fall om vi inte har lyckats möta kylan med balanserande åtgärder.

För min egen del är det nog för mycket jobb och för lite återhämtning de senaste veckorna som ligger bakom det lite försvagade tillståndet i dag. Plus slarv med både yogan och oljemassagen. Men nu ska jag boosta mig så jag slipper bli sängliggande!

Innan förkylningen har brutit ut helt går det nämligen ofta att stärka immunförsvaret så att det får kraft att stå emot viruset. Som så ofta inom ayurvedan vänder vi oss till matsmältningen när vi har en obalans. Matsmältningen som har dämpats av vata-kylan ute behöver få en skjuts så att den kan komma igång och smälta mat och transportera bort slaggprodukter ordentligt. Och som vanligt är det balansera med motsatt kvalitet som gäller. Hetta, hetta, hetta, alltså.

10 sätt att slippa däcka i förkylning:

  1. Drick varmt, ät varmt, klä dig varmt.
  2. Drick mycket, gärna ingefära-teer (skivor av färsk ingefära som fått koka en kvart i vatten), men framför allt vanligt vatten, även det så varmt det bara går.
  3. Börja dagen med en dryck med ljummet (fingervarmt) vatten, 2 tsk citronsaft, 1 tsk honung, 1 tsk ingefärajuice (pressad färsk ingefära), 1 nypa salt och svartpeppar, 1/4 tsk gurkmeja. Drick på tom mage på morgonen. Vänta 10-20 minuter innan du äter eller dricker något annat.
  4. Precis innan lunch och middag kan du tugga i dig en blandning av en bit färsk hackad ingefära, 1 tsk citron, 1 nypa salt och 1 nypa svartpeppar. Det stimulerar agni, matsmältningselden.
  5. Laga mat med kryddor som spiskummin, koriander, gurkmeja, ingefära och svartpeppar, som alla stimulerar matsmältningen. Se till exempel receptet på mungbönsgryta (kitchari) här.
  6. Ät färsk näringsrik mat (se detta inlägg), gärna grytor och soppor, som är rejält värmande, snällt mot matsmältningen och också innehåller vätska.
  7. Unna dig abhyanga, oljemassage, gärna varje dag innan duschen. Här kan du läsa hur man gör.
  8. Undvik hård träning.
  9. Undvik stress.
  10. Vila mycket. Sov ordentligt.

 

Så, nu boostar vi förkylningen ur våra kroppar!

Lycka till!

Tia <3

 

Därför rekommenderar ayurvedan att du äter färsk mat

Nyskördat och nylagat är bäst ur näringssynpunkt. Rester blir sämre ju längre ifrån tillagning de kommer. Det här säger ayurvedan – och har stöd i vetenskapen. Jag reder ut begreppen kring varför ayurvedan säger att vi bör äta maten så färsk som möjligt.

 

Ett FB-inlägg på min sida nyss fick lite frågor kring rester. Mitt inlägg gick med glimten i ögat ut på att jag i förmiddags först skrev ett stycke i min nya bok (kommer ut i oktober) om att ayurvedan förespråkar att man INTE bör äta rester – varpå jag sedan värmde gårdagens middag till lunch. När livet kommer emellan, liksom. Men frågorna under inlägget kom mest att handla om rester och dess näringsvärde.

Jag tycker själv att det är knepigt det här med rester. Det är ju så klimatsmart och ofta gott att äta upp dem. Men enligt ayurvedan bör vi alltså inte äta gammal mat, bland annat för att näringsinnehållet gradvis minskar från tillagningstillfället. Och detta får stöd i forskningen. Inom ett par dygn från skörden har de flesta plantor förlorat upp till 30-45 procent av sitt näringsvärde.

Näringsvärdet är som högst när plantan är mogen. Ofta skördas grödan lite innan den är helt mogen (allra bäst ur näringssynpunkt är alltså att odla själv), för att hålla bättre genom efterföljande hantering. Näringstillförseln från marken avbryts när grönsaken skördas. Från det ögonblicket minskar också näringshalten hela tiden, fram tills dess att grödan tillagas och äts eller förmultnar. Och det kan dröja upp till 10 dagar innan grönsaken hamnar i vår kyl.

Vitaminer och antioxidanter försvinner snabbt. Inom en vecka är 15-55 procent av vitamin C borta ur grönsakerna. Bönor förlorar 45 procent av sina vitaminer på väg hem till oss, broccoli och blomkål 25 procent. Det är syret som ökar förbränningen av de näringsämnen som finns kvar i grönsaken. Färdighackade grönsaker har förlorat än mer näring, eftersom grönsakerna då i än högre grad kommer i kontakt med syre.

Lägg till tillagningsprocessens påverkan på näringsinnehållet, så är det lätt att förstå rekommendationen att helst äta så nytillagat som möjligt. Det är också lätt att förstå att mat som värms upp flera gånger inte alls har särskilt mycket näring kvar. Det här förstod de visa människorna redan för 5000 år sedan. Och när det vi äter förlorar sin näring blir den inte igenkänd som mat av kroppen, som då får svårare att bryta ner den, varför den riskerar att bli till ama, osmälta slaggprodukter.

Att äta ekologiskt odlat ökar chansen än mer att få i sig näringsämnen som antioxidanter. Antioxidanter är växternas eget skydd och när plantan får växa upp utan konstgjort bekämpningsskydd så utvecklar den själv ett starkare skydd mot angrepp. Förutom att vi slipper bekämpningsmedel, alltså.

Sedan hänvisar ayurvedan också till prana, livskraft eller energi, som finns i levande grödor, minskar i skördade grödor, minskar än mer i tillagade grödor och konserver och, till skillnad från vad vetenskapen säger om näringsämnen, inte klarar att bli fryst. Det kan vi tro vad vi vill om, men som yogi tror jag definitivt på pranaenergi, den livskraft som finns i oss och runt omkring oss, och som vi använder oss av när vi gör pranayama, andningsövningar.

Nu hoppas jag att det där med att undvika rester inte framstår som lika märkligt. Jag hoppas också att ingen ser detta som ett måste. Ingen dör av att äta rester någongång, livet och hälsan är ett resultat av en helhet, en hel livsstil. Att stressa sönder sig för att hinna laga färskt till varje måltid kan vara lika förödande som att äta rester. Välj dina strider. Allt är som det ska.

Här är ett inlägg med recept på en termosgryta som jag lade ut förra veckor, om detta inlägg inspirerade dig att äta mer färsk mat. 🙂

Kärlek

Tia <3

Frukostfavoriter för vata, pitta och kapha

Frukosten kan vara lite knepig för den som vill inspireras av ayurvedisk kost. Utan fil, mjölk och yoghurt – vad ska man då äta? Här är tre tips, ett för var och en av doshorna, goda morgonmål för den kalla årstiden, som dessutom mättar. God morgon!

 

När jag har konsultationer pratar vi ofta om frukosten. Detta mål mat som vi så ofta får höra är dagens viktigaste. Här är ayurvedan inte helt överens med gängse inställning. Vata bör äta frukost, det stämmer, även pitta som också ofta håller på att svimma av hunger. Men kapha kan lika gärna vänta ett par timmar.

Enligt ayurvedan är det inte bara vi människor och all annan materia runt omkring oss som är uppbyggda av de tre doshorna, även dygnet delas in i vata, pitta och kapha, och präglas av dess energier. Tiden mellan kl 6 och 10 på morgonen, då de flesta av oss skulle kalla ett mål mat för frukost, är kapha-tid. Det betyder att det är tröga och tunga energier som dominerar i omgivningen. Och det här påverkar oss. Den här tiden (liksom kl 18-22 på kvällen) är vi lite trögare, tyngre och långsammare på alla sätt – och det gäller även vår matsmältning.

Vi bör alltså inte alls äta dagens största måltid på morgonen. Äter vi för tungt och svårsmält så hamnar matsmältningen i obalans, vilket kan ge obehag under dagen, men också leda till obalans och på sikt att vi bygger upp slaggprodukter. Lättsmält och lite mindre mängd mat är alltså en fin tumregel att hålla sig till på morgonen.

Du som domineras av doshan kapha (läs om kapha här), som ofta har lite trögare matsmältning, och kanske inte är hungrig på morgonen kan hoppa över frukosten och i stället vänta in lunchhungern. Att hungerkänslorna inte är så starka beror ju normalt på att matsmältningen inte är redo att ta sig an något nytt. Vata kan ha en tendens att “glömma” att hen är hungrig och därför hoppa över måltider. Det är inte så bra eftersom det ytterligare förstärker det lätta, luftiga och tendens till splittrade i vatas kvalitet, vilket kan leda till obalans. Om du har mycket vata i dig bör du alltså inte hoppa över frukosten. Pittapersoner har ofta så kraftig hunger att de inte kan hoppa över någon måltid, och både kan och bör följaktligen äta även frukost.

Det vi enligt ayurvedan bör äta på morgonen är dock inte så likt den vanliga frukostens rostade mackor och fil och flingor. En rostad macka är visserligen inte så tokigt, så länge du inte har en hel massa hårdost (eller kött) på den. Ingen av doshorna mår så jättebra av att ofta äta ost, färskost är undantaget. Kalla mjölkprodukter är ingen höjdare för matsmältningen, som falnar av kylan. Mjölk från ko ska vi helst inte dricka till mat alls, den är svårsmält och bildar lätt ama när den kombineras med till exempel ägg, banan, bröd med jäst och sura frukter.

Vata kan annars äta/dricka de flesta mjölkprodukter från ko, utom hårdost och sur yoghurt, men mår bättre av att starta dagen med något varmt.

Pitta bör undvika yoghurt (utom i form av lassi och buttermilk) och hårdostar. Även pitta mår bäst av värme på morgonen, speciellt under vintern.

Kapha bör undvika alla mjölkprodukter från ko förutom vassle, ghi, lassi och buttermilk. Även kaphas matsmältning mår bäst av att äta varm tillagad mat.

I övrigt bör vi äta passande råvaror för våra doshor. Läs mer på länkarna här om vata, pitta och kapha och vad de kan favorisera och bör undvika vad gäller livsmedel. Där kan du också se om du känner igen vilken dosha du domineras av just nu. Här hittar du också ett enklare doshatest. För att få reda på dina obalanser rekommenderar jag en ayurvedisk hälsorådgivning.

Men vi är alla olika och vi har alla olika morgonhunger, och en viktig tumregel inom ayurvedan är att äta när man är hungrig. Så för alla som är hungriga på morgonen, här kommer förslag på en härlig frukost, en för vardera dosha.

 

Vata: Havrefröjd

Vatas kvaliteter är lätt, torr och kall, så vata behöver äta något varmt och tungt. Havre går bra så länge vi är noga med att koka den. Spetsad med ghi och lönnsirap håller den här gröten vata varm, grundad och go i flera timmar. Om du hellre är sugen på mungbönsplättarna som rekommenderas till pitta här nedan kan du äta dem också så som de är, men kanske hälla lite ghi på de färdiga plättarna.

1 portion

1 dl havregryn

2 dl osötad mandelmjölk

1/2 tsk kanel

1/2 tsk kardemumma

2 tsk lönnsirap

10 mandlar, blötlagda över natten, skalade och hackade

1 tsk ghi

salt efter smak

Blanda allt utom sirap, mandlar och ghi i en kastrull, koka upp och låt koka lätt i 3-4 minuter. Om konsistensen blir för tjock, späd med vatten och koka upp igen. När gröten är klar, häll i en skål, rör ner ghi, toppa med lönnsirap och hackade mandlar.

 

Pitta – Mungbönsplättar med färskost

Pitta brukar ha en stark hunger på morgonen och det är då bra att äta. De här mungbönsplättarna är otroligt goda. Toppa med färskost och lite färsk koriander blir de en riktig morgonfest för vilken pitta som helst! Om du är pitta och känner för att äta vata-gröten här ovan kan du byta mandelmjölken mot havremjölk och mandlarna mot 2 msk pumpafrön.

1 portion

1 dl mungbönor

1 dl vatten ca

1 tsk torkad spiskummin

1/2 tsk ingefärapulver

1/2 tsk koriander

Smaka av med salt

Ghi

Topping färskost och färsk koriander eller enbart lite lönnsirap.

Blötlägg mungbönorna i vatten under natten. Häll av och skölj på morgonen. Kör mungbönor, spiskummin och ingefära gurkmeja i en mixer och tillsätt vatten tills det blir en fin smet, lite tjockare än vanlig plättsmet. Värm upp ghi i en stekpanna eller plättlagg. Häll lite smet, bred ut det så att det blir jämt. ​Stek 30 sekunder till 1 minut på ena sidan, lyft försiktigt och kolla att den är klar. Vänd och stek ca 30 sekunder på andra sidan. Servera på en gång med färskost och koriander eller lönnsirap.

 

Kapha – Varm kryddmjölk

Kapha kan ha lite svagare hunger på morgonen och då är det helt ok att vänta med att äta. När hungern är stark betyder det att matsmältningen är redo att ta sig an ny mat. Innan dess går den på sparlåga. Om du är riktigt hungrig på morgonen, ät samma gröt som vata, men ta bort ghi och byt mandeln mot 2 msk solrosfrön. De behöver inte ligga i blöt över natten. Använd havremjölk i stället för mandel. Om du inte är så hungrig utan bara vill ha något i magen innan du börjar dagen kan du prova den här värmande drycken. Om det är plättarna som lockar mest kan du skippa färskosten, söta med lite honung i stället för lönnsirap och sedan bara mumsa och äta.

2,5 dl havremjölk

1/2 tsk ingefärapulver

1/2 tsk kardemumma

1/2 tsk kanel

1/2 tsk jaggersocker

Värm mjölken i en kastrull, häll i alla kryddor. rör om och drick.

 

Ha nu en ljuvlig god morgon!

Tia

4 sätt att slippa vintertorr hud

Fnasar och kliar det? Vinterns kyla och torra luft kan vara en riktig utmaning för huden. Här är mina bästa tips till hur du får ordning på din vintertorra hud.

 

Det är viktigt att vi tar hand om vår hud, vårt allra största organ och vårt första skydd mot angrepp av bakterier och virus. Vintern brukade vara ett elände för min hud. Läpparna brukade fnasa, det brukade klia på ryggen, för att inte tala om smalbenen. Det hände faktiskt att jag kliade sönder dem. Jag är så tacksam att jag inte har dessa problem alls längre. Därför blir mina första två tips för att komma tillrätta med torr hud de metoder som jag själv använder mig av (förstås hämtade från ayurvedan) för att slippa torrskinn:

1. Balansera den torra, kalla vintern genom att tillföra motsatt kvalitet.

Inom ayurvedan är nyckelordet att balansera med motsatt kvalitet, och vi behöver alltid balansera årstiden genom vår kost och livsstil. Vintern är kall och torr 8vatas kvaliteter, läs mer om hur du balanserar vata här), så vi behöver tillföra oss själva värme och oljighet. Det betyder att vi dricker varm och äter varm tillagad mat, gärna grytor och liknande. Vi ska också hålla oss varma. Ta på ordentligt med kläder! Vi behöver också tillföra oss oljighet. Ät 1 tsk ghi i varmt vatten på morgonen, se till att maten är oljig och saftig. Men vi behöver också tillföra oss själva olja på utsidan, och då kommer vi in på tips nummer 2.

2. Abhyanga.

Jo, jag vet, jag har nämnt det förut. Flera gånger. Och jag gör det igen. Den ayurvediska massagen abhyanga med mognad sesamolja är helt fenomenal, särskilt på vintern. Förutom alla fördelar den har för vårt mentala välmående, och att den balanserar alla tre doshorna vata, pitta, kapha, så gör den huden smidig och mjuk, och aldrig någonsin torr! Dessutom blir du behagligt varm inifrån och ut av den underbara sesamoljan. Oljan ska vara hudtemperatur när du masserar in den, och ett tips är att värma oljan i ett vattenbad, eller som jag gör, på en aromaterapilampa. Jag tar bort skålen med vatten och sätter helt enkelt dit ett decilitermått med den mängd olja jag ska använda på lågan. Efter en stund är den lagom varm. Superenkelt. Det blir heller inte så kladdigt som man kanske tror, särskilt inte eftersom du duschar av dig överskottsolja efteråt. Prova – din hud kommer att tacka dig! Så här gör du abhyanga.

3. Smörj med ricinolja.

Om du skulle få torrfläckar eller eksem kan du smörja hudpartiet med ricinolja .Ricinolja har använts i läkande syften i tusentals år, både invärtes och utvärtes. Det motverkar inflammationer, bakterier, klåda och svullnader på huden. Det läker akne, fuktig narig hud och eksem. Ricinolja är rejält fett och oljigt, så jag skulle rekommendera att göra det vid läggdags. Smörj tills det torra partiet har gett med sig.

4. Mixa och dunderladda en egen ansiktsolja.

I min bok Boosta hud & hår med naturens näringsbomber skriver jag en hel del om eteriska oljor och deras superkrafter. Ett tips för känslig och torr vinterhud är att helt enkelt ta den ekologiska olivoljan från matvarubutiken och blanda i några droppar av en eterisk olja (ca 7-10 droppar/halvdeciliter olja) och boosta huden med det. Olivolja är en klassiker för torr och känslig hud, och är dessutom antiinflammatorisk, lindrar klåda och irritation. Den tar en stund på sig att gå in i huden, så smörj in en stund innan du går ut så hinner det absorberas, eller låt det helt enkelt vara en nattolja. De eteriska oljorna geranium, jasmin, palmarosa, ros och sandelträ hjälper mot torr hud.

Jag önskar dig en mjuk och len vinter <3

Tia

Uppdatering: Såg just att Adlibris har januarirea på både Boosta din hälsa med naturens superfoods, och Boosta hud & hår med naturens näringsbomber, 99 kronor styck, nästan halva priset. Bra erbjudande!